Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers.   The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Syftet med studien var att undersöka chefer i tjänstemannasektorns upplevelse av att utöva ledarskap vid distansarbete under Covid-19 pandemin. Studien utfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer på ett dryckestillverkningsföretag i Sverige. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Relationen till medarbetare, digital närvaro och kommunikation. Studiens resultat påvisar att pandemin har haft en påverkan på ledarskapet genom att det ställt chefer inför nya utmaningar. Relationen mellan chef och medarbetare, tillit, kommunikation och den digitala närvaron belystes som viktigt vid ledarskap på distans. Respondenterna uttryckte inte några fördelar med att leda på distans och de mest framträdande utmaningarna för chefer var att se alla medarbetare, skapa relation till nyanställda, veta hur information landar, tolka medarbetarnas mående, tyda kroppsspråk, tid samt avsaknaden av det dagliga småpratet. Trots det upplevdes ledarskapet på distans ändå fungera bra.

Denna studie syftar till att undersöka hur en hastig övergång till fjärrundervisning upplevdes av och påverkade några kemilärare och deras undervisning. Undersökningen lyfter också elevperspektivet, men har inte fokus på det. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av tre kemilärare samt undersökning av nio elevers svar på några enkätfrågor har deras upplevelse undersökts och rapporterats. Data har analyserats genom att i ett första steg identifiera koder kopplade till frågeställning och sedan gruppering och samling av koder under gemensamma kategorier i en iterativ process. Dessa kategorier har sedan formulerats till teman. Sex teman identifierades som separata, men sammankopplade områden för att redogöra för hur den plötsliga digitaliseringen har påverkat respondenterna. De teman som diskuteras är didaktiska svårigheter och utmaningar, de digitala verktygen, kommunikation, avstämning och kommunikation samt så väl lärarens som elevernas situation. Resultat visar att det finns skillnader i hur lärarna bedrev sin undervisning på distans och även hur stor förändringen blev för de enskilda lärarna. Samtliga lärare uttryckte svårigheter med kommunikationen i stort. Lärarnas upplevelser och uppfattningar om framtida nytta av de nya digitala verktygen är varierande. Studien fördjupar sig inte i anledningarna till dessa skillnader men har funnit att distansundervisningen har bidragit till en viss ökning av användandet av digitala verktyg hos samtliga intervjuade lärare. Resultaten tyder också på att eleverna har påverkats av situationen olika, men det går inte att dra några slutsatser om hur distansundervisningen har påverkat elevernas lärande. Resultaten visar också att lärarna valde bort laborationer i stor utsträckning, men det går inte att dra några slutsatser om vilken påverkan det har haft på elevernas lärande. Elevsvaren tyder på att de laborativa momenten är de som eleverna minns bäst även om det fanns utmaningar med dem på distans.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Omställningen är en följd av smittspridningen av covid-19 som rådde i samhället vid uppsatsens genomförande. För att uppfylla syftet undersöktes två frågeställningar; Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete samt vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor. För att besvara frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade videointervjuer med tjänstemän som arbetar med administration och ekonomi. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån det praktikbaserade perspektivet på kunskapsdelning. Resultatkapitlet inleds med en översiktlig presentation av respektive informants erfarenheter kring omställningen till hemarbete och hur kunskapsdelningen har förändrats för dem. Vidare visade resultatet att informanterna upplevde tre huvudsakliga förändringar med kunskapsdelningen efter omställningen. Dessa förändringar var att spontan kunskapsdelning försvinner, löpande fysisk kontakt digitaliseras och strukturerad kunskapsdelning ställs om. Det visade sig att spontana tillfällen för kunskapsdelning försvunnit och ersatts av mer planerade, vilket har försvårat sociala relationer. Den fysiska direkta kontakten har ersatts med mail, telefon och chatt. Strukturerad kunskapsdelning i form av möten hölls via digitala verktyg, där informanterna upplevde minskad interaktion och praktiska begränsningar som medförde minskad sammanhållning.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Att leda samt motivera på distans kan innebära att nya arbetssätt konstrueras. Syftet med denna studie är att genom dessa förändringar bidra till djupare kunskaper för framtidens ledarskap. Studien är en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med ledare som har behövt ställa om på grund av distansarbetet. Studien bygger på tidigare forskning och teorier inom området. Resultatet visar att förändringen som skett berör den fysiska interaktionen mellan ledare och medarbetare som uteblir på grund av distansarbetet. Tekniska verktyg har kraftigt ökat i användning och ledarna har behövt vara kreativa när det kommer till att motivera medarbetarna. Ledarskapet och arbetsmotivationen till medarbetare har inte påverkats markant av ett förändrat arbetssätt på distans. Många organisatoriska förändringar har skett vilket har bidragit till att nya arbetsmöjligheter implementerats i organisationerna.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

Våren 2020 spreds ett coronavirus över världen. Pandemin ledde till att Folkhälsomyndigheten i Sverige valde att stänga ned gymnasieskolorna, vilket innebar att undervisningen över en natt övergick från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Med detta som bakgrund undersöktes i denna studie hur gymnasielärare i matematik arbetade under de första veckorna av omställningen, och vad i undervisningen som hade potential att förbättras. Detta gjordes genom intervjuer med fem lärare från några gymnasieskolor i södra Skåne. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i teorin om transaktionell distans. Utifrån teorin togs ett verktyg fram, som gjorde att lärarnas undervisning kunde operationaliseras. Undervisningen följde huvudsakligen samma mönster. Lärarna och eleverna följde samma schema som före omställningen, och hade kontakt via ett videosamtal. Lektionerna inleddes med en uppstart och närvarokontroll. Efter det hade läraren någon form av presentation av nytt material, antingen genom livegenomgång eller ett förinspelat videoklipp. Sedan följde oftast eget arbete för eleverna, där de hade möjlighet att ringa upp läraren för att ställa frågor. I slutet av lektionen hade läraren återigen uppsamling med eleverna, och lektionen avslutades. Operationaliseringen visade att den transaktionella distansen mellan elev och lärare var relativt låg, men att det fanns förbättringsmöjligheter. Lärarna behöver verktyg eller metoder som gör att de kan säkerställa att eleverna arbetar med det de ska. Vissa elever har mycket låg autonomi, det vill säga låg förmåga att ta ansvar för sitt lärande, och lärarna saknar goda metoder för att hjälpa dem. Lärarna behöver också hjälp med strategier för att hantera elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Några förslag på konkreta lösningar är utvecklad programvara som gör det möjligt för eleverna att kommunicera med läraren under genomgångarna. En funktion som gör det enkelt för lärarna att dela in eleverna i grupper hade också minskat den transaktionella distansen, eftersom det hade underlättat grupparbeten och därmed god kommunikation elever emellan. Slutligen hade mindre elevgrupper gjort att lärarna hade haft lättare att handskas med den transaktionella distans som oundvikligen uppstår, men det är inte en faktor som är unik för fjärr- och distansundervisning.

Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.