Många av de vardagliga situationerna är sammanhang där lärande sker genom interaktion mellan människor och språket kan beskrivas som en mekanism och resurs för re-presentation, vilken vår omvärldsuppfattning blir till av; och utgör grunden för vårt tänkande och vår kommunikation. Språket kan vara verktyget för utveckling och fördjupad förståelse för omvärlden. Grundläggande för alteritetsetiken är mötet, ansikte mot ansikte. Blicken framställs som människans starkaste verktyg vid skapande av etik och genom en öppenhet för Den Andres annanhet- alteritet – finns förutsättningen för etiskt tänkande. Styrdokumenten för gymnasieskolan säger att eleverna, under religionsundervisningen, ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar. Samtal inom området etik och moral innehåller frågor gällande etnicitet, kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, tillsammans med demokratibegreppet. Att sätta dessa frågor i elevernas egen kontext, i relation till deras eget liv, ökar chanserna till engagemang och förståelse; eftersom förståelse skapas inte bara av primära erfarenheter, utan den bildas också av sekundära erfarenheter, dvs det andra människor berättar om sina erfarenheter. Ur ett sociokulturellt perspektiv är tänkandet också en kollektiv process, som äger rum mellan människor. Diskursetiken lägger också tonvikten på samtalet med andra. Den betonar att det inte går att handla moraliskt rätt utifrån bara sig själv, utan det sker i samspel. En grundläggande princip för diskursetiken är att alla människor är likvärdiga. Även det kunskapssociologiska perspektivet lyfter relevansen av att individer formas efter den kontext de befinner sig i och språket och tänkandet likaså. Därför är det viktigt att eleverna får utvecklas utifrån sin egen verklighet.

This study aims to get a better understanding of English teachers’ experiences regarding their work with digital aids and tools with a focus on language management programs. The data consists of semi-structured interviews conducted with teachers of English in Sweden. By analysing the material with a phenomenographic method the major findings show that all teachers observed a need concerning the introductions of digital programs for their students. They all experienced difficulties regarding the rules and regulations during tests and described the test situations as ‘unreal’. Their student’s motivation and their ability to adapt practices to each individual student is seen as something positive. The teachers do however believe that the digital tools also could affect the students negatively by offering too much help or other distractions. The majority of the teachers feel ‘competent enough’ but some experience discomfort when dealing with certain digital situations. No one of the participating teachers has received any training or instructions in working with digital tools and programs, but all report that every problem gets solved among colleagues.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i år fyra och fem ser på arbetsro när de undervisar i ämnet samhällskunskap, ett ämne som förutsättermuntligt deltagande av elever. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa intervjuer av fyra lärare som undervisar i samhällskunskap i år fyra och fem. Intervjuerna transkriberades och materialet har sedan analyserats i relation till min frågeställning och med ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att vissa lärare ser på arbetsro på ett sätt när de undervisar i samhällskunskap och på ett annat sätt i övriga ämnen. Det visade sig också att kopplingen mellan begreppet arbetsro och tystnadär stark även om de jag har intervjuat uppger att arbetsro inte måste innebära tystnad. Studien är baserad på fyra intervjuer och har inte för avsikt att generalisera resultatet.

Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

The aim of this study is to investigate how reading comprehension strategies appear in three textbooks designed for Swedish 1 at Swedish upper secondary school level. The study uses a content analysis to investigate the frequency of each reading comprehension strategies, how they are presented and which strategies that are integrated with student tasks. The result shows that there is a difference between which reading comprehension strategies that got the most space in each textbook and how each textbook presents the strategies. Based on Palinscar & Brown, Bråten & Samelstuen and Dymock & Nicholson's models for reading comprehension strategy usage, every strategy was found – except for visualizing which was missing in one of the textbooks. The conclusion from this study is that reading comprehension strategies appear in textbooks for Swedish upper secondary school level but the students are not always aware that they are using them which is important to develop reading comprehension.

