This research attempts to describe the material culture of the Gaelic labouring classes living in western Ulster in the Late Medieval period. The research combines ethnohistorical contextual and technical scientific analysis of ‘chance’ finds discovered in the region’s bogs. Technical analysis dates fifteen museum objects, characterises the materials from which they were made, and explores their cultural significance. Absolute dating indicates that one third of the 15 objects analysed relate to the Gaelic lordships of late medieval western Ulster, with the remainder reflecting aspects of Iron Age and Post-Medieval material culture and related cultural pracrices. Contextual analysis of the later medieval objects and their find locations provides new insights into Gaelic Irish culture and landscape interactions in this period and place. In addition, the research explores the trajectory of indigenous materiality in western Ulster beyond the Late Medieval period. To this end, the thesis examines the relationship between Late Medieval indigenous materiality, and the folk material culture that emerges in western Ulster in the Modern period. / Heritage Consortium, Arts and Humanities Research Council (UK)

Stöd från kollegor och chefer är två viktiga faktorer till bra arbetsmiljö. Ett annat viktigt stöd är dokumentation. Att vid osäkerhet kunna finna svar och information som är dokumenterat kan leda till minskad oro och en känsla av trygghet. Dokumentation kan föras på olika sätt beroende på behov och förutsättning. I detta projekt har dokumentationsbehovet hos en städenhet undersökts och analyserats. Denna rapport är resultatet av ett examensarbetet som ägde rum under våren 2019 på civilingenjörsprogrammet Teknisk design på Luleå tekniska universitet. Den kommunala städenheten utför städning och golvrengöring i de flesta lokaler där kommunal verksamhet bedrivs i Piteå kommun. Städenheten har i dagsläget 85 fastanställda och 8 vikarierande städare i organisationen som utför städning inom fyra olika geografiska områden i kommunen. För att få ihop sina arbetstimmar är flera av städarna schemalagda i fler än ett arbetsobjekt. I dagsläget är det städarnas uppgift att själva sätta ihop scheman för när olika typer av städning ska ske på deras arbetsobjekt. Dokumentationen sker oftast i pappersformat och schemats utformning varierar både från utseende och till innehåll mellan arbetsobjekt. Med anledning av att dessa scheman är i pappersformat blir det också svårt för arbetsobjekt att ta inspiration från varandra gällande schemats innehåll och struktur. Att variationen på dessa scheman är så stor trots att de egentligen innehåller samma typ av information leder till en osäkerhet bland städarna. Under projektet har städarna fått besvara en enkät som innehöll en stor bredd på frågor, bland annat hur de upplever stöd, motivation och arbetsbelastningar. Dessa frågor användes till att kartlägga hur städarna upplevde olika ämnen inom organisationen. Observationer har också utförts på städarna där de har genomfört storstädningar och allergistädningar. Städenheten hade även arbetsplatsträffar och en utbildning för nya städare under projektets gång vilket gjorde det möjligt att även observera dessa tillfällen. En workshop där städarna fick reflektera och besvara olika diskussionsfrågor kopplade till dokumentation och information genomfördes i slutet av projektet för att samla in städarnas tankar för att använda till idé- och konceptgenerering. Projektet har resulterat i ett lösningsförslag på ett digitaliserat dokumentationsverktyg som städenheten kan ta vidare till utvecklingsarbete. Lösningsförslaget flyttar den i dagsläget stängda och låsta dokumentationen i pappersformat till ett mer öppet och lättåtkomligt digitaliserat dokumentationsverktyg. Verktyget ger städarna möjlighet att bland annat lära av varandra oberoende av arbetsobjekt, få ett stöd vid osäkerhet samt få in en gemensam struktur och rutin inom hela städenheten som skulle kunna förbättra den osäkerhet som i dagsläget finns gällande dokumentation. Implementering av ett dokumentationsverktyg åt städarna skulle bidra med enhetlighet, förbättrad arbetsmiljö och en möjlighet att bevara kunskap och information inom organisationen. Den kunskap och information som i dagsläget är person- och byggnadsbunden skulle kunna bevaras och hjälpa städenheten växa samt bibehålla status och konkurrenskraft om den dokumenterades. Ett digitaliserat dokumentationsverktyg skulle kunna vara lösningen till det behovet. / Support from colleagues and managers are two important factors to a good work environment. Another important support is documentation. Finding answers and information that is documented in cases of uncertainty can lead to reduced concern and a sense of security. Documentation can be carried out in different ways depending on