Examensarbetet utfördes under våren 2021 på ett svenskt företag i Centrala Sverige. Uppdraget har som syfte haft att få en objektiv inblick i företagets lagersituation för försäljningen i EMEA. Uppdragets mål var att undersöka vart kostnadsbesparingar kunde göras, hur koldioxidutsläpp kunde reduceras för transporter av SMT produkter och hur servicenivån till kunderna kunde öka med att korta ned interna och externa ledtider. För att möjliggöra dessa kriterier undersöktes den befintliga lagersituationen mot en omställning för att komma närmare kunderna i EMEA. Med syfte att minska på transportdistanserna från lager till kund och från produktion till lager. För att möjliggöra arbete har information givits av företaget där ansvariga personer för respektive avdelning och en förstudie om vart ett lager bör placeras. Förstudien har jämförts mot den interna datainsamlingen. Interndatasamlingen har bestått av intervjuer och analyser utav tidigare arbeten i form av säljvolym och kundlokalisation granskats för att få en inblick i hur materialet flödar vid försäljning i EMEA. Logistiken för nuläget har gett en djupare förståelse i hur problemet uppstått och varför förbättringar önskats. När slut produktionen ligger närmare slutkunden än vad det befintliga central lagret gör i dagensläge antas att förbättringar kan göras. Med en granskning av företagets transportkostnader, lagerkostnader och distansen till samtliga kunder har resultatet visat på att vinningar kan göras på samtliga punkter. / This thesis project was carried out in the spring of 2021 at a Swedish owned company located in central Sweden. The purpose of the assignment was to gain an objective insight into the company’s stock situation for sales in EMEA. Then to investigate where cost savings could be made, how carbon dioxide emissions could be reduced for transport of SMT, and finally how the level of service to customers could increase by shorting internal and external lead times. To enable these criteria, the existing stock situation was examined towards a changeover to get closer to the customers in EMEA. Thus aiming to reduce the transport distance from warehouse to customer and from production to warehouse. To enable this project, information has been provided by the people responsible for each department and a feasibility study was carried out on where the warehouse should be located. The feasibility study has been compared with the internal data collection. This collection has consisted of interviews and analyzes of previous work in the form of sales volume. Customer locations has also been examined to get an insight into how the material flows during sales in EMEA. The logistics for the current situation provide a deeper understanding of how the problem arose and why improvements were needed. When the finishing production is closer to the customers of the company than what the existing warehouse does in the current situation, it is assumed that improvements can be made. With a careful examination of the company’s transport costs, warehouse costs and the distance to all customers in EMEA, the results have shown that gains can be made on all points.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa.

Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.

During the outbreak of the COVID-19 pandemic in March 2020, large parts of Sweden's higher education, together with the rest of the world, needed to drasticallymake a switch to distance learning. This involved the use of new technology and video conferencing tools such as Zoom to reduce the virtual distance and get closer to each other without having to be close physically. Umeå University has also had to undergo this drastic transformation of their activities, with lectures, seminars and examinations which all had to suddenly be kept at a distance to reduce the spread of infection. This study consists of a quantitative survey which just over 600 teachers at Umeå University responded to, where their responses show that overall,they’ve had negative experiences where their workload has increased, job satisfaction has decreased and the interaction between the teachers and theirstudents has suffered. At the same time, they respond very positively about the quality of their digital tools and that they’re easy to use. Judging by the results and the answers of the survey, it can also be seen that even though teachers have been quick to adapt to the new distance-based reality, their way of teaching has notadapted in the same way which prevents full utilization of distance-basedtechnologies. All in all, it can be stated that the majority of those who responded to the survey give a picture that teachers prefer to keep their education in classrooms or lecture halls, to have a better interaction between teachers and students.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle.   Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras.   Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys.   Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.

This thesis focuses on the user experience in facilities and primary workplaces. In short, the purpose was to investigate what user experience is if applied in workplaces and also how to work with user experience in workplaces.  Initially, the literature indicated that the practice of user experience is known in the application in digital settings, yet it is still quite undiscovered when applied to physical settings. Or as to say, it's not particularly referred to as user experience if practiced. There is research touching on the area of study. However, there is room for further research on the real application of user experience methods and procedures. A pre-study with a representative from the research field of this topic was presented early on, followed by an extensive literature and theories review of the area of study. In addition, the study included numerous interviews with representatives from workplace teams (with different roles and perspectives) and users (employees). The interviewees worked for tech companies located in the San Francisco Bay Area, California, USA – an area known for its high density of tech companies with an innovative culture. Study visits, with the purpose of real scenario observation of how the workplaces were designed and operated, were another important contributor to the empirical findings.  The results showed applications of user experience in workplaces. That included perspectives of users, physical attributes, intangibles (such as feelings of connection and community created), and also external incitements. Additionally, to empathize with the diverse work among users and management, the workplace teams needed to be composed of various areas of expertise. Methods for empathizing included surveys, interviews, apps, service platforms, workshops, storytelling/listening sessions, ‘space champions’, and experiments. However, there was also an expressed need for improvement in the empathizing procedures. To summarize, there was an agreement of the exploratory time ahead in terms of workplaces, and users, which was further discussed in the reflection part of the thesis. / Avhandlingen fokuserar på användarupplevelsen (user experience) i byggnader och primärt arbetsplatser. Syftet har varit att undersöka vad användarupplevelse är om tillämpat på arbetsplatser och även hur man kan arbeta med användarupplevelse på arbetsplatser. Initialt indikerade litteraturen att tillämpandet av användarupplevelser främst associeras med digitala miljöer, men är fortfarande ganska outforskat när den tillämpas på fysiska miljöer. Och om tillämpat, inte alltid refererat som användarupplevelse. Det finns en del forskning som berör studieområdet, men ett stort utrymme finns för ytterligare studier om den verkliga tillämpningen av metoder och procedurer för användarupplevelser. En förstudie med en representant från forskningsområdet för detta ämne presenterades tidigt, följt av omfattande studier av litteratur och teorier i syfte att beskriva studieområdet. Dessutom inkluderade studien ett flertal intervjuer med representanter från arbetsplatsteam (med olika roller och perspektiv) och användare (anställda). Intervjupersonerna arbetade på tech-företag i San Francisco Bay Area, Kalifornien, USA – ett område känt för mängden av denna typ av företag med en innovativ företagskultur. Studiebesök, med syfte att realisera scenarioobservationer av hur arbetsplatserna utformades och förvaltades, var en annan viktig bidragande faktor till de empiriska iakttagelserna. Resultaten visade tillämpningar av användarupplevelse på arbetsplatser, vilket inkluderade användarperspektiv, fysiska attribut, immateriella faktorer (såsom känslor av anknytning och gemenskap), och även olika externa incitament. Därtill behövde arbetsplatsteamen vara sammansatta av olika expertområden för att praktisera empati med såväl olika användare som företagsledning. Metoder för detta inkluderade undersökningar, intervjuer, appar, tjänsteplattformar, workshops, berättande/lyssningssessioner, 'space-champions' och experiment. Det fanns dock även ett uttalat behov av förbättring av den praktiserade metodiken. Avslutningsvis indikerade intervjuerna, att det fanns en enighet kring den utforskande framtid, vad gällande arbetsplatser och användare, som vi står inför; vilket även var ett av de teman som diskuterades vidare i reflektionsdelen av uppsatsen.