<p>Datoranvändningen i samhället växer för varje dag. Det är då viktigt att programvara håller hög kvalité, då vissa programvaror styr kritiska maskiner som exempelvis flygplan. Ett sätt att få kvalitativa programvaror är att använda bra utvecklingsverktyg. I detta arbete utvärderas fem olika utvecklingsverktyg: GNAT (Ada), Microsoft Visual C++, Microsoft J++, Borland Delphi och Active Perl. Inriktningen på utvärderingen är mot utveckling av programvara för PLC-system. Det som utvärderats är effektivitet av genererad kod, kompileringstid, storlek på genererad kod, kodportabilitet och utbud av färdiga komponenter. Undersökningen har genomförts med hjälp av praktiska tester.</p>

Datoranvändningen i samhället växer för varje dag. Det är då viktigt att programvara håller hög kvalité, då vissa programvaror styr kritiska maskiner som exempelvis flygplan. Ett sätt att få kvalitativa programvaror är att använda bra utvecklingsverktyg. I detta arbete utvärderas fem olika utvecklingsverktyg: GNAT (Ada), Microsoft Visual C++, Microsoft J++, Borland Delphi och Active Perl. Inriktningen på utvärderingen är mot utveckling av programvara för PLC-system. Det som utvärderats är effektivitet av genererad kod, kompileringstid, storlek på genererad kod, kodportabilitet och utbud av färdiga komponenter. Undersökningen har genomförts med hjälp av praktiska tester.

<p>This report compares the development tools Ascet and Matlab with regard to their suitability as tools for model based development of signal processing software for embedded systems. We derive appropriate metrics of quality and perform an implementation of a signal processing algorithm called RAI, Roll Angle Indicator, in both tools. RAI is an algorithm that with an Extended Kalman Filter estimates the roll angle, that is how much a motorcycle is leaning. From the models implemented in Ascet and Matlab we then generate C-code for a embedded system. This code is then run on an embedded target containing a Infineon C167 microprocessor. Information from the implementation and the performance of the generated C-code is then used to compare the two model based development tools.</p>

This report compares the development tools Ascet and Matlab with regard to their suitability as tools for model based development of signal processing software for embedded systems. We derive appropriate metrics of quality and perform an implementation of a signal processing algorithm called RAI, Roll Angle Indicator, in both tools. RAI is an algorithm that with an Extended Kalman Filter estimates the roll angle, that is how much a motorcycle is leaning. From the models implemented in Ascet and Matlab we then generate C-code for a embedded system. This code is then run on an embedded target containing a Infineon C167 microprocessor. Information from the implementation and the performance of the generated C-code is then used to compare the two model based development tools.

Mjukvaruutveckling är en komplicerad uppgift och olika visualiseringstekniker har genom åren använts för att underlätta förståelsen och underhållbarheten av mjukvara. I detta arbete har en prototyp tagits fram för att underlätta navigering och förståelse för mjukvarukomponenter i utvecklingsverktyget Arctic Studio. En intervju- baserad användarundersökning användes för att förstå aktuella brister med nuvarande presentationsmönster i Arctic studio och ta reda på hur användarna arbetar med verktyget. Prototypens design baserades på resultatet av användarundersökningen. Den slutgiltiga prototypen bestod utav tre delar. Ett polärdiagram för att visa komponenter och dess grannar, en matrisbaserad visualisering för att visa en vald komponents portar och dess kopplingar samt en riktad trädgraf för att visualisera hur information propagerar genom systemet. Den framtagna prototypen evaluerades med hjälp av kognitiva genomgångar med interna utvecklare. / Software development is a complicated task and different visualisation techniques have been used during the years to facilitate understandability and maintenance in software systems. In this thesis a proof of concept has been developed to augment navigation and understandability for software components in the integrated software development environment Arctic Studio. An interview based user survey was conducted to identify issues with the current environment in Arctic Studio, and to find out current usage patterns in the user base. The design of the prototype was based on the result of the user survey. The final prototype consisted of three parts. A radian diagram was used to provide a neighbourhood view for the different compositions of the system, a matrix based visualisation complemented this view to show a selected components ports and connections. The last part consisted of a directed tree graph to visualize the connection hierarchy for a selected port. The prototype was then evaluated using a cognitive walkthrough with internal developers.

