No description available.

I samband med det dokumentationskrav som finns inskrivet i förskolans läroplan väcktes tankar om hur barns rättigheter synliggörs inom dokumentationsarbetet. Studien undersökte därför pedagogers etiska ställningstaganden till digital dokumentation i förskolan och hur barns rättigheter synliggörs inom arbetet. Studien tog utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv och undersökte pedagogernas erfarenheter och tankar kring fenomenet digital dokumentation. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. En tematisk analysmetod användes för att studera informanternas tankar, erfarenheter och upplevelser. Arbetet med digital dokumentation visade sig vara ett mångsidigt och komplext arbete som påverkades av många olika faktorer och etiska dilemman. Studien visade att pedagogernas etiska kunskaper och erfarenheter kom till uttryck i deras utsagor men inte fullt ut kunde utföras i praktiken då dokumentationskravet fick en högre prioritet. Resultatet visade att förskollärarna hade ett större fokus på att dokumentera barns lärande medan barnskötarna uttryckte sig sakna syfte med dokumentationen och fokuserade mer på kvantitet. Pedagogerna uttryckte en osäkerhet kring vad som ansågs vara ett rätt arbetssätt då de inte fanns några konkreta riktlinjer om hur arbetet skulle utföras och det skapades därför ett stort utrymme för tolkning.

Den här intervjustudien inriktar sig på hur pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg för att dokumentera på förskolor. Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att dokumentera digitalt så saknas det omfattande forskning på området. Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger använder sig av ett digitalt webbverktyg för dokumentation som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. För att kunna förstå användandet av ett digitalt webbverktyg har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där vi ser dessa webbverktyg som kulturella artefakter. I studien har det genomförts åtta intervjuer med pedagoger som har olika arbetsroller på den förskola som de arbetar. Respondenternas svar har bearbetats för att därefter kunna identifiera centrala teman som pedagogerna betonar i intervjuerna. Resultatet av studien visar att pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt för att deras administrativa arbete underlättas av att kunna göra dokumentationer i barngrupp. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheterna vilket märks när vårdnadshavarna ger pedagogerna snabb respons på vad deras barn får uppleva i verksamheten. Dock finns det vissa nackdelar med att ha en textbaserad dokumentationsform, till exempel för pedagoger och vårdnadshavare som har språkliga svårigheter men också för att barnen får svårare att vara delaktiga i sin egen dokumentation till skillnad från när det endast fanns väggdokumentation på förskolorna eller när barnen hade egna dokumentationspärmar. Slutsatsen utgår från hur pedagogerna upplever att användandet av detta dokumentationsverktyg påverkar förskolans arbete, både administrativt men också i arbetet med barnen.

Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan. Den tidigare forskningen som lyfts fram i denna uppsats är skriven utifrån ett kritiskt perspektiv trots att många forskare ställer sig positiva till arbetet med dokumentation. Forskning om specifikt digital dokumentation samt barns integritet är begränsad. Forskning om dokumentation är generellt vanligare än forskning specifikt kring digital dokumentation. I studien användes kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar kring studiens ämne. Studien utfördes i två delstudier där Caroline intervjuade pedagoger som arbetar med yngre barn och Hanna intervjuade pedagoger som arbetar med äldre barn. Datamaterialet bearbetades sedan tematiskt utifrån studiens syfte och frågeställningar samt utifrån ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande i studien inte frågade barnen om medgivande vid skapandet av digitala dokumentationer. Detta med motiveringen att vårdnadshavarna hade godkänt detta vid inskolningen av barnet samt att det ansågs tidskrävande och svårt att fråga om barnets medgivande. Samtliga av deltagarna ansåg att det fanns utvecklingsområden i deras arbetslag för att kunna skapa digitala dokumentationer med hög kvalitet samt för att kunna värna om barnens integritet och ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet över dokumentationen.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen. Föräldrarnas möjligheter till att delta i diskussioner rörande skolfrågor, i form av framförallt föräldramöten, beror på i vilken utsträckning enskilda lärare väljer att inkludera dem. Vissa lärare har föräldramöten en gång per termin, andra lärare väljer att inte ha några alls. Vad gäller användningen av digitala verktyg såsom lärplattformar uppdagades en stor brist på resurser. Skolorna tillhandahåller inte datorer, vilket gör att lärarna inte kan använda sig fullt ut av t.ex. digital dokumentation. Lärarna menar att föräldrar till nyanlända dessutom skulle behöva mer datorvana och bättre kunskaper i svenska språket de på allvar skulle kunna använda lärplattformarna, och flera av lärarna ger förslag på hur skolan skulle kunna organisera utbildningar på kvällstid för föräldrarna.Slutsatsen som dras i denna uppsats är att samverkan med föräldrar till nyanlända ofta läggs upp utifrån de enskilda lärarnas smak och tycke, inte alltid enligt de föreskrifter som finns i läroplan och skollag, vilket uppsatsförfattaren ser som något mycket problematiskt. Förändringar i nuvarande arbetssätt samt mer forskning inom området efterfrågas.

