Kommunikation är en stor del av chefen och ledarens vardag, både som ett vardagligt inslag men även som ett verktyg för att kunna leda. Kommunikation kan påverkas av flera olika filter både när vi sänder ut ett budskap och när vi tar emot ett budskap. I chefen och ledarens vardag uppstår flera olika typer av samtal i mötet med medarbetarna, det vardagliga och det mer strukturella samtalet men också det svåra samtalet som framförallt påverkas av chefen och ledarens känslor, medarbetaren men även ämnet i sig.Vad i det svåra samtalet som uppfattas som svårt är komplext och individuellt. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter kring svåra samtal hos personer i ledande position. För att på bästa sätt svara på studiens frågeställningar har semistrukturella intervjuer utförts som datainsamling där sju intervjuer gjorts. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga intervjuade chefer upplever osäkerhet inför de svåra samtalen och känslor som bubblar upp inom dem själva under samtalet men framför allt en osäkerhet i hanteringen kring de eventuella reaktioner som kan tänkas komma från mottagaren. Flertalet av cheferna upplevde de situationer där de inte riktigt har kontroll som svårare än de situationer de tidigare haft erfarenhet kring. Resultatet visar att rent erfarenhetsmässigt så förbereder sig de flesta chefer inför de svårare samtalen genom att tänka sig in i olika situationer som kan ske och på så sätt mentalt förbereder sig inför olika reaktioner från mottagaren. Samtliga chefer är väldigt måna om sina medarbetare och att det är i denna omtanke som vissa svårigheter kan uppstå. Dock menar de att de upplever att det är viktigt att skapa en relation med sin arbetsgrupp för att på så sätt lära känna varandra. Resultatet har analyserats med inspiration av Charmaz teori och Grounded theory. / Communication is a large part of the managers everyday life, both as an everyday element but also as a tool for being able to lead. Communication can be influenced by several different filters both when we send out communication and when we receive communication. In the managers everyday life, several different types of conversation a rise in the personal meeting with the employees, the everyday and the more structural conversation, but also the difficult conversation that is mainly affected by the managers feelings, the employee’s feelings but also the subject itself. What in the difficult conversation that is perceived as difficult is complex and individual. The purpose of this study is to describe and analyze feelings and experiences about difficult conversations with people in a leading position. In order to answer the questions of this study, semi-structural interviews have been carried out as data collection where seven interviews have been conducted. The results of the interviews showed that all interviewed managers experience uncertainty before the difficult conversations and feelings that are bubbling up within themselves during the conversation, but above all an uncertainty in the handling of the possible reactions that may come from the employee. The result shows that purely experiential, most managers are preparing for the more difficult conversations by thinking about different situations that can happen and through that mentally preparing for different reactions from the employee. All managers are very keen on their employees and that it is in this regard that some difficulties may a rise. However, they mean that they feel it is important to create a relationship with their employees in order to get to know each other. The result has been analyzed with inspiration from Charmaz theory and Grounded theory.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation. / In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.

<p>I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.</p> / <p>In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.</p>