Den här c-uppsatsen är en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstämmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under åren 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojämn tillgång till dator med internetuppkoppling. Studien är utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmärksamhet för Informationsåldern: Ekonomi, Samhälle och Kultur, Nätverkssamhällets Framväxt. Syftet är att med en litteraturstudie undersöka om det skett någon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan. Studien är begreppsutredande och baserad på forskningsartiklar och litteratur. Studien undersöker om artikelförfattarnas teorier och forskning överensstämmer med Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrum. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har på kort tid slagit igenom och blivit en del av många människors vardag. De grupper människor som inte får tillgång till IKT riskerar att marginaliseras. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen är det även relevant att undersöka om Castells teorier som numera (2013) är över ett decennium gamla fortfarande är aktuella. / This thesis investigates how parts of Manuel Castell’s theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows coincide with a selection of academic publications from the period 1990-2010 in the LISA (Library and Information Science Abstracts) database. The digital divide refers to unequal access to computers with internet connections. The investigation is based on literature studies and text analysis methods. Castells was widely recognized for The Information Age: Economy, Society and Culture. The literature study aims to investigate whether there has been a shift in the explanation of the digital divide. The paper is a conceptual investigation and based on scientific publications and literature. The paper investigates whether the theories and research of the authors of these publications is in accordance with Castells’ theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows. ICT (information and communication technology) has emerged rapidly and become part of the everyday life of many people. Population groups without access to ICT face risks of marginalization. Considering the rapid technological development, it is also relevant to investigate whether Castells’ theories, which by now (2013) are more than a decade old, still are valid.

Att större delen av befolkningen använder internet och att användandet ökar medför att allt fler tjänster flyttat ut på den digitala arenan, nu även inom det sociala arbetet - i offentlig regi. Då möjligheter till utveckling av det sociala arbetet på internet upptäcktes har Stockholm stad lanserat ytterligare en e-tjänst som kan underlätta kontakten med kommunen. Socialrådgivning på nätet som den digitala tjänsten heter, är tänkt att bland annat ge en ökad tillgänglighet till stadens medborgare. E-tjänsten är tänkt att nå ut till “alla” medborgare inom staden, vilket medför att det är av vikt att undersöka i vilken utsträckning invånarna är intresserade av att använda e-tjänsten samt vilka attityder som riktar sig till densamma. Tidigare forskning har visat att det finns digitalt resursstarka respektive digitalt resurssvaga grupper i samhället, vilket för med sig att de som redan befinner sig i en socialt exkluderad grupp i och med den tekniska utvecklingen riskerar att hamna än mer utanför samhället - i detta fall informationssamhället. Syftet är således att genom att undersöka medborgare i Stockholm stads avsikter att använda och attityder till Socialrådgivning på nätet, få en ökad förståelse av medborgarnas inställning till Socialrådgivningen på nätet. Studien genomförs genom en kvalitativ metod. Den insamlade empirin består av fem fokusgruppintervjuer med fyra till fem deltagare i vardera, vilka utförts tillsammans med en semi-strukturerad intervjuguide. Undersökningen består av en explorativ samt en deskriptiv ansats. Resultaten visade att det generellt sett fanns mer eller mindre positiva attityder till e-tjänsten Socialrådgivning på nätet mellan grupperna, men även inom. De grupper som står närmst informationsteknologins centrum i samhället tangerar att vara mer positiva till rådgivningstjänsten, medan attityderna varierar bland de grupper som står längre bort. Mest negativ attityd till Socialrådgivningen på nätet gick att finna hos de medborgare som står längre bort, i periferin av det moderna informationssamhället. Attityder korrelerade till stor del med viljan att använda e-tjänsten då majoriteten av medborgarna i den här undersökningen valde att inte använda sig av e-tjänsten. De informanter som kan tänka sig använda Socialrådgivning på nätet bestod främst av medborgare i grupper som stod närmare centrum och främst i dess mitt. Den utökade tillgängligheten kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser. Några av de positiva aspekter som medborgarna i samtliga grupper var överens om var att som ett komplement till redan etablerade kontaktvägar, var Socialrådgivning på nätet ett bra alternativ som även ökade tillgängligheten. De medborgare som stod närmre det moderna it-samhällets centrum upplevde sig mer mottagliga för en ökad digitalisering, medan de som stod längre bort, i periferin, upplevde sig bli mer marginaliserade. Det traditionella sociala arbetet är ofta förknippat med det personliga mötet. Värdet av att mötas är en del av essensen i arbetet med människor. Det finns en oro över att en digital kontakt kan orsaka en distans där individer går miste om det viktiga fysiska mötet. Även om socialt arbete 2.0 idag, än så länge finns i begränsad utsträckning, fanns det föreställningar bland studiens deltagare om att den digitala rådgivningstjänsten, trots ökad tillgänglighet kanske inte når ut till de som är i störst behov - de socialt utsatta. Om e-tjänsten går att anpassas till den målgrupp densamma i första hand vänder sig till, ökar chansen att medborgare upplever sig nöjda med den digitala tjänsten, vilket i förlängningen även kan verka för ökad legitimitet av myndigheten.