Stöd från kollegor och chefer är två viktiga faktorer till bra arbetsmiljö. Ett annat viktigt stöd är dokumentation. Att vid osäkerhet kunna finna svar och information som är dokumenterat kan leda till minskad oro och en känsla av trygghet. Dokumentation kan föras på olika sätt beroende på behov och förutsättning. I detta projekt har dokumentationsbehovet hos en städenhet undersökts och analyserats. Denna rapport är resultatet av ett examensarbetet som ägde rum under våren 2019 på civilingenjörsprogrammet Teknisk design på Luleå tekniska universitet. Den kommunala städenheten utför städning och golvrengöring i de flesta lokaler där kommunal verksamhet bedrivs i Piteå kommun. Städenheten har i dagsläget 85 fastanställda och 8 vikarierande städare i organisationen som utför städning inom fyra olika geografiska områden i kommunen. För att få ihop sina arbetstimmar är flera av städarna schemalagda i fler än ett arbetsobjekt. I dagsläget är det städarnas uppgift att själva sätta ihop scheman för när olika typer av städning ska ske på deras arbetsobjekt. Dokumentationen sker oftast i pappersformat och schemats utformning varierar både från utseende och till innehåll mellan arbetsobjekt. Med anledning av att dessa scheman är i pappersformat blir det också svårt för arbetsobjekt att ta inspiration från varandra gällande schemats innehåll och struktur. Att variationen på dessa scheman är så stor trots att de egentligen innehåller samma typ av information leder till en osäkerhet bland städarna. Under projektet har städarna fått besvara en enkät som innehöll en stor bredd på frågor, bland annat hur de upplever stöd, motivation och arbetsbelastningar. Dessa frågor användes till att kartlägga hur städarna upplevde olika ämnen inom organisationen. Observationer har också utförts på städarna där de har genomfört storstädningar och allergistädningar. Städenheten hade även arbetsplatsträffar och en utbildning för nya städare under projektets gång vilket gjorde det möjligt att även observera dessa tillfällen. En workshop där städarna fick reflektera och besvara olika diskussionsfrågor kopplade till dokumentation och information genomfördes i slutet av projektet för att samla in städarnas tankar för att använda till idé- och konceptgenerering. Projektet har resulterat i ett lösningsförslag på ett digitaliserat dokumentationsverktyg som städenheten kan ta vidare till utvecklingsarbete. Lösningsförslaget flyttar den i dagsläget stängda och låsta dokumentationen i pappersformat till ett mer öppet och lättåtkomligt digitaliserat dokumentationsverktyg. Verktyget ger städarna möjlighet att bland annat lära av varandra oberoende av arbetsobjekt, få ett stöd vid osäkerhet samt få in en gemensam struktur och rutin inom hela städenheten som skulle kunna förbättra den osäkerhet som i dagsläget finns gällande dokumentation. Implementering av ett dokumentationsverktyg åt städarna skulle bidra med enhetlighet, förbättrad arbetsmiljö och en möjlighet att bevara kunskap och information inom organisationen. Den kunskap och information som i dagsläget är person- och byggnadsbunden skulle kunna bevaras och hjälpa städenheten växa samt bibehålla status och konkurrenskraft om den dokumenterades. Ett digitaliserat dokumentationsverktyg skulle kunna vara lösningen till det behovet. / Support from colleagues and managers are two important factors to a good work environment. Another important support is documentation. Finding answers and information that is documented in cases of uncertainty can lead to reduced concern and a sense of security. Documentation can be carried out in different ways depending on the need and prerequisites. During this project the need of documentation at a cleaning unit have been investigated and analyzed. This report is the result of a master thesis project that took place during spring of 2019 at the Master of Science program in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The municipal cleaning unit carries out cleaning and floor cleaning in most premises where municipal activities are conducted in the municipality of Piteå. The cleaning unit currently has 85 permanent and 8 temporary cleaners in the organization who perform cleaning in four different geographical areas in the municipality. To get the required working hours several of the cleaners are schedule in more than one workplace. At the moment it is the cleaners task to assemble schedules when different types of cleaning are to be performed on their workplace. The documentation usually takes place in paper form and the design of the schedule varies from appearance to content between workplaces. Since these schedules are in paper form it is also difficult for workplaces to take inspiration from each other regarding the content and structure of the schedule. The fact that the variation on these schedules is so great even though they contain the same type of information leads to an uncertainty among the cleaners. During the project, the cleaners had to answer a survey that contained a wide range of questions to get an understanding on their thoughts regarding support, motivation, workloads among others. These questions were used to map how the cleaners experienced different topics within the organization. Observations have also been made on the cleaners where they have carried out major cleaning and allergy cleaning. The cleaning unit also had workplace meetings and an education for new cleaners during the project, which made it possible to also observe these occasions. A workshop where the cleaners had to reflect and answer various discussion issues related to documentation and information was carried out at the end of the project to collect the cleaners thoughts to use for idea and concept generation. The project has resulted in a solution proposal for a digitized documentation tool that the cleaning unit can carry on to development work. The solution proposal moves the now closed and locked documentation in paper format to a more open and easily accessible digitized documentation tool. The tool gives the cleaners the opportunity to, among others, learn from each other independently of workplace, get a support in case of uncertainty and get a common structure and routine within the whole cleaning unit that could improve the uncertainty that currently exists regarding documentation. Implementing a documentation tool for the cleaners would contribute with structure, uniformity, improve work environment and an opportunity to maintain knowledge within the organization. The knowledge and information that now is locked to people and workplaces could be preserved and help the cleaning unit grow and maintain status and competitiveness if documented. A digitized documentation tool could be the solution to that need.

