Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utforskas studie- och yrkesvägledares upplevelser utifrån att arbeta under restriktionerna på grund av covid-19 pandemin. Vägledarna presenterar hur deras upplevelser om vägledning med hjälp av digitala verktyg är relativt goda, trots att det funnits en viss skepsis till denna typ av vägledning hos flertalet informanter innan de prövat på den. Trots att uppfattningen om e-vägledning på distans i sin helhet är god har hinder upptäckts. Tidskrävande tekniska problem gynnar inte kommunikationen, men främst upplevs en avsaknad av kroppsspråk, relationsbyggande och möjligheten att använda vägledningsmetoder. Utifrån resultaten används CIP-teorins begreppsapparat för att diskutera hur e-vägledning kan användas som ett komplement till traditionell vägledning, med vilka individer och vilka förutsättningar som krävs. Enklare samtal med självständiga vägledningssökande kan med gott resultat även göras digitalt medan det kan finnas utmaningar med att digitalt vägleda sökande som behöver mycket individuell hjälp att vidga sina perspektiv. Vägledare bör dock utveckla sina färdigheter att genomföra utmanande samtal digitalt då e-vägledning också kan nå individer som annars inte kan ta del av någon vägledning, utifrån till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska förutsättningar. Trots hinder presenterar resultatet anledningar för vägledare att fortsätta utforska möjligheter med e-vägledning, där en ökad tillgänglighet är det främsta argumentet. Det finns en möjlighet att skiftet mot ökad e-vägledning blir enklare än vad som tidigare befarats. / Using semi structured interviews and a thematic analysis, this study explores the experiences of Swedish guidance counselors about working during the restrictions set by the covid-19 pandemic. The counselors present how their experiences of career guidance using digital tools has been relatively positive, despite earlier being skeptical of this method of guidance. Although the experiences of digital guidance were mainly positive, some obstacles have been identified. Time-consuming technical difficulties does not promote the communication and the lack of body language, relationship building, and the difficulty using guidance methods has been the main issues experienced. The results have been analyzed using the conceptual framework of the CIP-theory to discuss how digital guidance can be used as a complement to traditional career guidance, with what individuals, and what prerequisites need to be in place. Less complex discussions with independent clients could be held digitally, whereas it can be challenging to digitally guide clients who need a lot of individual support of a more explorative nature. There is nevertheless a reason for guidance counselors to develop skills to be able to have e-guidance sessions of a more challenging nature as well. The reason being that digital guidance is a way to reach individuals who normally cannot take part in any form of career guidance, because of mental health issues or socioeconomic factors. Despite the obstacles, the result presents reasons for counselors to keep exploring the opportunities of e-guidance, with an increased accessibility being the main argument for this. There is reason to believe that the transition towards an increased use of e-guidance will be easier than previously thought.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Titel: Att leda och motivera på distans Handledare: Rana Mostaghel  Nyckelord: Ledarskap på distans, distansarbete, motivation, digital kommunikation, SDT, McClelland  Forskningsfrågor: FF1) Hur arbetar ledare för att motivera medarbetare på distans? FF2) Hur interagerar och kommunicerar ledare och medarbetare på distans? Syfte: Utifrån tidigare studier kring ledarskapsrollen på distans är det tydligt att övergången till ledarskap på distans kommer med utmaningar. En av dessa utmaningar är kopplad till motivation. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan en ledare på distans kan ha på sina medarbetare och hur ledaren kan motivera sina medarbetare. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod. Empiriinsamlingen har utförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Denna studie har utgått från en deduktiv ansats, vilket innebär att relevant litteratur och teori har samlats in för att kunna dra slutsatser om undersökningens frågeställningar. Teorier och primärdata har analyserats genom en tematisk analysmetod, vilken användes för att identifiera mönster och teman. Slutsats: Ledare arbetar med att motivera medarbetare på distans genom att ha deras motivationsfaktorer i åtanke. Genom att skapa samhörighet, intresse, tydligt syfte, kompetens och autonomi, kan ledare lättare öka sina medarbetares motivation på distans. Interaktion och kommunikation hanteras mellan ledare och medarbetare genom rika kommunikationskanaler. Stor vikt läggs av ledarna på rika kommunikationskanaler som exempelvis Zoom och Skype. Dessa kommunikationskanaler tillåter medarbetare och ledare att utnyttja flera av sina sinnen vilket har lett till ökad interaktion och samhörighet. Dock nyttjas inte alla rika kommunikationskanalers funktioner av ledare vilket har lett till att de klassas som fattiga kommunikationskanaler. / ABSTRACT Date: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Title: To lead and motivate in remote work Supervisor: Rana Mostaghel Keywords: Remote leadership, remote work, motivation, digital communication, SDT, McClelland Research questions: RQ1) How do leaders work towards motivating employees when working remotely? RQ2) How do leaders and employees interact and communicate remotely? Purpose: Based on previous studies on the leadership role in remote work, it is clear that the transition to remote leadership has come with challenges. One of these challenges is linked to motivation. The purpose of this study is to examine the effect a leader working remotely can have on their employees, and how a leader can motivate their employees. Method: A qualitative method has been used for this study. The data collection for empirical data was performed through six semistructured interviews and the approach for this study has been based on a deductive approach. This means that relevant literature and theories have been collected in order to come to conclusions about the research questions. Theories and primary data