the need and prerequisites. During this project the need of documentation at a cleaning unit have been investigated and analyzed. This report is the result of a master thesis project that took place during spring of 2019 at the Master of Science program in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The municipal cleaning unit carries out cleaning and floor cleaning in most premises where municipal activities are conducted in the municipality of Piteå. The cleaning unit currently has 85 permanent and 8 temporary cleaners in the organization who perform cleaning in four different geographical areas in the municipality. To get the required working hours several of the cleaners are schedule in more than one workplace. At the moment it is the cleaners task to assemble schedules when different types of cleaning are to be performed on their workplace. The documentation usually takes place in paper form and the design of the schedule varies from appearance to content between workplaces. Since these schedules are in paper form it is also difficult for workplaces to take inspiration from each other regarding the content and structure of the schedule. The fact that the variation on these schedules is so great even though they contain the same type of information leads to an uncertainty among the cleaners. During the project, the cleaners had to answer a survey that contained a wide range of questions to get an understanding on their thoughts regarding support, motivation, workloads among others. These questions were used to map how the cleaners experienced different topics within the organization. Observations have also been made on the cleaners where they have carried out major cleaning and allergy cleaning. The cleaning unit also had workplace meetings and an education for new cleaners during the project, which made it possible to also observe these occasions. A workshop where the cleaners had to reflect and answer various discussion issues related to documentation and information was carried out at the end of the project to collect the cleaners thoughts to use for idea and concept generation. The project has resulted in a solution proposal for a digitized documentation tool that the cleaning unit can carry on to development work. The solution proposal moves the now closed and locked documentation in paper format to a more open and easily accessible digitized documentation tool. The tool gives the cleaners the opportunity to, among others, learn from each other independently of workplace, get a support in case of uncertainty and get a common structure and routine within the whole cleaning unit that could improve the uncertainty that currently exists regarding documentation. Implementing a documentation tool for the cleaners would contribute with structure, uniformity, improve work environment and an opportunity to maintain knowledge within the organization. The knowledge and information that now is locked to people and workplaces could be preserved and help the cleaning unit grow and maintain status and competitiveness if documented. A digitized documentation tool could be the solution to that need.

This research concerns the digitalisation of archaeology, with a focus on Swedish contract archaeology. The aim is to understand how the archaeological discipline relates to the change that digitalisation brings and human involvement in these processes. The thesis is a study of its impact on processes connected to archaeological knowledge production and communication. The work problematises how digital data might be understood within these contexts but also illustrates where the potential of the digitalisation lies and how archaeology can make use of it. The theoretical approach re-actualises the concept of reflexivity in a digital context, combining it with various communication theories aiming to challenge the archaeological workflow and connect it more closely to present-day society. The digitalisation of archaeology can be seen across the whole discipline withan emphasis on academia. This digital development has greater opportunities in larger research projects which have sufficient funding than in contract archaeology. In those projects leading the digital development, the reflexive approach has been re-discovered and the digital enabled for new processes of knowledge production to take place. In case studies of Swedish contract archaeology several observations are made where it becomes clear that the digitalisation already shows positive effects at a government level, in organisations and projects within the sector. But there are also issues regarding digital infrastructure, knowledge production, archiving, accessibility and transparency. The biggest challenge is not technical but in attitudes towards digitalisation. The research concludes that digital