This research concerns the digitalisation of archaeology, with a focus on Swedish contract archaeology. The aim is to understand how the archaeological discipline relates to the change that digitalisation brings and human involvement in these processes. The thesis is a study of its impact on processes connected to archaeological knowledge production and communication. The work problematises how digital data might be understood within these contexts but also illustrates where the potential of the digitalisation lies and how archaeology can make use of it. The theoretical approach re-actualises the concept of reflexivity in a digital context, combining it with various communication theories aiming to challenge the archaeological workflow and connect it more closely to present-day society. The digitalisation of archaeology can be seen across the whole discipline withan emphasis on academia. This digital development has greater opportunities in larger research projects which have sufficient funding than in contract archaeology. In those projects leading the digital development, the reflexive approach has been re-discovered and the digital enabled for new processes of knowledge production to take place. In case studies of Swedish contract archaeology several observations are made where it becomes clear that the digitalisation already shows positive effects at a government level, in organisations and projects within the sector. But there are also issues regarding digital infrastructure, knowledge production, archiving, accessibility and transparency. The biggest challenge is not technical but in attitudes towards digitalisation. The research concludes that digital communication based on archaeological source material can be something more than mediation of results. With digital interactive storytelling there are ways to create emotional virtual connections with the user, relating to the present and the surrounding society. By interlinking the processes of interpretation and communication an archaeological knowledge production might become an archaeological knowledge development. / Den här forskningen har studerat digitaliseringen av arkeologin med fokus på svensk uppdragsarkeologi. Målet har varit att öka förståelsen kring hur disciplinen förhåller sig till de förändringar som digitaliseringens innebär och människans roll i dessa processer. Avhandlingen är en studie av digitaliseringens betydelse för de arkeologiska processer som berör kunskapsproduktion och kommunikation. Arbetet problematiserar förståelsen av digitala data inom dessa kontexter men visar också på digitaliseringenspotential och hur arkeologin kan dra nytta av den. Forskningen aktualiserar på nytt det teoretiska angreppssättet reflexivitet i ett digitalt sammanhang och kombinerar detta med kommunikationsteorier i syfte att utmana det arkeologiska arbetsflödet och knyta det närmare dagens samhälle. Resultatet av denna forskning visar på att digital kommunikation baserad på arkeologiskt källmaterial kan vara något mer än förmedling av resultat. Med interaktivt historieberättande finns vägar att skapa emotionella virtuella kopplingar mellan användare och arkeologi som relaterar till nuet och detomgivande samhället. Genom att länka ihop den arkeologiska tolkningsprocessen med kommunikation, skapas möjligheten för kunskapsproduktion att bli kunskapsutveckling.