Organisatorisk identifiering innebär att individer känner tillhörighet till en organisation. Vidare medför den organisatoriska identifieringen att individerna ser sig själva som en del av organisationen och strävar efter att uppnå organisationens mål. Forskningen indikerar att de anställdas organisatoriska identifiering har en positiv inverkan på deras arbetstillfredsställelse och ökar de anställdas benägenhet att stanna länge i organisationen. Då en hög personalomsättning är en stor kostnad för organisationer är därmed organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för både individer och organisationer. Då forskningen om organisatorisk identifiering huvudsakligen utgår från traditionella organisationer, är forskningen om organisatorisk identifiering för bemanningsföretag begränsad. Detta med hänsyn till att den befintliga forskningen främst utgår från bemanningsföretagets anställdas perspektiv. Det är därmed inte fastställt huruvida organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag. Enligt forskningen har ledaren en stor påverkan på de anställdas organisatoriska identifiering. Ledarskapet i bemanningsbranschen skiljer sig dock från ledarskapet i traditionella organisationer. Detta med hänsyn till att bemanningsföretagets chefer inte alltid befinner sig på samma arbetsplats som de anställda, samt delar ledarskapet med cheferna i den organisation där de anställda arbetar. Då bemanningsföretagets anställda är uthyrda till en annan organisation och inte arbetar på bemanningsföretagets arbetsplats, försvåras den organisatoriska identifieringen. Därmed är det intressant att undersöka betydelsen av den organisatoriska identifieringen i en organisation där ledaren har begränsat inflytande över de anställda. För att generera en djupgående förståelse för detta, grundar sig arbetet på en kvalitativ fallstudie på bemanningsföretaget Adecco där följande problemformulering besvarats: I vilken utsträckning är organisatorisk identifiering eftersträvansvärt för bemanningsföretag, och hur kan bemanningsföretag påverka de anställdas organisatoriska identifiering? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för betydelsen av organisatorisk identifiering för svenska bemanningsföretag, samt påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan påverka de anställdas organisatoriska identifiering. För att öka förståelsen för i vilken utsträckning organisatorisk identifiering är eftersträvansvärt för bemanningsföretag har en fokusgrupp med tre chefer i bemanningsföretaget, samt tio semistrukturerade intervjuer med bemanningsföretagets anställda genomförts. De semistrukturerade intervjuerna avsåg dessutom påvisa hur ledarna i bemanningsföretaget kan leda de anställda för att påverka den organisatoriska identifieringen. Arbetets resultatet visar att organisatorisk identifiering i hög utsträckning är eftersträvansvärt för svenska bemanningsföretag. Detta med hänsyn till att organisatorisk identifiering främjar de anställdas välmående och på sikt även förbättrar bemanningsföretagets organisatoriska resultat. Vidare visar resultatet att de anställdas välmående dessutom påverkas av gemenskapen på arbetsplatsen. Avslutningsvis visar resultatet att bemanningsföretagets ledare bör utöva ett proaktivt ledarskap för att påverka de anställdas organisatoriska identifiering.

Syftet med studien är att undersöka hur ledare arbetar med motivation när ledare och medarbetare har ett geografiskt avstånd mellan varandra. Studien kommer för organisationer med ledarskap på distans bidra med kunskap om hur motivationsarbete kan utföras trots en fysisk distans. Frågeställningen till studien är hur ledare motiverar anställda på distans och vad det finns för möjligheter till förbättring av motivationsarbetet? Då studien utgår från ett synsätt där vi utifrån intervjuer tolkat och analyserat individer och dess beteende har vi för att kunna besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte valt en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att motiverande ledarskap på distans i bemanningsföretag kräver resurser och tid på grund av det geografiska avståndet. Att motivera sina medarbetare kräver av ledaren extra ansträngningar då daglig interaktion uteblir. Därför har vi kommit fram till att motivationsarbete är något som måste planeras in i arbetet tillsammans med de dagliga rutinerna. Annars finns det risk för att motivationsarbetet blir bortprioriterat bland administrativa uppgifter. / The purpose of this study is to explore how leaders work with motivation when a geographical distance exists between the leader and coworker. The study will contribute with awareness of how motivational work can be continued despite the existence of physical distance for organizations that utilize leadership at a distance. The research question for this study is how leaders motivate their employees at a distance and what opportunities for improvement to the motivational work exist? Since the study is based on the approach of interpreting interviews and analyzing individuals and their behaviors, we have chosen to answer the research question and satisfy the purpose of the study using a qualitative method with qualitative interviews. The research has lead us to conclude that the required motivational leadership for recruitment companies demands time and resources due to the geographical distance. In the absence of daily interaction additional endeavors are required of the leader in order to motivate their coworkers. This is why we have reached the conclusion that any motivational work need to be planned and incorporated into the daily routines. Otherwise there is a risk that the motivational work is neglected amongst the administrative tasks.

