For many years, teachers and researchers have searched for the most effective way of teaching to increase the learning for the students parts. No matter wich teory, model, content etcetra, there will always be someone who either critize or honour your way of teaching. Teacherstudents today feel that they are given less and less teacher-controlled tuition and this may result in more and more indepedent learning and searching for the answers on their questions. One certain way of finding answers, specially for university students, is to take a look in the course books. More exactly, for this studie, books about history didactics. The aim in this studie is to analyse the content in five different books of history didactics with focus on the authors discussion about the textbook, motivation and criticism of the sources in teaching situations. The books are produced after 2011, with the establishment of the new curriculum, and the books target-audience is future and active teachers. The results shows that there is some similarities between the authors content, for example the discussion about values in the textbook and how to create motivation focusing on students creation of identity. One difference is how the teaching about criticism of different sources should be approched. On the same track the analyse shows the lack of criticism of the source on the internet, specially on different social media plattforms. There is, however, a big difficulty to create similar ways of teaching due to different classes and students etcetra. Every situation is unique.

Syftet med undersökningen har varit att öka kunskapen om hur lärare i estetiska- och teoretiska ämnen uppfattar begreppen formativ och summativ bedömning samt hur lärarna arbetar med bedömning i sina ämnen. För att uppnå syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur uppfattar lärarna i undersökningen begreppen formativ och summativ bedömning? Hur arbetar de fyra lärarna med bedömning i sina ämnen? Vilka likheter och skillnader finns i de fyra lärarnas bedömningspraktik? Vilka motsättningar mellan det formativa och det summativa upplever de fyra lärarna i sin bedömningspraktik? För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra lärare verksamma på gymnasiet och grundskolan, årskurs 7 – 9 i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Två lärare undervisar i bild, de övriga i teoretiska ämnen och i musikämnet. Resultatet visade att de fyra lärarna har en liknande uppfattning om begreppen formativ och summativ bedömning. I det dagliga arbetet med formativ bedömning ställde samtliga lärare frågor till eleven för att föra arbetet framåt. Skillnaden var hur lärarna dokumenterade och förmedlade sin bedömning till eleverna. Lärarna i de teoretiska ämnena använde mer skriftlig feedback och gjorde summativa delbedömningar som redovisades i bedömningsmatriser medan lärarna i bild fokuserade mer på den formativa bedömningen och gjorde den summativa bedömningen i slutet av en kurs eller i slutet av ett läsår då bedömningsmatriser ansågs hindra eleven att våga chansa i sitta rbete.

Abstrakt Denna kunskapsöversikt undersöker vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Kunskapsöversiktens slutsats och diskussion ämnar även besvara vilka didaktiska upplägg som kan göra skillnad genom kunskapen om påverkande faktorer. Granskningen utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att både yttre och inre motivationsfaktorer påverkar läslusten. Till de yttre hör läsande förebilder, textval och didaktiska val. De faktorer som hör till inre motivation är textval, känslor och meningsfullhet. Att textval förekommer i båda temana är då resultatet visat att detta både kan vara en yttre omständighet men förekommer även genom elevens egen påverkan.  Samtliga faktorer kan ha både positiv och negativ påverkan på läslusten och genom den fördjupade vetskapen om dessa variabler ges förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för elevens läslust.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards reading and literature that exist among adolescent youth in rural areas. The fact that young people read less now than before, and that their ability to read has decreased significantly over time, has been difficult to miss if one has followed the school policy discourse in recent years. A group of young people who are often left out of the reporting on school results are the young people who live outside the urban areas.   Using a questionnaire, this study aims to investigate the following: the attitudes that exist around fiction among the said group of young people; what could make them read more; and finally, how and which fiction they assimilate.   Based on Pierre Bourdieu’s theory of fields habitus and cultural capital this essay concludes that there is an urgent need to motivate the adolescent youth to read, otherwise there is a serious risk of them becoming an alienated group in the Swedish society, due to a lack of cultural capital.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur rollspel kan användas för att främja elevers förmåga att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Genom att analysera elevernas diskussioner om fördelar och nackdelar med preventivmedel, var målet att öka förståelsen för elevers delaktighet inom ämnet och identifiera kritiska områden som framträder i deras samtal. Studien använde ett pluralistiskt förhållningssätt inom sexualundervisningen och främjade elevledda lektioner för att skapa en ram där olika perspektiv kunde uttryckas och elevernas egna kunskaper och uppfattningar beaktades. I denna studie genomfördes en insamling och analys av empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder, där den praktiska epistemologiska analysen användes för att undersöka hur elever kunde få möjlighet att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa genom rollspelsutformning. Tidigare forskning betonade betydelsen av sexualundervisning i skolan och samhället, samt elevers delaktighet i denna undervisning. Studien byggde vidare på dessa insikter och visade att rollspel var en effektiv metod för att främja elevers perspektivering och tillämpning av kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Rollspelen skapade en säker och engagerande miljö där eleverna kunde utforska, diskutera och ifrågasätta olika synpunkter i ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen. För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser. Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

Antalet flerspråkiga barn i Sverige är hög och förskolorna möter många flerspråkiga barn. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares arbetssätt som främjar och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan (skolverket 2018) nämner att förskolan ska erbjuda varje barn rätt förutsättningar för att utmana och stimulera språkutvecklingen i såväl det svenska språket och i modersmålet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare med minst ett års erfarenhet svarade på frågor som hjälpte mig att besvara studiens frågeställningar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Studien belyser olika arbetssätt och metoder för att främja flerspråkighet hos barn i förskolan.

No description available.

Denna dokumentstudie undersöker, med hjälp av tematisk analys, kursplanerna för teknik på högstadiet och gymnasiet med utgångspunkt i teknisk läskunnighet för att undersöka hur väl förberedda eleverna är på gymnasiets teknikundervisning. De teman som framkom som gemensamma för både gymnasiet och högstadiets kursplaner var att eleverna skulle vara förtrogna med arbetssätt för teknikutveckling och att eleverna ska utveckla förmågan att förstå hur tekniken påverkar individer, samhället och miljön. Högstadiets kursplan hade också som tema att eleverna ska ha kunskaper om hur olika tekniska lösningar och tekniska system fungerar. Snarlikhten i syftena med kursplanerna gör att övergången sannolikt fungerar väl då eleverna blir förberedda på liknande innehåll men då undervisningen i teknik på högstadiet innebär stor frihet för läraren finns det risker att eleverna kommer till gymnasiet med stora skillnader i kunskap om teknik.