As a result of the corona pandemic and the general development towards a more digital society, companies have been forced to adopt a digital approach in their workplace. Previous research indicates that the changeover in particular affects the individual directly and therefore a greater responsibility for HR. Therefore, the thesis has been limited to examining leadership in HR. Previous research also describes the progress of the digital transformation and the opportunities that the change has contributed with to leadership in HR. The authors have discovered a research gap around what concrete challenges the leaders in HR have faced and how leaders work with these challenges. The essay follows a quantitative method and an empirical analysis in the form of interviews with leaders within HR. The purpose of the thesis is also to investigate and understand how leaders work with the challenges that the digital transformation has contributed to. The results show that challenges around maintaining good cooperation, communication, motivation, and well-being of employees. Leaders work with these challenges by primarily structuring the working day and creating order, as well as substituting social interaction with informal meetings. The benefit of this study is aimed at contributing to further research on digital transformation in HR and can concretely be used for leaders in HR who adopt or will adopt a digital approach.

Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential. Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling. Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.

Organizations that adopt digital innovations are facing a digital transformation, which can cause complications if not implemented in a systematic and methodical way. Due to Covid-19 organizations have had to adapt their work structure to enable personal to work from home to ensure the health of staff and customers. Covid-19 also forced organizations to accelerate their digital transformation which have led to a stressful implementation of new technology. An accelerated transformation can result in minimal effects which in turn results in failure and the organization can suffer the loss of assets, skills, and income. This case study aims to investigate how an organization in the Swedish bakery market has handled an accelerated digital transformation due to external pressure from Covid-19. Also, the study aims to investigate which relationship in the model T-O-E has the greatest impact on the organization’s technology adaptation. Seven hypotheses and one null hypothesis were generated based on theory and previous research. To answer these, a web-based quantitative survey was conducted consisting of 59 questions, measuring 18-character traits, which in turn examine five dimensions, (1) the digital transformation process, (2) individual impediments, (3) the organization’s obstacles and opportunities as well as the competence and incompetence imbedded in the organization, (4) perceived usability and user-friendliness and (5) Covid-19. The questionnaire was then analysed to find mean, standard deviation, percentage, and correlation. The result show that the company has successfully accomplished the transformation and this despite that all theory goes against this accomplishment, and sates that an accelerated digital transformation would result in failure. Furthermore, the result show that external pressures (in this case Covid-19) in T-O-E had the greatest impact on the organization's success and was the reason that the implementation succeeded without major complications. It turned out that the degree of complexity of the technology played a big role in the company's success. Because if the technology had maintained a greater degree of complexity, the company would probably not have been as successful. In conclusion, the factor Organization played a crucial role in the adoption of the technology, because the management despite a forced accelerated digital transformation managed to generate a smart leadership and an ideal culture, that caused most of the staff to experience the transformation positively. The study shows that companies do not need strategic analysis to be successful in a transformation, but on the other hand, a threefold symbiosis of technology, organization & Covid-19 is required to succeed with a forced accelerated transformation. / Organisationer som anammar digitala innovationer står inför en digital transformering, vilket kan ge upphov till komplikationer om det inte införs på ett systematiskt och metodiskt sätt. På grund av Covid-19 har organisationer fått anpassa sin organisation till arbeta hemifrån, för att säkerställa personalens och kunders hälsa. Detta har lett till att organisationer stressar med transformeringen vilket kan leda till att effekten blir minimal, som i sin tur resulterar i ett misslyckande och organisationen går miste om tillgångar, kompetens och intäkter. Denna studie syftar till att undersöka hur en organisation inom den svenska bagerimarknaden har hanterat en accelererad digital transformering på grund externa påtryckningar från Covid-19 och till att undersöka vilket förhållande i modellen T-O-E (technology-organization-environment) som har störst inverkan på organisationens framgång i transformationen. För att uppnå syftet skapades sju hypoteser och en nollhypotes utifrån teori och tidigare forskning. För att besvara dessa hypoteser och samla in data genomfördes en webbaserad kvantitativ enkät som bestod av 59 frågor, som mäter 18 karaktärsdrag, som i sin tur undersöker fem dimensioner, (1) den digitala transformeringsprocessen, (2) individuella mot-och medgångar, (3) organisationens hinder och möjligheter samt kompetens och inkompetens, (4) upplevd användbarhet och användarvänlighet och (5) Covid-19. Sedan analyserades enkäten för att hitta medelvärden, standardavvikelser, procentsatser och samvariationer. Resultatet visar att företaget har på ett framgångsrikt sätt lyckats med transformeringen och detta trots att all teori tyder på att en accelererad digital transformering inte skulle uppnå önskvärda resultat. Vidare visar resultatet att externa påtryckningar (i detta fall Covid-19) i T-O-E hade störst inverkan på organisationens framgång och medförde att implementeringen genomfördes utan större komplikationer. Det visade sig att teknikens grad av komplexitet spelade en stor roll i företagets framgång. Detta eftersom om tekniken hade erhållit en större grad av komplexitet hade troligen företaget inte varit lika framgångsrikt. Avslutningsvis spelade faktorn organisation en avgörande roll i adoptionen av tekniken, eftersom ledningen trots en påtvingad accelererad digital transformering lyckades generera ett smart ledarskap och en idealisk kultur som medförde att majoriteten av personalen upplevde transformeringen positiv. Studien visar att företag inte behöver strategiska analyser för att vara framgångsrika i en transformering men däremot krävs det en trefaldig symbios av teknologi, organisation & Covid-19 för att lyckas med en påtvingad accelererad transformering.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. / This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.