Globalisering och teknisk innovation har inneburit nya möjligheter för företag att organisera och strukturera sig, där virtuella team och ledarskap på distans succesivt fått större betydelse i bolag med såväl nationell som internationell verksamhet. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur medarbetare som ingår i virtuella team upplever ledarskap på distans. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på ett internationellt företag. Utfallet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av teorier kring transformativt ledarskap, transaktionsbaserat ledarskap samt följarskap. Resultatet visar att medarbetarna känner en självständighet i sitt arbete, tillit till sin chef och en förståelse för det organisatoriska upplägget. Samtidigt upplever de en distans som sträcker sig utöver det fysiska genom begränsad kommunikation och avsaknad av en personlig relation till sin chef. Genom analys utifrån det teoretiska ramverket tyder dessa teman på en avsaknad av transformativt ledarskap, samtidigt som vissa förutsättningar för att denna typ av ledarskap ska kunna utövas tycks finnas. Avslutningsvis diskuteras huruvida transformativt ledarskap är nödvändigt för arbetet när man har sin närmsta chef på distans samt vad det kan göra för att påverka medarbetaren i egenskap av följare. Det behov av personliga relationer som förmedlas visar att fortsatt forskning på området kan behövas för att förstå hur man uppnår detta i en relation mellan ledare och följare som innefattar en fysisk distans.

The main purpose of this Master’s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin’s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu’s theoretical apparatus on a social level. Eight interviewees were chosen based on a set of selection criteria and interviewed with semi-structured interviews. After an analysis and discussion of the collected empirical data the main conclusion is that there are obstacles to the use of public libraries on three related levels, corresponding to the levels in the theoretical framework. On an individual level the impediment is that the non-users are content without the public library: they have a lifestyle where the needs of culture and information are satisfied through the use of other channels than public libraries. The view of the public library as non-attractive and not adapted for their needs constitute a hindrance on an institutional level while the social distance between the non-users and people strongly linked to the public library, such as librarians and frequent users, constitute a barrier on a social level. Altogether, these obstacles rather clearly indicate why public libraries are not used. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

This paper examines how distance work can be done in the staffing industry. The study concentrates mostly on communication between the supervisor and his employees working somewhere else, and also how the geographical distance can affect the working relationship between them. The study is conducted through a case study in a form of inductive perspective. We collected our empirical data through semi structured interviews and then analyzed it by using literature and theories about leadership, communication and commitment. The survey showed that technological communication channels such as text messaging, telephone calls and e-mail are the options an organization in the staffing industry has when communicating. Our study showed that there are weaknesses regarding the communication between leaders and consultants. Misunderstanding is a factor that keeps appearing. The study also showed that lack of personal meetings affected the working relationship between the supervisor and the consultant negativley. / Användningen av kommunikativa medel på nätet ökar tvåsiffrigt varje år. Men har de stora framstegen inom IT vid sekelskiftet orsakat mer skada än nytta? Uppsatsens syfte är att undersöka hur en ledare och konsult inom ett bemannings- och rekryteringsföretag kommunicerar med varandra, när det finns ett geografiskt avstånd mellan individerna. Utöver kommunikationen som sker på distans är syftet även att undersöka hur de olika parterna (ledare och konsult) upplever arbetsrelationen mellan dem. Vår utgångspunkt utgår från både ledarens och konsultens perspektiv. Vår teoretiska referensram utgår från tre centrala teman; kommunikation, engagemang och arbetsrelation. Undersökningen är kvalitativ och genomförs via en fallstudie. Utgångspunkten för uppsatsens upplägg är från ett induktivt perspektiv. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, för att ge utrymme för följdfrågor och anpassa våra frågor till respondenternas svar. Litteratur om ledarskap, distans, kommunikation, engagemang och arbetsrelationer sätter grunden för uppsatsens struktur.Empirin i vår uppsats gav oss en insikt i hur en ledare i ett bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga när de kommunicerar med konsulter, vilka kommunikationskanaler som helst föredras och vad det är som engagerar konsulterna på arbetsplatsen. Empirin presenterar även en förståelse över hur arbetsrelationen upplevs mellan ledare och konsult.Vår slutsats är att teknologiska kommunikationskanaler som textmeddelanden, telefonsamtal och e-mail är de alternativen en organisation kan använda sig av när de anställda ska kommunicera med varandra på distans. Vår studie visade att det finns brister vad gäller kommunikationen mellan ledare och konsult. Detta eftersom att kommunikationen sker virtuellt via olika kommunikationskanaler, vilket resulterade till att det uppstår missförstånd. Studien visade även att bristande kommunikation och brist på personliga träffar påverkar arbetsrelationen mellan ledare och konsult negativt.

