Sports in general and football in particular have often been considered a good arena for integration, all of which should be of equal value and not discriminated because of, for example, their ethnicity or skin color. In this study, I have tried to look at the phenomenon stacking, disproportionate division of positions, existing in Allsvenskan during the 2017 edition, thus revealing whether there is discrimination in this elite race. It was found that stacking still occurred in Allsvenskan in 2017 but since the essay has been made in comparison with a similar study from 2012, it has turned out that stacking has now become a lesser issue in Swedish football. Why stacking has diminished may be due in part to the struggle of various non-profit organizations and the Swedish Football Association for increased integration.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.</p>

<p>Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.</p>

<p>Detta är en uppsats där diskriminering av personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden undersöks. Det är en undersökning där sex personer med invandrar bakgrund intervjuas och fått chansen att ge en bild av hur de själva upplever att de blir bemöta på den svenska arbetsmarknaden. Tre av de intervjuade har arbete och tre av dem är arbetslösa. Denna uppdelning har jag valt för att se om det finns skillnader i attityder beroende på de intervjuades arbetssituation. Vad jag främst kom fram till med denna uppsats är att skapandet av stereotyper bidrar till en nedvärdering av invandrarnas kompetens.</p><p>De teorier som jag använt i uppsatsen är: Erving Goffmans ”stigma teori”, ” beständig ojämlikhet” av Charles Tilly. Anthony Giddens teorier om ” skapandet av självidentitet i det moderna samhället”. Pierre Bourdieu ” socialt rum, habitus och fält”</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?</p><p>-Hur upplever ungdomarna sin vardag?<strong></strong></p><p><strong>Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?</p><p>-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?</p>

<p>Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. </p><p>Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?</p><p>Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.</p><p>Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. </p><p>Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:   Hur upplever ungdomarna arbetslösheten? -Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare? -Hur upplever ungdomarna sin vardag? Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering? -Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten? -Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?