Digitalization has spread into all parts of our lives including shopping, staying in touch with friends and watching cat videos from the cat island in Japan. Studies have shown that digitalization can also have a huge benefit for educational purposes via Learning Management Systems (LMS). The purpose of the study is to describe and create an understanding how learning institutions all across the globe can further improve the usability of their LMS, with a specific focus on the students perspective on the systems usability. Quantitative and qualitative material from a case study was analyzed and compared with previous related studies and to theories from the literature study. The results of the study showed that there is great potential for learning institutions to improve the usability of their LMS by relatively simple means, in many cases using their own students as a resource for improving their education. The study also showed there can be major differences in how students perceive the usability of an LMS, which can have disruptive effects if not addressed properly. / Digitaliseringen har spridit sig till alla delar i våra liv: Shopping, hålla kontakt med vänner och att titta på kattvideos från kattön i Japan. Studier har visat att digitaliseringen också kan ha stora fördelar i utbildningssyfte med hjälp av Learning Management Systems (LMS). Syftet med studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur lärosäten över hela världen kan förbättra användbarheten i deras LMS, med specifikt fokus på studentperspektivet i användbarhet. Kvantitativt och kvalitativt material från fallstudien analyserades och jämfördes med tidigare relaterade studier och teorier från litteraturstudien. Resultatet av studien visade att det fanns en stor potential för lärosäten att förbättra användbarheten i deras LMS med relativt enkla medel, i många fall genom att använda sina egna studenter som en resurs för att förbättra deras utbildning. Studien visade också att det kan finnas stora skillnader i hur studenten uppfattar användbarheten i ett LMS, vilket kan ha negativa effekter om det inte adresseras på rätt sätt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra ett damallsvenskt lag med det svenska damlandslaget i total belastning, total distans, högintensiva löpningar (HL), mycket högintensiva löpningar (MHL) samt sprints (S). Frågeställningarna var följande: Skiljer sig total belastning och total distans mellan de två lagen? Finns det skillnader i total belastning och total distans mellan olika positioner? Finns det skillnader i HL, MHL samt S i antal genomförda och sträcka mellan lagen och mellan olika positioner? Metod Studien genomfördes på åtta kvinnliga fotbollsspelare (ålder 27±1,8, längd 168±4,7, vikt 65±4,7). Dessa representerar ett damallsvenskt lag som spelade i övre delen av tabellen under år 2017. För att genomföra mätningen användes ett GPS-system (MinimaxX S4). Mätningen genomfördes under match vilken spelades på naturgräs. Vidare har värden från landslagets 12 spelare inhämtats från SvFF (ålder 28±4,5, längd 174±5, vikt 64±4,2). Resultat Resultatet visar att klubblagets totala belastning var 186 större än landslagets. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två lagen. Klubblagets mittfältare belastades 19 % mer än landslagets. Vidare belastades klubblagets anfallare 33 % mer än landslagets medan backarna i klubblaget belastades med 7 % mer än landslagets. Klubblaget sprang 15 % längre än landslaget. Ingen signifikans fanns mellan lagen. Klubblagets totala distans visar att spelarna sprang längre än landslaget på alla positioner. Resultatet visade vidare att det inte fanns någon signifikans mellan lagen för HL, MHL och S. Klubblaget sprang 1 % fler antal meter HL och 13 % fler antal meter MHL än landslaget. Landslaget sprang även 3 % fler antal meter S än klubblaget. Den procentuella skillnaden mellan lagen var 19 % fler antal genomförda HL och 9 % fler antal genomförda MHL samt 17 % fler antal S än klubblaget. Landslaget genomförde fler antal HL, MHL och S på samtliga positioner. Slutsats Studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Dock genomförde landslaget fler S i antal och sträcka vilket överensstämmer med tidigare studier som visar att lag som spelar på högre nivå genomför fler högintensiva aktioner under en match. Studiens omfång bör utökas för att vidare undersöka dessa variabler. / Abstract Aim The aim of this study was to compare a Swedish top league soccer team to the Swedish national team during a competitive game. Comparisons included measurements in player load, total distance covered, high-speed running (HL), very high-speed running (MHL) and sprint (S). The research questions were: Is there a difference in player load and total distance covered between the teams? Is there a difference in player load and total distance covered between different playing positions? Is there a difference in HL, MHL and S in performed and meters covered between different positions and between the two teams?     