Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans. Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna.  Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad. / This thesis is about leadership and how leadership is practiced when managers have a distance to their followers.  The study is focused on the leadership practiced in the staffing industry where a consultant manager leads consultants without a physical presence. The leadership is influenced by a third part that can be found in the customer company that hire the consultants. The aim of this thesis is to gain understanding of the leadership that exists in the staffing industry. The purpose is also to identify the issues that may arise when the leadership is influenced by distance. We also compare distance leadership with traditional leadership to understand in what way they differ from each other. At last, our purpose is to get an overview about how distance leadership works in the staffing industry when a third part is involved.

Background Physical distance has in previous studies shown to affect leadership management since it has a negative influence on, for example, the exchange of information and the possibility to review achievements. The fast technology development has neutralized these effects to some extent as well as the possibility to be reachable virtually. The target of this study is a service organization which has managers and coworkers spread in multiple cities in the country. The organization has therefore had an interest of exploring how the geographical distance affects the leadership and its implications on the efficiency. Purpose The purpose of the study is to explore how the geographical distance affects the leadership in the organization based on communication, appraisal, support and motivation and also organizational participation. Furthermore, the purpose is also to highlight the strengths and challenges that the organization faces due to the above mentioned factors and finally present concrete suggestions of improvements. Execution A qualitative case study, consisting of 25 interviews with both managers and coworkers, has been executed. The interview guide used was based on the theoretical framework and the approach was therefore deductive. Result and conclusions The study shows that frequent communication exists today between managers and coworkers although there is a need to improve its regularity. Physical meetings are quite rare but that does not affect the operational workday for the coworkers. There is therefore a need to strengthen the personal relationship and also the exchange of experience between the coworkers. The study has also shown that the appraisal process is perceived positively by the respondents but there is a need to increase the number of follow ups and enhance the long term connection since that will strengthen the purpose and increase the possibilities for implementing the change. Both managers and coworkers request more feedback since it today is given on an irregular basis. The respondents consider both the goal converging in the organization and the degree of decentralization to be working well today. Lastly the study shows that many good solutions exist within the organization but in order to share these, effective communication channels are needed. / Bakgrund Fysisk distans har i tidigare studier visats försvåra ledarskapsarbetet då det har en negativ inverkan på exempelvis informationsutbyte och möjligheten att bedöma prestationer. Den snabba teknikutvecklingen har dock kunnat neutralisera dessa effekter till en viss grad, liksom möjligheten att vara tillgänglig virtuellt. Studieobjektet är en serviceorganisation med chefer och medarbetare spridda över ett flertal orter i landet. Organisationen har därför haft ett intresse av att undersöka hur den geografiska distansen påverkar ledarskapet och vilka implikationer detta medför på effektiviteten. Syfte Utifrån bakgrunden är studiens syfte därmed att undersöka hur den geografiska distansen påverkar ledarskapet inom organisationen med utgångspunkt i kommunikation, utvecklingssamtal, stöd och motivation samt organisationsdelaktighet. Detta för att lyfta fram de styrkor och utmaningar som finns inom organisationen vad gäller dessa samt hur de kan bemötas för att slutligen ge konkreta förbättringsförslag. Genomförande En kvalitativ fallstudie, bestående av 25 stycken intervjuer med både chefer och medarbetare inom organisationen, har genomförts. Angreppssättet för studien var deduktivt då den teoretiska referensramen legat till grund för framtagningen av intervjuguiden. Resultat och slutsatser Studien visar att frekvent kommunikation mellan chefer och medarbetare förekommer idag men det krävs mer regelbundenhet då den idag är händelsestyrd. Fysiska träffar sker mer sällan men detta påverkar inte medarbetarnas operativa vardag. Det finns däremot ett behov av att stärka relationer på det personliga planet och öka erfarenhetsutbytet mellan medarbetarna. Studien visar även att utvecklingssamtalsprocessen uppfattas på ett positivt sätt av respondenterna men det krävs fler uppföljningstillfällen och tydligare långsiktig koppling för att stärka syfte och öka möjligheterna till förändringsgenomförande. Både chefer och medarbetare efterfrågar mer feedback då det idag sker på mer oregelbunden basis. Respondenterna anser att det finns målkonvergering inom organisationen och att graden av decentralisering fungerar bra. Slutligen visar studien att det idag finns många bra exempel på lösningar inom organisationen men för att denna kunskap ska kunna överföras till andra i samma sits krävs effektiva kommunikationskanaler.