have been analysed through a thematic analysis method, the method was thereafter used to identify patterns and themes. Conclusion: Leaders mostly work with motivating employees in remote work by focusing on their inner motivation factors. By creating solidarity, interest, a clear purpose, competence and autonomy, leaders can more easily increase their employees' motivation in remote work. Interaction and communication between leaders and employees is done through the use of rich communication channels. Leaders put a lot of weight on rich communication channels, such as Zoom and Skype, since these types of communication channels allow both employees and leaders to utilise more of their senses, which in turn has led to an increase in interaction and solidarity. These functions that rich communication channels offer are however not being fully utilised by leaders, which has led to some of them still being classified as poor communication channels when they don't get fully utilised.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa". / <p>Författarens e-postadress: sara.folkman@gmail.com</p>

Titel: Leadership in remote work during the covid-19 pandemic. Level: Bachelor’s degree in Business Administration  Author: Sibel Kervanci &amp; Martial Ntungane  Supervisor: Monika Wallmon Date: 2022 - January Aim: The purpose of this work is with the help of path goal theory to investigate how leaders apply their leadership in remote work. Method: This study has used a qualitative method in the form of 9 semi-structured interviews at the same time as a quantitative method in the form of a questionnaire with 9 participants was produced. Conclusion: The result presented through the study has been that the majority of the respondents showed a mixture of the directive and achievement-oriented leadership behavior. The motivation and relationship of the employees has been affected during the pandemic and to remedy this, all leaders have used digital aids. Contribution of the thesis: This study will contribute to an expanded understanding of how leaders in different industries can lead and motivate employees in times of crisis. The study can benefit both leaders and employees, but the main focus is on how leaders should act during remote work. Suggestions for future research: This study is conducted from a leadership perspective, for further research it would be interesting to present a study based on the path goal theory with a focus on from employee perspective. Regarding the goal path theory, we have based this study on the four leadership styles that House (1974) highlights. However, new leadership styles have been developed since then and it would therefore be interesting to include the new leadership styles in future research. / Titel: Ledarskap vid distansarbete under covid-19 pandemin. Nivå: Examensarbete på Grundnivå i företagsekonomi.  Författare: Sibel Kervanci &amp; Martial Ntungane Handledare: Monika Wallmon  Datum: 2022 - Januari  Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av målvägsteorin undersöka hur ledare tillämpar sitt ledarskap vid distansarbete. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod i form av 9 semistrukturerade intervjuer samtidigt som en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 9 deltagare framställts.   Resultat och Slutsats:  Resultatet som framförts genom studien har varit att majoriteten av respondenterna uppvisat en blandning av det vägledande och prestationsinriktade ledarbeteendet. Motivationen samt relationen hos medarbetarna har påverkats negativt under pandemin och för att åtgärda detta har samtliga ledare använt sig av digitala hjälpmedel.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en utökad förståelse kring hur ledare inom olika branscher kan gå tillväga för att leda samt motivera medarbetare vid distansarbete. Studien kommer att kunna tas del av ledare och medarbetare. Fokuset riktas främst till hur ledarna bör agera under distansarbete. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi utgått ifrån ett ledarperspektiv, till vidare forskning hade det varit intressant att framföra en liknande studie som utgår ifrån målvägsteorin men med fokus på medarbetarperspektiv för att kunna få en större uppfattning ur deras synvinkel. Utifrån målvägsteorin har vi utgått ifrån de fyra ledarskapsstilarna som House (1974) belyser.  Det har däremot framtagits nya ledarskapsstilar som hade varit intresseväckande att inkludera i framtida forskning.

This study focuses on agile systems development teams which work remotely during the COVID pandemic. Purpose: To identify the missing topics in informal communication and the relationship between them and team collaboration. Method: Survey is used to collect nominal data, ordinal data and qualitative data of text. 101 people participated in the survey. Analysis: An independent T-test, Spearman's rank correlation and content analysis are conducted. Result: There is a lack of discussion topics on personal information (e.g. a deeper insight into a person’s private life), social conversations (e.g. greetings and questions about weekend plans), support (e.g. giving tips and asking for help) and complaints (e.g. frustration regarding work) when they are teleworking during the COVID pandemic. Conversational topics on personal information, social conversations, support and complaints have a weak positive association with teamwork. Topics on personal information and social conversations are more strongly associated with teamwork than topics on support and complaints. The most striking results are the lack of social conversations in the age group between 30 and 39 years and those whose years of experience are between one and three years. Discussion and Conclusion: It is possible that the magnitude of topic shortages changes depending on the age and years of experience of team members, which may be a factor in how well team collaboration works. It may also become a factor determining the quality of team collaboration that causes teams to take proactive steps to increase the amount of informal communication. This study proposes to increase the amount of topics of personal information and social conversations and take serious measures to increase the amount of social conversations if the team is based on many team members whose age is between 30 and 39 years and whose years of experience are between one and three years.