Method The number of participants were eight female soccer players (age 27±1,8, length 168±4,7, weight 65±4,7). They played in the top of the league during the season of 2017. A GPS system (MinimaxX S4) was used to collect data. The game was played on nature grass in the last round of the season. The National team values were supplied by SVFF where 12 players participated (age 28±4,5, length 174±5, weight 64±4,2). Results The Swedish league team had 186 higher player load than the National team where no significant difference was found. Furthermore, the Swedish league team’s midfielders were loaded 19 % more than the national team’s. The Swedish league attackers were loaded 33 % more than the national team’s. The difference in player load between the defenders was 7 % higher for the Swedish league team’s. The Swedish league team covered 15 % more meters in total distance where no significant difference was seen. All players in the Swedish league team covered the longest distance. There were no significant difference between number of performed and meters covered in HL, MHL and S. The Swedish league team covered 1 % more meters HL and 13 % more meters MHL than the National team. The National team covered 3 % more meter S than the Swedish league team. The National team performed 19 % more HL and 9 % more MHL than the Swedish league team. In total, the National team performed more HL, MHL and S than the Swedish league team.      Conclusion No significant difference was found between the two teams. Although, the National team covered higher number of S performed and meters which is in accordance to previous surveys which shows more high-speed actions is performed in higher competition levels during a game. The survey should be expanded to further examine the demands for women’s soccer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

This study studies teachers’ use of drama when teaching English in grades 4-6. The material has been collected through semi structured interviews with five teachers. The study concludes that teachers use drama to increase the pupils’ eagerness to learn through variation and commitment. Teachers list passion for the language and the opportunity it creates to work with dialogue in near authentic situations among the advantages of working with drama. Among the disadvantages teachers mention the time and energy required for both planning and conducting this kind of teaching. Teachers agree that the curriculum for English is their starting point when planning classroom activities. Teachers also agree that the knowledge requirement concerning pupils spoken language is the most obvious one to be reached through drama. The teachers can also be said to do things that are not part of the curriculum. However, those tasks can be considered essential stepping stones for pupils to find courage to express themselves. Some pupils reach knowledge requirements through drama, while there are indications that others need drama to build appropriate skills to be able to reach requirements at a later stage. Teachers are in agreement that drama should be seen as part of a long-term method to vary teaching and work with pupils around skills and towards knowledge requirements as described in the curriculum for English. / Studiens syfte är att undersöka lärares användning av drama i engelskundervisning i årskurs 4–6. Materialet för studien har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. En slutsats av studien är att lärare använder drama i syfte att nå ett lustfyllt lärande genom variation och engagemang. Olika typer av övningar beskrivs, med dialogen och talad engelska i fokus. Bland fördelarna att arbeta med drama nämns lusten till språket och möjligheten att träna dialog i nära autentiska sammanhang. Bland nackdelarna nämns tid och energi som krävs av läraren, i planering och genomförande av sådan undervisning. Kursplanen i engelska ses som utgångspunkt för de intervjuade lärarna, där kunskapskrav kring det talade språket kan uppnås. Lärarna gör även sådant som kan sägas vara utanför kursplanen i engelska, men som kan vara nödvändiga mellansteg för att få elever att våga uttrycka sig på engelska. Vissa elever når kunskapskrav genom och under tillfällen med drama, medan det finns tecken på att andra behöver drama för att bygga nödvändiga kunskaper för att vid annat tillfälle kunna nå kunskapskraven. Lärarna är överens om att drama ses som en del av en långsiktig metod för att variera undervisningen och arbeta med elever kring förmågor och mot de kunskapskrav kursplanen i engelska beskriver.

