<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare. Intervjupersonerna pratar även om vikten att kunna förändra och spela olika roller i olika situationer mot olika medarbetare.</p>

<p>Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.</p>

<p>I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation. Vidare syftar den även till att få en insikt i vilka motivationsfaktorer som är möjliga att utöva på distans och vilka som måste utövas fysiskt. Frågeställningen för studien är: hur kan det transformella ledarskapet skapa motivation på distans? Utgångspunkten i arbetet har varit det transformella ledarskapssynsättet som betonar ett ökat ansvarstagande hos medarbetarna vilket är viktigt i en decentraliserad organisation. För att få svar på frågan användes en kvalitativ studie som mynnade ut i en intervjuguide. Intervjuguiden var baserad på den teoretiska referensram som bestod av fyra stycken begrepp som behandlar transformellt ledarskap. Dessa begrepp är individuell hänsyn, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och idealt inflytande. Undersökningen gjordes med sex respondenter, varav tre stycken var ledare på stora internationella företag och tre var anställda till ledarna. Studien visade på att flera faktorer för att skapa motivation i det transformella ledarskapet går utöva på distans, men vidare visade undersökningen på vikten av att även träffas fysikiskt. Vidare visar studien att vissa motivationsfaktorer som exempelvis sociala relationer, skapas på fysiska möten, men kan upprätthållas på distans genom god kommunikation.</p>

I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation. Vidare syftar den även till att få en insikt i vilka motivationsfaktorer som är möjliga att utöva på distans och vilka som måste utövas fysiskt. Frågeställningen för studien är: hur kan det transformella ledarskapet skapa motivation på distans? Utgångspunkten i arbetet har varit det transformella ledarskapssynsättet som betonar ett ökat ansvarstagande hos medarbetarna vilket är viktigt i en decentraliserad organisation. För att få svar på frågan användes en kvalitativ studie som mynnade ut i en intervjuguide. Intervjuguiden var baserad på den teoretiska referensram som bestod av fyra stycken begrepp som behandlar transformellt ledarskap. Dessa begrepp är individuell hänsyn, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och idealt inflytande. Undersökningen gjordes med sex respondenter, varav tre stycken var ledare på stora internationella företag och tre var anställda till ledarna. Studien visade på att flera faktorer för att skapa motivation i det transformella ledarskapet går utöva på distans, men vidare visade undersökningen på vikten av att även träffas fysikiskt. Vidare visar studien att vissa motivationsfaktorer som exempelvis sociala relationer, skapas på fysiska möten, men kan upprätthållas på distans genom god kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare. Intervjupersonerna pratar även om vikten att kunna förändra och spela olika roller i olika situationer mot olika medarbetare.

No description available.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap på distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmärkte ledarskapet på distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation på distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat åtta ledare på olika nivåer. Sex av informanterna arbetade inom två olika landsting och två arbetade åt en privat vårdgivare. Vid genomgången av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstämmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information. Det som utmärkte ledarskapet på distans var att en stor del av arbetstiden gick åt till arbetsresor antingen för att besöka medarbetare eller för att delta i möten. Därför var det också viktigt att de delegerade arbetsuppgifter till medarbetarna. Resultatet visade också att det var extra viktigt när man leder på distans att man som ledare hade en kommunikativ förmåga, vilket gällde både skriftligt och muntligt. Dessutom måste budskapen vara extra tydliga så att de inte misstolkades. Eftersom medarbetarna var geografiskt utspridda så var det även en svårighet att ha fysiska möten och få alla medarbetare samlade vid ett och samma tillfälle. Andra mötesformer som förekom var telefonmöten eller videkonferenser. Information till medarbetarna förmedlades antingen via fysiska möten, e-mail, intranät eller via telefonen. / In this study, I have explored how leadership at a distance was carried out by managing directors within the field of laboratory medicine. The purpose of the study was to investigate how the directors described the distinctive features of leadership at a distance, including the traits they felt were necessary for effective leadership and the manner in which they communicated with their employees. During the course of the study, I conducted interviews with eight directors employed at different organizational levels; six of the interviewees worked for two separate county councils, and the remaining two for a private healthcare provider. Upon review of the interview transcripts, nine different themes emerged as important: specific traits, delegation, travel, motivation and feedback, coordinating communication, forms of communication, types of meetings, employee performance reviews and information. One key characteristic of leadership at a distance was the fact that directors devoted a large portion of their work week to traveling—either to visit employees or to attend meetings. Delegation of tasks by directors to employees was also found to be important. The results of the study also indicated that, in order to lead effectively at a distance, directors needed to possess a good capacity for communicating, both in writing and in speech. In addition, directors' instructions needed to be exceedingly clear, lest they be misunderstood. Because employees were dispersed geographically, meetings in which all employees were simultaneously in attendance were difficult to bring about. Other types of meetings included telephone and video conferences. Employees received information both during meetings and by way of e-mail, intranet and telephone.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet. Uppsatsens slutsatser belyser svårigheterna för enhetscheferna att se och bedöma medarbetarnas arbetsinsatser, behov av kompetensutveckling samt skapa delaktighet. Vidare diskuteras det ur ett pedagogiskt perspektiv huruvida kommunen bör skapa en distinktion mellan nära ledare samt distanserade ledare för att därigenom kunna utforma adekvata strategier för de olika formerna av ledarskap.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori. Enligt den egna modellen är möjligheten att motivera beroende av tre faktorer. 1. Konsultchefens möjlighet att erbjuda lön och belöning. 2. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens prestation och belöning. 3. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens ansträngning och utfall. Studien klargör framförallt vikten av att anställa rätt personer, som finner belöning i branschens villkor och som trivs med att kontinuerligt byta arbete, miljö och kollegor. Kopplingen mellan prestation och belöning försvåras dels av distansen som gör det svårt för konsultchefen att bedöma prestationer, dels av de låga marginalerna och lönesättningssystemet som gör att löne- och utvecklingstaket nås relativt snabbt. Hur gärna konsultcheferna än skulle vilja erbjuda utvecklingsplaner och formulera långsiktiga mål för konsulterna, är det snarare timing som styr vilka uppdrag som konsulterna blir utskickade på. På grund av de små ekonomiska marginalerna i branschen måste konsultchefen omgående boka ut lediga konsulter på de uppdrag som finns tillgängliga. Kopplingen mellan ansträngning och utfall försvåras av att konsulter kan hamna på uppdrag som egentligen inte passar dem helt. Konsultcheferna kan förebygga problem genom att vara raka och öppna med krav och kompetens mot både konsult och kundföretag vilket medför att förväntningarna blir realistiska. Konsultchefernas möjligheter att stötta konsulterna i arbetet försvåras dock av att de oftast befinner sig inom olika kompetensområden vilket gör att konsultchefen inte förstår konsultens arbete.

Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.