Syftet med föreliggande studie är att belysa vilka copingstrategier volontärer vid en tjejjour i Stockholmsområdet använder sig av för att undvika emotionell smittoöverföring samt att skapa förståelse för vilka faktorer som driver volontärerna till att fortsätta sitt arbete inom tjejjouren. Studien ämnar till att besvara följande två frågeställningar: i) Vilka strategier använder volontärerna för att undvika emotionell smitta till följd av arbetet på tjejjouren? ii) Vilka faktorer anser volontärerna är motiverande för att fortsätta sitt engagemang inom tjejjouren? Metoden som använts tar sin utgångspunkt i hermeneutiken och idén om den kvalitativa forskningsansatsen som en cirkelrörelse mellan de olika delarna och den framväxande helheten. Richard S. Lazarus och Susan Folkmans (1984) teori om copingstrategier, Abraham Maslows (1943) behovshierarki samt Frederick Herzbergs (1993) tvåfaktorteori har utgjort det teoretiska ramverket för studien. Resultaten visar på att respondenterna i huvudsak använt sig av tre strategier för att undvika emotionell smittoöverföring: distans, stöd från kollegor samt organisationens riktlinjer. Vidare visar resultaten på hur respondenterna huvudsakligen finner motivation till fortsatt arbete i den gemenskap de upplevde med sina medarbetare, feedback från medarbetare och stödsökande samt möjligheten att kunna bidra till samhällsförändring. / The aim of the study is to illustrate coping strategies that volunteers at a certain young women's empowerment center in the Stockholm area use to avoid emotional contagion. Furthermore, the study emphasizes factors that drive the volunteers to continue their work at the young women’s empowerment center. The study intends to answer the following two questions: i) What strategies do the volunteers use to avoid emotional contagion due to their involvement at the young women's empowerment center? ii) What factors do the volunteers find motivating to continue their involvement at young women's empowerment center? The method used for this study is based on hermeneutics and the idea of ​​the qualitative research approach as a circular movement between the different parts and the emerging picture. Richard S. Lazarus and Susan Folkman’s (1984) coping theory, Abraham Maslow’s (1943) hierarchy of needs and Frederick Herzberg’s (1993) two factor theory has formed the theoretical framework for the study. The results indicate that the volunteers mainly use three strategies to avoid emotional contagion; distance, support from colleagues and organizational guidelines. Moreover, the results show how the volunteers generally find motivation to continue their involvement due to the sense of community they experienced within the group, feedback from fellow associates but also from the who seek support and thereto the volunteers ability to contribute to the society.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida vår motivationsmodell som bygger på Herzbergs tvåfaktorteori, stöds och används av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anställda på distans.</p><p>Teoriavsnitten ledarskap på distans och motivation samt vår motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter från Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utsträckning enligt vår motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sätt att arbeta försvårar motivationsarbetet för ledningen, snarare än distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som är bäst lämpade som motivationsverktyg för Retail House är feedback och lön.</p>

<p>Both blind and sighted persons may use echoes for detecting objects.</p><p>The effect of object size on echolocation was tested in a listening</p><p>experiment with 15 sighted participants. Noise burst of 500-ms were</p><p>generated and recorded in an ordinary room, with and without a</p><p>reflecting object. The diameter of the reflecting object was 0.25 or</p><p>0.50 m, and it was located at a distance of 0.5, 1, 2, 3 m from the</p><p>microphones. Pairs of sounds, one with and one without the object,</p><p>were presented to the listeners. Their task was to decide which of the</p><p>two sounds that were recorded with the reflecting object. The results</p><p>showed that it was harder to detect the 0.25 than the 0.5 m object, and</p><p>that performance generally decreased with distance. The auditory</p><p>angle, which is a function of the size to distance ratio, was found to</p><p>predict detection performance fairly well.</p><p>Sighted</p>

<p>Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.</p>

Both blind and sighted persons may use echoes for detecting objects. The effect of object size on echolocation was tested in a listening experiment with 15 sighted participants. Noise burst of 500-ms were generated and recorded in an ordinary room, with and without a reflecting object. The diameter of the reflecting object was 0.25 or 0.50 m, and it was located at a distance of 0.5, 1, 2, 3 m from the microphones. Pairs of sounds, one with and one without the object, were presented to the listeners. Their task was to decide which of the two sounds that were recorded with the reflecting object. The results showed that it was harder to detect the 0.25 than the 0.5 m object, and that performance generally decreased with distance. The auditory angle, which is a function of the size to distance ratio, was found to predict detection performance fairly well. Sighted

Syftet med studien är att undersöka huruvida vår motivationsmodell som bygger på Herzbergs tvåfaktorteori, stöds och används av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anställda på distans. Teoriavsnitten ledarskap på distans och motivation samt vår motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter från Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utsträckning enligt vår motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sätt att arbeta försvårar motivationsarbetet för ledningen, snarare än distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som är bäst lämpade som motivationsverktyg för Retail House är feedback och lön.

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.

<p>Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.</p>

This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ”How is the leadership perceived?”, ”How does telework into motivation?” and ”How does telework into communication?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents’ experience of telework was in focus. The material was then analyzed on the basis of previous research, and through practices around situational leadership, needs, the important of physical communication and distance learning. The results showed that the office and the physical contact with both colleagues and the boss is important for the employees' personal development but also for the personal value. It also showed the importance of a functioning mix of situational, goal-oriented and relationship-oriented leadership.