Kravhanteringen är en av de viktigaste delarna i ett systemutvecklingsprojekt. I kravhanteringen ingår aktiviteter som att samla in krav, analysera och prioritera vilket är för att skaffa sig en så tydlig bild av det framtida resultatet som möjligt. I alla aktiviteter i kravhanteringen kommuniceras det mellan olika intressenter. Kommunikation är en vital del av kravhanteringen då projektteamet tillsammans med kunden identifierar och tar fram kund- och användarbehov genom en rad aktiviteter.Covid-19 pandemin påverkade hela världen och för att begränsa smittspridningen togs beslut om att de som kunde jobba hemifrån skulle göra det. Detta ledde till att många verksamheter fick anpassa sig efter distansarbete och kommunikation i virtuella miljöer vilket påverkade kommunikationen på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att besvara frågan hur kravhanteringsfasen har påverkats av en omställning till distansarbete. För att samla in relevant data har kvalitativ forskningsmetod använts och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys där två systemutvecklingsmodeller agila metoden och vattenfallsmodellen togs upp. Resultatet av uppsatsen påvisar att alla på ett eller annat sätt påverkats av distansarbete. Det framgick att kommunikationen i kravhanteringen påverkats extra. Projektteamen försökte lösa utmaningarna genom en rad olika metoder, men lösningarna resulterade i att kravhanteringen inte påverkades resultatmässigt eller påverkat systemutvecklingsprojektet utgång. Kravhanteringen tog dock längre tid och projektteamen fick arbeta hårdare för att nå samma resultat som om det skett ansikte mot ansikte. Resultatet av studien beskriver att kommunikation i virtuell miljö bara är ett substitut i stället för att genomföra fysiska möten. / Requirements management is one of the most important parts of a system development project. Activities such as collecting requirements, analyzes and prioritizing to obtain as clear picture of the future result as possible. In all the activities in requirements management, it communicates between different stakeholders. Communication is a vital part of requirements management, as the project team together with the customer identifies and develops customer and user needs through the process. The Covid-19 pandemic affected the whole world and to limit the spread of infection, it was decided that everyone who could work from home would work from home. This led to many businesses having to adapt to teleworking and communication in virtual environments. This affected communication in different ways. The purpose of the thesis is to answer the question of how the requirements management phase has been affected by the transition to telework. To collect relevant data, qualitative research methods have been used and semi-structured interviews have been conducted. The collected data have been analyzed with the help of a thematic analysis where two system development models were taken up, the agile method and the waterfall model. The results of the essay show that everyone has been affected in one way or another by teleworking. It appeared that communication in requirements management was particularly affected. The project teams tried to solve the challenges through a number of different methods, but the solutions resulted in the requirements management not being affected in terms of results or affecting the outcome of the system development project. However, the requirements management took longer, and the project teams had to work harder to achieve the same results as if it had happened face to face. The results of the study describe that communication in a virtual environment is only a substitute for meeting face to face.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance. / Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

Corona-pandemin har inneburit ett paradigmskifte när det gäller distansarbete. Många företag ser över hur de ska organisera arbetet och fördelningen mellan kontor eller distansarbete. Denna studie undersöker kvaliteten i samspelet mellan chef och medarbetare, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation samt mental hälsa bland 291 tjänstemän inom sex olika branscher i den privata sektorn i Sverige efter ett års distansarbete. Resultatet av denna studie visar att det inte finns något samband mellan andel hemarbete och kvalitet i samspel med chef, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation eller mental hälsa hos medarbetarna. Däremot finns det ett tydligt positivt samband mellan hur nöjd en medarbetare är med att arbeta på distans, oavsett hur mycket, och kvalitet i samspel med chef, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation och mental hälsa. Resultatet är i linje med tidigare forskning som har visat positivt samband mellan högkvalitativt samspel med chef och arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation och mental hälsa hos medarbetarna. Denna studie stödjer att dessa samband gäller även vid distansarbete. / The Corona pandemic has meant a tremendous change when it comes to remote work. Most companies evaluate how to organize work in regards of working from office or remotely. This study has examined the quality of the relationship between leader and follower (LMX), job satisfaction, work performance and level of mental health among 291 white collar employees from six different lines of business in the private sector in Sweden after one year of remote work. The results show no correlation between amount of remote work and quality of LMX, job satisfaction, work performance nor mental health among the employees. However, significant correlations are found between how satisfied the employees are with working remotely, regardless of how much they work remote, and the quality of LMX, job satisfaction, work performance and their mental health. The results from this study are in line with earlier research showing that there are significant correlations between high quality LMX and high levels of job satisfaction, work performance and mental health among the employees. The results support that these correlations are also valid for remote workers.