I takt med att världen blir alltmer uppkopplad och digitaliserad, är det en ständig utmaning för lagstiftningen att hänga med i utvecklingen. Digitaliseringen har också öppnat upp en helt ny arena för brottslighet, där elektroniska enheter och information har blivit alltmer centrala. För att bekämpa den ökande brottsligheten i den digitala sfären, har det funnits ett behov av att säkra digitalt bevismaterial som lagras utanför den fysiska enheten. Tidigare kunde det vara svårt att komma åt dessa digitala bevis på ett effektivt och lagligt sätt. Den nya lagen om genomsökning på distans har öppnat upp för möjligheten att säkra digitalt bevismaterial även utanför den lokala enheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lagen har påverkat det IT-forensiska arbetet, samt kartlägga möjligheter och utmaningar som lagen medför. Därutöver lyfter arbetet även fram önskemål på förändringar i lagen ur ett IT-forensiskt perspektiv. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie där det utfördes intervjuer med IT-forensiker på Polismyndigheten och en verksamhetsutvecklare på NFC. / As the world becomes increasingly connected and digitized, it is a constant challenge for legislation to keep up with the pace of the technical development. Digitalization has also established an entirely new arena for criminal activity, where electronic devices and information have become increasingly central. To combat the increasing digital crime, there has been a need to secure digital evidence stored outside of the physical device. Previously, it could be difficult to access this digital evidence in an effective and legal manner. The new law on cloud forensic investigation has enabled the probability of securing digital evidence even outside of the local device. The purpose of this essay was to examine how the law has affected the IT-forensic investigation work, as well as to identify the opportunities and challenges posed by the law. In addition, the work highlights requests for changes to the law from an IT forensic perspective. This was investigated using a qualitative study where interviews were conducted with IT-forensic experts from Polismyndigheten and a developer from NFC.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

Examensarbetet genomfördes tillsammans med företaget Rol Ergo. Syftet med studien var att analysera Zigbee 3.0 och Bluetooth Low Energy 5.2 och deras lämplighet i tidskritiska system genom att studera latensen och förhållandet mellan signalstyrkan och avståndet mellan de två kommunikationsprodukter. Datainsamlingen genomfördes med en experimentell studie och utifrån kunskap som framskaffats har ett visst antal bestämda experiment utförts för att svara på frågeställningarna som ställs.  Datainsamlingen visar att både maxlatensen och typiska latensen hos Zigbee är lägre än maxlatens och typiska latens för Bluetooth Low Energy. Datainsamlingen för signalstyrkan visar att Bluetooth Low Energys signalstyrka blir mer påverkad av avståndet mellan kommunikationsprodukterna än vad Zigbees blir. Det visar även att den optimala förhållande mellan signalstyrkan och avståndet hos Zigbee är bättre än hos Bluetooth Low Energy.  Slutsatsen av arbetet är att Zigbee är mer lämpad för tidkritiska system än Bluetooth Low Energy då låg latensen prioriteras. Zigbee är även mer lämpad då lång distansen prioriteras men då bör signalstyrkan ligga runt -50dBm. Bluetooth Low Energy är dock mer lämpad då lång distans inte prioriteras och signalstyrkan inte behöver vara utmärkt för att kunna kommunicera.  Begränsningarna för arbetet är att Bluetooth Low Energy och Zigbee endast har prövats på utvecklingskortet nRF5340 DK.  På grund av den begränsade tiden så har endast ett antal bestämda experiment som har föreslagits av rådgivare på Rol Ergo utförts. / The thesis has been conducted together with  Rol Ergo company. The purpose of this study is to analyse Zigbee 3.0 and Bluetooth Low Energy 5.2 and their suitability for time-critical systems, by studying latency and the relations between signal strength and distance between two communication products. The data collection was completed by an experimental study. By using knowledge that has been collected for the study, sets of experiments will be performed to answer the research questions.  Results of the collected data indicate that both the maximum latency and the typical latency for Zigbee is significantly lower than for Bluetooth Low Energy. The collected data for signal strength shows that the signal strength for Bluetooth Low Energy is more affected by distance between the communication product, than Zigbee’s is. It also shows that the optimal ratio between signal strength and distance for Zigbee is better than for Bluetooth Low Energy. The conclusion of the study shows Zigbee to be a more suitable for time-critical systems compared to Bluetooth Low Energy when low latency is being prioritized. Zigbee is also more suitable for time-critical systems when long distance is being prioritized, however the signal strength must then be around -50 dBm. Bluetooth Low Energy is more suitable when long distance is not the priority, and the signal strength does not have to be excellent to be able to communicate.  The limitations for this thesis are that Bluetooth Low Energy and Zigbee will only be tested on the nRF5349 Development Kit. given limited time, only a certain of experiments, whereas some have been suggested by advisors from Rol Ergo, has been carried out.