communication based on archaeological source material can be something more than mediation of results. With digital interactive storytelling there are ways to create emotional virtual connections with the user, relating to the present and the surrounding society. By interlinking the processes of interpretation and communication an archaeological knowledge production might become an archaeological knowledge development. / Den här forskningen har studerat digitaliseringen av arkeologin med fokus på svensk uppdragsarkeologi. Målet har varit att öka förståelsen kring hur disciplinen förhåller sig till de förändringar som digitaliseringens innebär och människans roll i dessa processer. Avhandlingen är en studie av digitaliseringens betydelse för de arkeologiska processer som berör kunskapsproduktion och kommunikation. Arbetet problematiserar förståelsen av digitala data inom dessa kontexter men visar också på digitaliseringenspotential och hur arkeologin kan dra nytta av den. Forskningen aktualiserar på nytt det teoretiska angreppssättet reflexivitet i ett digitalt sammanhang och kombinerar detta med kommunikationsteorier i syfte att utmana det arkeologiska arbetsflödet och knyta det närmare dagens samhälle. Resultatet av denna forskning visar på att digital kommunikation baserad på arkeologiskt källmaterial kan vara något mer än förmedling av resultat. Med interaktivt historieberättande finns vägar att skapa emotionella virtuella kopplingar mellan användare och arkeologi som relaterar till nuet och detomgivande samhället. Genom att länka ihop den arkeologiska tolkningsprocessen med kommunikation, skapas möjligheten för kunskapsproduktion att bli kunskapsutveckling.

Arts and Humanities Research Council, through a Collaborative Doctoral Partnership studentship / The full text will be available at the end of the embargo period

Les bibliothèques universitaires des pays d’Afrique francophone sont confrontées à un défi en matière d’offre documentaire dans un contexte marqué par un manque de moyens financiers, une augmentation des coûts de la documentation, et certaines formes organisationnelles peu efficientes. Cette thèse vise dans un premier temps, à partir d’enquêtes et de recueils de données diversifiées, à dresser l’état de l’offre documentaire papier et numérique à l’Université Cheikh Anta Diop de Dakar, en Sciences humaines et sociales (SHS), tout en soulignant des points de comparaison avec d’autres universités francophones subsahariennes. Les résultats visent à quantifier et à qualifier cette offre, à pointer les nouvelles dynamiques dans le cadre de la documentation numérique avec différents types d’acteurs. Par ailleurs, les bibliothécaires cherchent à s’appuyer pleinement sur l’Open Access tant au niveau de l’accès à des ressources qu’au niveau de la valorisation des fonds locaux. L’information numérique est de plus en plus perçue comme le meilleur moyen de satisfaire les besoins en information de la communauté universitaire de l’Université Cheikh Anta Diop (UCAD) de Dakar. Néanmoins, elle est souvent confrontée à des problèmes d’accès à l’information mais également d’usage des ressources documentaires. Cette recherche s’intéresse, dans une seconde partie, à l’appréciation de l’usage des ressources numériques, une appréciation qui se fera comparativement entre plusieurs disciplines de l’UCAD et entre enseignants et étudiants de ladite université. Des recommandations sont formulées dans la troisième partie pour tenter d’y améliorer les services documentaires. / University libraries in French-speaking African countries face a documentary supply challenge in a context of a lack of financial resources, an increase in the cost of documentation, and some inefficient organizational forms. This thesis aims at first, from surveys and collections of diverse data, to establish the state of the paper and digital documentary offer at the University Cheikh Anta Diop of Dakar, in SHS, highlighting points comparison with other Sub-Saharan Francophone Universities. The results are intended to quantify and qualify this offer, to point out new dynamics in the context of digital documentation with different types of actors. In addition, librarians seek to rely fully on Open Access, both in terms of access to resources and the value of local funds. Digital information is increasingly seen as the best way to meet the information needs of the university community at Dakar's Cheikh Anta Diop University (UCAD). Nevertheless, it is often confronted with problems of access to information but also of use of documentary resources. This research focuses, in a second part, to appreciate the uses of digital resources, in a comparative way between several disciplines at UCAD and between teachers and students. Recommendations are made to try to improve the documentary services in this University.