Det sker en kontinuerlig digitalisering i världen vilket innebär en utmaning för samhällets lagstiftning, till följd av att lagstiftning är tids- och resurskrävande. Detta är något som kriminella utnyttjar i och med att deras verksamhet har flyttats alltmer till den digitala världen. Kriminell verksamhet som genomförs med hjälp av molntjänster har varit svårt att bekämpa, då det inte är säkert att den data som skapas i molntjänster också lagras i samma land. Arbetet att samla in denna data har för svenska myndigheter därför varit krångligt, och i vissa fall, omöjligt. Det var först i juni 2022 som en lag trädde i kraft, RB 28:10 genomsökning på distans, som gjorde det möjligt för utredare att gå in i molntjänster och leta efter bevismaterial.  I denna uppsats har semi-strukturerade intervjuermed IT-forensiker och åklagare genomförtsoch analyserats.Resultatet visar att upplevelsen av lagen är positiv; att den kom hastigt men att den var behövlig. Däremot har den skapat mer arbete för IT-forensiker som en konsekvens. Kompletterande har ett experiment av molndata tillhörande ett Google-konto undersökts med hjälp av två IT-forensiska verktyg, vilket resulterat i att en skillnad i verktygens identifiering av raderad data uppmärksammats. Slutligen påvisar uppsatsen och dess resultat att lagen,genomsökning på distans, och utvinning av molndata försett brottsbekämpningen med data av högt bevisvärde och möjliggjort utredningar som tidigare inte var möjligt enligt lag. / The constant digitalization of our world poses a challenge to our governments in developing laws correspondingly. This divergence is something cybercriminals exploit. Criminal activity taking place in the cyberspace, specifically through cloud platforms, has been difficult for law enforcement to regulate and prosecute, partially due to the information needed is kept in servers outside of jurisdiction. In Swedish law enforcement this has caused the acquisition of valuable cloud data, in some cases, impossible, consequently leading to unsolved cases. As of June 2022, a new law regarding means of coercion took effect which enabled the recovery of account specific cloud data. In this work semi-structured interviews, with IT-forensics and prosecutors, were conductedand analyzed. The result shows that the experience of the law is positive, that it came abruptlybut that it was necessary. However, it has created more work for IT-forensics as a consequence. In addition, an experiment involving cloud data belonging to a Google account has been investigated with the help of two IT-forensic tools, which resulted in the observation of a variation in the tools' identification of deleted data. Finally, the paper and its findings demonstrate that the law and cloud data mining have provided law enforcement with high probative value data and enabled investigations previously not lawfully possible.

Nowadays, a significant proportion of the population in the world is affected by cerebral diseases like epilepsy. In this study, frequency domain features of electroencephalography (EEG) signals were studied and analyzed, with a view being able to detect epileptic seizures more easily. The power spectrum and spectrogram were determined by using fast fourier transform (FFT) and the scalogram was found by performing continuous wavelet transform (CWT) on the testing EEG signal. In addition, two schemes, i.e. method 1 and method 2, were implemented for detecting epileptic seizures and the applicability of the two methods to electrocardiogram (ECG) signals were tested. A third method for anomaly detection in ECG signals was tested. / En signifikant del av population påverkas idag av neurala sjukdomar som epilepsi. I denna studie studerades och analyserades egenskaper inom frekvensdomänen av elektroencefalografi (EEG), med sikte på att lättare kunna upptäcka epileptiska anfall. Effektspektrumet och spektrogramet bestämdes med hjälp av en snabb fouriertransform och skalogrammet hittades genom att genomföra en kontinuerlig wavelet transform (CWT) på testsignalen från EEGsignalen. I addition till detta skapades två system, metod 1 och metod 2, som implementerades för att upptäcka epileptiska anfall. Användbarheten av dessa två metoder inom elektrokardiogramsignaler (ECG) testades. En tredje metod för anomalidetektering i ECGsignaler testades.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.