This thesis deal with how seniors treat and view the digital world, what their information seeking process looks like and what they perceive as the major obstacles regarding the usage of IKT and the Internet. The experience of the seniors is put in relation to how Uppsala City Library is carrying out the task to increase digital participa-tion. This operation is part of the Digidel network which during the preceding year concluded their campaign Digidel2013 which aimed to render 500 000 new users digitally participant. Following the campaign Digidel published a report on how to further work to increase the digital participation derived from the experience gath-ered from Digidel2013. This report is discussed and put in relation to the proposed measures of Jan A.G.M. van Dijk on how to prevent the deepening of the digital divide.This is foremost done by examining the field from the theoretical perspective of van Dijk in which the indi-vidual resources determines the level of access to the digital world bestowed upon the user. Through interviews with seniors and library staff it was made aware that the major obstacle towards digital participation among seniors is the lack of motivation for access, ultimately described by the varying resources. The temporal, cultural and mental resources were the major hindrances towards using IKT and Internet. Social resources also enabled access to the digital world without the need for seniors to become users themselves. Friends and family were utilized as intermediaries when seniors needed to search for information or use services.The starting point towards increasing digital participation needs to be based on the individual requirements and refer to decrease the obstacles perceived by groups in using IKT and Internet. The relationships between society and individual, and the digital and the non-digital world need to be mutual for all parties to profit from using IKT and Internet.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.

Introduction. The aim of this study is to investigate how digital inclusion is constructed in Swedish library plans. This is done by examining: how discourses produce digital inclusion in twelve library plans, which motives for working with digital inclusion are expressed in these discourses and which factors are present in digital inclusion according to the library plans. Method. A discourse analysis is conducted on statements regarding public libraries’ work on digital inclusion in twelve library plans from twelve different municipalities in Stockholm county. The model used identifies signs and articulations about digital inclusion in the material, and analyzes the relationship and consequences of these. Analysis. The type of discourse analysis chosen for this study is discourse theory as presented by Winther Jørgensen and Phillips. A model of digital technology access, by Van Dijk, completes the analysis. Result. Three discourses on digital inclusion are present in the material: one democratic discourse, one digitalization discourse and one discourse of exclusion and inclusion. The digitalization discourse dominates and is closest to hegemony, but the democratic discourse is strong as well. Physical access to digital technology and skills access are the types of access most prominent in the discourses. Motivational and usage access are rarely mentioned. Conclusion. According to the dominating discourse in the studied library plans, digital inclusion is produced as a consequence of digitalization. This might lead to technological determinism. The important factors of digital inclusion involve having physical access to digital technology and the appropriate skills to handle the technology. Usage access is the type of access with the biggest inequality gap, but is the least present in the material. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.