The aim of this study is to apply a power perspective upon textbooks used in the upper secondary school course of Swedish as a second language 3. Three different textbooks have been analysed from three perspectives regarding content, addressivity and activities. The analysis focuses firstly on to which extent and in which way the textbook authors connect language use on the basis of gender, social background and cultural belonging to aspects of power. Secondly, the ways in which the textbook authors invite pupils to negotiate about actualized conditions are examined. Ultimately, the balance between the four orientations constituting Janks (2010) interdependent framework for critical literacy education is described based on the textbooks’ tasks. The result shows that social background is prominent when two of the textbooks write about connections between language and power, whereas gender is assigned a marginalized position in all textbooks. The connections to power are mainly made by emphasizing the importance of mastering the dominant language, described as key to linguistic and cultural capital. The textbook authors often engage the pupil’s as well as external voices in their texts and rarely ascribe themselves roles of authorities. Regarding the framework for critical literacy, a problematic imbalance is caused by the lack of tasks that engage pupils in activities aiming to redesign their worlds in terms of social action.

Arbetet syftar till att skapa djupare kunskap kring vilka områden inom ämnet naturkunskap som lärare uppfattar att elever har svårt med, vad som orsakar svårigheterna, samt vilka strategier som lärarna använder för att motverka svårigheterna. Arbetet grundar sig i semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i norra Sverige. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att svårigheter grundas på brist på motivation, många och svåra begrepp samt på avsaknad av förkunskaper från grundskolan. Det är framförallt inom områdena genetik, ekologi och kemi som elever upplever svårigheter. Genom tydlig undervisning, god relation till eleverna och en förebyggande grundundervisning kan dessa svårigheter hanteras.

Regeringen införde en obligatorisk lovskola hösten 2017 för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets olika program. Denna kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur lovskolan organiseras och hur informationen om de brister eleverna uppvisat överförs från ordinarie lärare till de lärare som undervisar på lovskolan. Studien fokuserar även på vilken roll specialpedagogen och specialläraren har i lovskolans organisation. Studien bygger på intervjuer från tre olika skolor runt om i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie har är läroplansteori. Resultatet visar på två modeller som skolorna väljer att använda sig av. Den ena modellen är att anordna lovskolan lokalt på sin egen skola och den andra modellen är att anordna lovskolan centralt via en utvecklingsgrupp i kommunen. Skolbyggnadens geografiska plats får stor betydelse för hur huvudmännen organiserar sina lovskolor. Med en liten organisation blir överförandet av kunskaper från ordinarie lärare mindre formell än vid den centralt styrda modellen av lovskola, där Skolverkets blanketter utgör grunden till förmedlandet av kunskaper. Den specialpedagogiska kompetensen används framförallt för att ge eleverna en trygghetskänsla vid lovskolans genomförande.

This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. The three books are The Girl Who Lived Twice (2019) by David Lagercrantz, Lazarus (2018) by Lars Kepler and The golden cage (2019) by Camilla Läckberg. The books have been analyzed from a holistic perspective and with Maria Nikolajevas list over male and female characteristics. The result shows that there is both sterotypics portraits and normbreaking descriptions. The value system hold that the school shall promote equality between the sex and the school shall counteract stereotypical perceptions and help the pupils to become unique individuals. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy it suggest using crime fiction as possibility to discuss genus in the classroom.

The aim of this study is to investigate what a small group student teachers of English think of group work as a learning method. The survey was based on semi-structured interviews with eight student teachers of English. The result showed that the majority of these students believe that group work is a good learning method with many benefits, but it also has disadvantages. The benefits were the ability to work with fellow students and to take advantage of each other’s knowledge. The disadvantage that the majority of these students highlighted was that not everyone who participated in the group work contributed. The result also showed that the majority of these students developed their knowledge by working in groups. The conclusion of this study is that the majority of student teachers of English believe that group work is a good learning method with benefits but it also has disadvantages.