We have completed our investigation on a LSS organization located in Västra Götalandsregionen. This organization has four leaders who has responsibility for multiple devices but do not have any physical contact daily. We have seen that organizations constantly living in some kind of change, which means that organizations are becoming more decentralized. This decentralization affects leaders' way of working in the organization, because the employees are geographically dispersed in the municipality. Our survey shows that the physical meetings between managers and employees are an important factor in creating a motivated team. This study aims to explore how the interaction between managers and employees in a decentralization organization may look to create a congenial working atmosphere. We will also present which ingredients that’s important in this organization to create a good working atmosphere. The questions are: How can the relationship between leaders and employees take place into this type of organization? What factors are important for the interaction? How is worker's perception of importance of interaction in the working atmosphere? To answer these questions we used a qualitative approach with focus group interviews. We had two different professions, leaders and employers which meant we created two interview guide, specially adapted for the focus groups. The content was the same, but adapted for the different groups. The content of the interview guides were divided into three categories, leadership, employeeship and teamwork. The study clearly shows how important the interactions between leaders and employees in a decentralized organization have for the work climate. The study also shows that social relationships are created through physical meetings, but maintained remotely by good communication / Vi har genomfört vår undersökning på en LSS verksamhet som ligger i Västra Götalandsregionen. Denna verksamhet har fyra ledare som har ansvar för flera enheter men de har inte någon fysisk kontakt dagligen. Sedan institutionsvård bytts ut mot mindre enheter menar vi att de arbetar i en decentraliserad organisation efter det att institutionsvård bytts ut mot gruppboende. Med decentraliserad menas att organisationen är uppdelad i flera enheter och den fysiska kontakten mellan ledare och medarbetare är begränsad. Vår undran är vad det innebär för samspelet mellan ledare och medarbetare i en verksamhet som är geografiskt spridd i kommunen. Vår undersökning visar att de fysiska mötena mellan ledare och medarbetare är en viktig faktor för att skapa ett motiverat arbetslag. Studiens syfte är att studera hur ett samspel mellan ledare och medarbetare i en decentraliserad organisation kan se ut för att skapa ett trivsamt arbetsklimat. Vidare presenteras vilka ingredienser som är viktiga i denna organisation för att skapa ett trivsamt arbetsklimat. Frågeställningarna är: Hur kan relationen mellan ledare och medarbetare se ut i denna typ av organisation? Vilka faktorer är betydelsefulla för samspelet? Hur är arbetstagares uppfattning av samspelets betydelse för arbetsklimatet? För att få svar på frågorna användes en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer. Vi hade två olika yrkeskategorier vilket gjorde att vi skapade två intervjuguider, speciellt anpassade för fokusgruppen. Innehållet var samma, men anpassat för de olika grupperna. Innehållet i intervjuguiderna var uppdelat i tre kategorier, ledarskap, medarbetarskap och samspel. Studien visar tydligt hur stor betydelse samspelet mellan ledare och medarbetare har för arbetsklimatet. Studien visar även att sociala relationer skapas via fysiska möten, men upprätthålls på distans genom god kommunikation så som mail och telefon

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete.   Wang & Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet.  Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor.     Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler & Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras.    Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. / The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister. Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet visade att användarna har mycket mer positiva känslor för systemet än vad förväntades och trots att användbarhetsproblem yttrades av användarna kunde inte påvisas att de leder till arbetsrelaterade stress hos användarna vid en arbetsmiljö på distans.

Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för ledarskap på distans ur ett chefsperspektiv. Syftet undersöktes genom två frågeställningar som behandlar hur chefer bedriver sitt ledarskap på distans samt hur dessa chefer upplever sitt ledarskap. Genom en i huvudsak induktiv ansats med deduktiva inslag och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer undersöktes uppsatsens ämne. Den insamlade empirin analyserades genom meningskoncentrering och skapade sex huvudsakliga teman som är; Kommunikationsverktyg, Krav i det dagliga arbetet, Relation till medarbetarna, Det egna ledarskapet, Digitalisering samt Tankar om kompetensbrist. De fynd som framkommit visar hur cheferna bedriver sitt arbete genom virtuella kommunikationsmedel där de föredrar de medel som i större grad kan spegla det fysiska mötet. Majoriteten av cheferna upplever fler möjligheter än begränsningar med sina arbeten och menar att ledarskap på distans har potentialen att lösa en rad problem, såsom problematiken med kompetensbrist.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.