In this thesis we research distributed pair programming by making an explorative study of a distributed pair programming method, screen-viewing distributed pair programming. This method has a user share the visual contents of his screen with other users in order to enable collaboration. This study is conducted by distributing a questionnaire to undergraduate students and analyzing the results. The students were required to have previous experience with screen-viewing distributed programming. This is a practice where two pieces of software are utilized, one for sharing the computer display with the programming partner and another for sharing the code written together. Our goal is to contribute to the knowledge of pair programming and how it can be applied in these kinds of environments while giving further insight into benefits and drawbacks about the usage of the screen-viewing distributed pair programming. This thesis is of an explorative nature. Surveys from students constitute the bulk of the data set which was analysed using pie charts and tables. The survey questions were based on a previous article about distributed pair programming utilizing a synchronized development environment, written by Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom-panoudi. The results of the study indicated that the screen-viewing distributed pair programming approach experienced many benefits but also some drawbacks. These results are similar to what distributed pair programming with a synchronized development environment experiences. The students also experience a high satisfaction in partner choice regardless of being free to select their own partner or if they are allocated one. A majority of the respondents would prefer to work collaboratively in the future with regards to their screen-viewing distributed pair programming experience. Because the perceived benefits incurred from the screen-viewing distributed pair programming is similar to the benefits of a synchronized development environment, we conclude that the perceived benefits are not necessarily bound to the choice of method. Screen-viewing distributed pair programming is split into two main aspects, screen-viewing and code sharing. The screen-viewing part represented a smaller amount of perceived issues while the code sharing part represented a larger part. We conclude that there are difficulties with this approach, however that a substantial part are confined to the code-sharing aspect. / I denna studie granskar vi distribuerad parprogrammering genom att utföra en utforskande studie på en distribuerad parprogrammerings-metod, skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Metoden har en användare som delar sitt visuella innehåll på sin skärm med andra användare för att möjligöra samarbete. Denna studie utförs genom att ett frågeformulär delades ut till studenter på kandidatnivå, vars resultat analyserades. Studenterna som tillfrågades hade tidigare erfarenhet av distribuerad parprogrammering med hjälp av skärmdelning, en metod som består av mjukvara för delning av skärm och en för att dela den kod som skrivits tillsammans. Målet med denna studie är att bidra med ökad insikt i parprogrammering och kunskap om hur ramverket kan appliceras i dessa omgivningar, samtidigt som vi ger vidare kännedom angående fördelar och nackdelar vid användning av skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Studien är utforskande. Svar från framtaget frågeformulär utgör studiens datauppsättning som utvärderas med hjälp av cirkeldiagram och tabeller. Frågeformulärets frågor är baserade på en tidigare artikel om distribuerad parprogrammering där en synkroniserad arbetsmiljö användes, skrivet av Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom- panoudi. Studiens resultat pekar på att många fördelar upplevdes med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering men även ett antal nackdelar. Dessa reultat liknar de som tagits fram i tidigare studier om distribuerad parprogrammering med hjälp av en synkroniserad miljö. Inblandade studenter upplever stor tillfredsställelse med sina samarbetspartners oavsett om studenterna hade möjligheten att välja partner själv eller var tilldelade partner. En majoritet av respondenterna föredrar att arbeta i grupp i framtiden, baserat på deras upplevelser med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Då de uppfattade fördelarna med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering liknar de som resulterat från parprogrammering med hjälp av en synkronierad arbetsmiljö i tidigare studier, så drar vi slutsatsen att fördelarna inte är bundna till något specifikt val av metodik. Skärmdelnings-distribuerad parprogrammering delas upp i två komponenter, skärmdelning och koddelning. Skärmdelningen bidrar med en mindre mängd upplevda nackdelar, och koddelning bidrar med en större del av de upplevda nackdelarna. Vi drar slutsatsen att nackdelar fortfarande är närvarande. Däremot dras slutsatsen att dessa nackdelar är mer begränsade till koddelningens komponent mer än skärmdelningen och att det därför finns utrymme för vidare fokuserad förbättring.