Undersökningens syfte var att granska lärares och gymnasieelevers attityder till svenskundervisning på distans, för att öka den allmänna kompetensen i distansundervisning av svenska. För att samla in data användes en metodkombination i form av enkätundersökningar med lärare och elever, samt semistrukturerade intervjuer med lärare. Enkätresultatet visade att såväl lärare som elever har en positiv attityd till svenskundervisning på distans, medan intervjuerna visade tvärtom. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var att lärarkåren behöver mer kompetens om svenskundervisning på distans för att kunna sänka sin stressnivå och bedriva en undervisning där de själva känner att de håller en hög kvalitet.

Bakgrund: I efterdyningarna av den hastiga övergång till distans-och fjärrstudier som genomfördes i de svenska gymnasieskolorna under våren 2020 kvarstod en stor mängd frågor som obesvarade. Tidigare studier fanns som visade att en planerad övergång kunde ha bra effekter på likvärdigheten,samtidigt som studier redan hade visat att den svenska skolan under detta synnerligen annorlunda tillfälle upplevt ett flertal problem. Vilken bild kan lärare bidra med? Vad för olikheter kunde kompenseras för på distans och vad önskar lärare att de hade möjlighet att göra med en mer långsiktig planering? Syfte: Följande studie undersöker den övergång till distans-och fjärrundervisning de svenska gymnasieskolorna genomgått under våren år 2020, som följd av covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka lärares resonemang och föreställningar irelation till de effekter den hastiga övergången haft på utbildningens likvärdighet. Metod: Då studien är menad att söka föreställningar och resonemang har samtalsintervjuer valts som metod, detta är en kvalitativ ansats som införlivades genom samtal med åtta lärare från olika kommuner, skolor och ämnesområden. De samtalsintervjuer som hölls var öppna och de gemensamma upplever som förekom kunde delas in i olika teman. Efterdsom det är lärarnas olika föreställningar som står i fokus har teorierna Bourdieus kapitalteori och ramfaktorteorin valts, dessa teorier bidrar med förklaringsmodeller som hjälper föreställningarna att kopplas till likvärdigheten på ett teoretiskt plan. Resultat: Studien speglar en skola som på distans kräver en utförlig planering och budget för att bibehålla likvärdigheten. Trots att detta inte kunde ske under våren var det något som lärare beskrev som utmanande, men inte omöjligt att hantera. Deras upplevelser skildrade en skola där klassmarkörer synliggjordes mer än innan, där elevers förutsättningar att studera både förbättrades och försvårades beroende på tidigare förutsättningar och att den "fysiska" närvaron var bättre trots att lärare såg svårigheter i att avgöra om eleverna var aktiva och mentalt närvarande. Det var även tydligt genom de resonemang som fördes att lärare aktivt sökte lösningar på de problem som uppenbarades, något som visar en stor vilja att minska skillnaderna i förutsättningar för att öka likvärdigheten.