I samband med Covid-19-pandemins utbrott 2020 skedde många förändringar i arbetslivet. En av de största förändringarna var att många verksamheter som inte tidigare arbetat på distans var tvungna att skicka hem sina anställda. Detta skapade nya förutsättningar för både ledare och medarbetare, inte minst när det kom till hälsofrämjande insatser. I denna studie har det undersökts vilka utmaningar och möjligheter ledare med personalansvar möter när det kommer till att leda hälsofrämjande på distans. Forskning om hur ledare upplever detta är sällsynt varvid denna studie har haft som avsikt att bidra med ny kunskap inom området. De tre delarna av hälsofrämjande ledarskap - att organisera hälsofrämjande aktiviteter, stödjande ledarskapsstil samt utveckla en hälsofrämjande arbetsplats - har använts för att skapa struktur genom studien. Transkriberingen från åtta semi-strukturerade intervjuer har kodats och tematiskt analyserats med hjälp av tidigare teorier kring hälsofrämjande ledarskap och distansarbetets möjligheter och utmaningar. Studien har flera nyckelresultat. En utmaning varit att hitta nya former för att organisera hälsofrämjande aktiviteter. En annan utmaning har varit att kommunikationen med medarbetarna förändrats och det därmed blivit svårare för ledarna att “känna in” hur medarbetarna mår. Studien har visat att distansarbetet därför utmanat och påverkat ledarna att vara mer relationsinriktade och ledarna har upplevt att de fått lägga mer tid och resurser på emotionella insatser. Ytterligare resultat visar att medarbetarnas förmåga att leda sig själva har fått ökad betydelse. Därav har ledarskapet utmanats till att bli mer individualiserat stöttning till självledarskap har använts i större omfattning då det setts som en möjlighet att öka medarbetarnas delaktighet i det hälsofrämjandet arbetet. Bra kommunikation, mer kommunikation, tydlig struktur och en sedan tidigare väl inarbetad kultur är delar som ledarna upplevt möjliggjort det hälsofrämjande ledarskapet på distans. De flesta av ledarna har också upplevt att distansarbetet möjliggjort mer än utmanat det hälsofrämjande ledarskapet när det kommer till att skapa balans mellan arbete och fritid. I bredare perspektiv har studiens slutsatser bland annat varit att ledarna behöver ha kreativitet att bevara och att hitta nya former för hälsofrämjande aktiviteter som fungerar vid distansarbete, samt förmåga att inspirera och motivera till medarbetarnas individuella ansvar och deltagande i hälsofrämjande arbete. Studien har även pekat på att distansarbetet ställt krav på en större emotionell förmåga vilket kan vara viktigt att tänka på vid rekrytering av framtidens hälsofrämjande ledare. / In 2020 the Covid-19 pandemic forced significant changes to work life. One of the most crucial changes was the increasing number of workers who started to work remotely. This created a new basis for both employees and leaders, not least when it came to efforts aimed at promoting health. This study has therefore examined the opportunities and challenges faced by leaders responsible for efforts promoting remote-based health in personnel. Research showing leaders' experience in this matter is sparse, thus the aim of this study is to bring new knowledge to this field. Three different aspects have been focused on regarding health-promoting leadership: organizing health promoting activities; supportive leadership; and creating a health-promoting workplace. Transcripts from eight semi-structured interviews have been coded and thematic analyzed using theories of health-promoting leadership and challenges and possibilities arising when working remotely. The study has several key findings. One challenge has been to find new forms of health-promoting activities. A further finding revealed that the communication with the employees has changed, and it has therefore been more difficult for the leaders “to sense” the wellbeing of their employees. Furthermore, the results showed that working remotely challenged the leaders’ needs for more relationship-oriented health-promoting leadership and leaders experienced they spent more time and effort on emotional interventions. Another finding was that the workers' ability to self-leadership has been given increased meaning. Hence leadership has been challenged to become more individualized and supportive to self-leadership to encourage employees’ participation in health-promoting work. More and better communication, transparent and clear routines of the working structure and incorporated organizational culture have all helped the leaders to continue their health-promoting leadership when working remotely. Most of the leaders also experienced that working remotely has enabled, rather than challenged, health-promoting leadership regarding the creation of work/private life balance. In a broader perspective the conclusions of this study have been that leaders need creativity to preserve and find new forms of health-promoting activities suitable for remote work. Leaders also need the ability to inspire and motivate the workers to have a sense of individual responsibility for taking part in and creating a health-promoting work-place. The study also shows leading workers remotely demands more emotional capacity which is an important indication for recruiters of future health promotion leaders.

Vi går mot ett digitalt samhälle och fler och fler myndigheter jobbar för att deras kunder ska välja deras digitala kanaler först. Covid-19 tvingade även personalen att välja de digitala mötena i första hand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktiva de deltagande i de digitala mötena är samt hur det vardagliga lärandet påverkas av de digitala mötesformerna. Författaren har försökt att få svar på dessa frågor genom att genomföra en kvantitativ enkätstudie på Arbetsförmedlingens personal i Blekinge. Sedan restriktionerna för pandemin startade har alla sina interna möten via digitala plattformar och använder sig dagligen av sina kollegor i sitt vardagliga lärande. Resultatet har visat att man kan fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin ett par dagar i veckan, men på grund av stängd kamerafunktion och teknikstrul så har det varit svårt att aktivt delta i mötena. Att ta till sig av det vardagliga lärandet går, men den spontana frågan man brukar ställa när man ser en kollega i korridoren uteblir och det blir i stället ett letande efter vem som man känner att man kan störa. Slutsatsen är att hade verktygen fungerat som de ska så hade fler varit aktiva i de digitala mötena men att saknaden av kollegor gör att man behöver vara på arbetet mycket för att det vardagliga lärandet ska fungera smidigare.

Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.