The aim of this thesis is to gain a greater understanding of Stockholm Public Library’s democratic role in a society that is increasingly digitalized. This is done by studying the Young IT-support project at the library, and how it aligns with the library’s mission for digital inclusion. Critical discourse analysis methods are used to understand for which “problem” the project was formulated as a solution. By using theories about digital inclusion the study also investigates if the Young IT-support project contributes to the library users’ digital competence, and how the project effects the library’s own mission of digital inclusion. The empirical material consists of policy documents connected to the Young IT-support project and interviews with young IT-supporters, librarians and administrators involved with the project. The results show that the project is formulated as a solution to two different types integration “problems”: social and digital. But the responsible authorities are only interested in whether or not the goals of social inclusion are achieved. The study shows that the project mainly contributes to increase the users’ operational skills rather than their information and strategic skills, and that it favours socioeconomically strong groups. The project does have an unburdening effect on the library’s heavy workload on digital issues. However, the study also shows that it has a potentially impeding effect on the library’s digital mission, as librarians are overlooking the deeper digital work. In conclusion, the project partially has a positive effect on the digital inclusion but that it isn’t enough to bridge the digital divide. I argue that the library needs to examine if these external collaborations are a long-term solution to social developments, or if they are a short-term solution in place until other authorities take responsibility for democratic needs and rights. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID. / I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940’s concerning their view on social media. This 1940’s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms. The theories that have been applied to this report is Habermas theory of the Public sphere and democracy, McLuhan's theory of Medium is the message and the theory of the Digital divide. These theories have been used to create an understanding of the results that emerged during the study.  A Qualitative method was used to collect information, and through this Qualitative interviews were used. The interviews resulted in three themes, which was democracy in social media, risks and possibilities in the social and the digital divide. The result showed that the group felt left out because of their lack of skills when it comes to technology. It also showed that the lack of skills has caused a negative effect since the users rather seek information than sharing their own, which was a result of their lacking skills. This result was linked to the theory of the Digital divide and McLuhan's theory of Medium is the message. When the democracy aspect was analysed, it showed that they did not trust information shared on social media.   The risks that were detected by the interviewed group was for example identity theft and stress related illness that were caused by social media. The possibilities were for example the fact that it is possible to talk to someone in another country on social media despite time differences and borders and to maintain relationships with distant relatives. These results were used to analyze the consequences further and to have a deeper discussion about the subject. For example the lack of skills lead to that this group do not have the possibility to share their thoughts and counteract stereotypes. / Denna studie har fokuserat på att försöka förstå attityderna hos de människor som är födda på 1940-talet. Gruppen ifråga har vuxit starkt på sociala medier så som Facebook och syftet med denna studie är att förstå på vilket sätt de påverkas när de använder dessa plattformar. De teorier som har använts i studien är Habermas om borgerlig offentlighet och demokrati, McLuhans teori om att mediet är budskapet och teorin om den digitala klyftan. Dessa teorier har använts för att skapa en förståelse för de resultat som framkommit under studien.   Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in information där kön och bakgrund blandats hos de olika individerna som har intervjuats. Intervjuerna resulterade i tre teman vilka var demokrati på sociala medier, risker och möjligheter i sociala medier och den digitala klyftan. Resultaten visade att gruppen kände sig utanför på grund av sin bristande skicklighet när det gäller teknologi. De visade också att bristen på skicklighet hade negativa effekter eftersom användarna hellre sökte information än att dela med sig av sin egen, vilket var resultatet av deras bristande skicklighet.   Den digitala klyftan användes för att användarna var en del av klyftan och mediet är budskapet användes för att de inte använde alla funktioner som sociala medier erbjöd, eftersom de inte hade färdigheten. När den demokratiska aspekten analyserades framkom det att de inte litade på informationen på sociala medier. Riskerna som framkom under intervjuerna var exempelvis identitetskapningar och stressrelaterade sjukdomar, som orsakades av sjukdomar. Möjligheterna var exempelvis att man kan prata med någon i ett annat land på sociala medier, oberoende av tidsskillnader och nationsgränser samt att bibehålla relationer med avlägsna släktingar. Dessa resultat användes för att analysera konsekvenserna ännu ett steg, för att ha en djupare diskussion om ämnet. Exempelvis leder bristande på kunskapen till att gruppen inte har möjlighet att dela med sig av sina tankar och att motverka stereotyper.Carls