Dagens system har blivit allt mer komplexa och därmed även processen att utveckla systemen. Det finns många olika tillvägagångssätt för systemutvecklare att arbeta och flera olika verktyg att använda sig av. Den utvecklingsmiljö en utvecklare använder sig av kan därmed ha en påverkan på hur utvecklingsprocessen ser ut. Utvecklingsmiljön är ett viktigt verktyg i dagens utvecklande samhälle och vilka för- och nackdelar olika verktyg för med sig diskuteras flitigt mellan utvecklare på olika nätforum. Från dessa forum framkommer det att vissa utvecklare föredrar att använda textredigerare istället för integrerade utvecklingsmiljöer och vice versa. Tidigare forskning har exempelvis undersökt hur kännedom kring verktyg sprids effektivt mellan utvecklare (Murphy-Hill &amp; Murphy, 2011), men denna uppsats syftar till att förklara varför utvecklare använder olika utvecklingsmiljöer och bakomliggande faktorer till detta. För att åstadkomma detta har respondenter med bred kunskap inom ämnet intervjuats och nämnt faktorer som påverkat deras val av utvecklingsverktyg. Samtliga intervjupersoner har arbetat i både integrerade utvecklingsmiljöer och textredigerare och har därmed åsikter om båda miljöerna. Enligt vår studie finns inga tydliga indikeringar för vilken utvecklingsmiljö som är att föredra i alla lägen. En utvecklare använder det verktyg som passar dess arbetsprocess bäst, men kan ibland använda andra verktyg för att komplettera sin verktygslåda. Vad som styr utvecklaren har att göra med personliga preferenser, hur utvecklaren har påverkats av utbildning och erfarenheter samt potentiella restriktioner inom organisationer. / Today's systems have become more complex and thus the process of developing systems. There are many different approaches for developers to work and several tools that can be used. The environment a developer uses can therefore have an impact on how the development process proceeds. The development environment is an essential tool in today’s evolving society, and what advantages and disadvantages different tools bring are being discussed frequently between developers on various online forums. From these forums, it appears that some developers prefer to use text editors instead of integrated development environments and vice versa. Previous research has shown, for example, how knowledge about the tools is spread effectively between developers (Murphy Hill &amp; Murphy, 2011). But this paper seeks to explain why developers are using different development environments and the factors behind this. To achieve this, we interviewed respondents with broad knowledge about the subject that stated the factors that influenced their choice of development tools. All the interviewees have worked in both integrated development environments and text editors and therefore have opinions about both environments. According to our study, there are no clear indications that a specific development environment is preferred in all situations. A developer is using the tool that fits their work process best, but sometimes uses other tools to complement their toolbox. In choosing a tool the developer is influenced by personal preferences, how surroundings have influenced the developer through education and experience, and potential constraints within organizations.

In the context of automotive industries today, the focus of ECU function development is always on finding the best possible combinations of control algorithms and parameter. The complex algorithms with broad implementation range requires optimal calibration of ECU parameters to achieve the desired behaviour during the drive cycle of the vehicle. With the growing function complexity of automotive E/E Systems, the traditional approaches of designing the automotive embedded systems are not suitable. In order to overcome the challenge of complexity, many of the leading automotive companies have formed a partnership in order to develop and establish an open industry standard for automotive E/E architecture called AUTOSAR. In this thesis, toolchain for ECU function development following AUTOSAR standard and an efficient measurement and calibration mechanism using XCP on CAN will be investigated and implemented. Two toolchains will be proposed in this thesis, describing their usage in different stages of ECU function development and in calibration. Both these toolchains will be tested to prove its working. / I området utveckling av funktionalitet på elektroniska styrsystem inom bilindustrin idag, ligger fokus på att finna den bästa kombinationen av reglermetoder och styrparametrar. Dessa avancerade system, med breda användningsområden, kräver bästa möjliga injustering av dess kalibrerbara parametrar, för att nå önskat beteende vid användning av fordonet. Det ökande omfånget av funktionskraven på styrsystemen, innebär att sedvanlig metodik för utveckling av dessa system inte är lämplig. För att kunna lösa dessa svårigheter, har de stora inom bilindustrin ingått ett samarbete, där de tillsammans skapat och utvecklar en industristandard för funktionsoch systemutveckling av styrsystem. Standarden kallas AUTOSAR. Denna rapport beskriver hur en kedja av utvecklingsverktyg som följer AUTOSAR-standarden kan användas, för att undersöka och använda en metod för systemövervakning och parameterkalibrering, genom användning av XCP över CAN.

In this thesis we research distributed pair programming by making an explorative study of a distributed pair programming method, screen-viewing distributed pair programming. This method has a user share the visual contents of his screen with other users in order to enable collaboration. This study is conducted by distributing a questionnaire to undergraduate students and analyzing the results. The students were required to have previous experience with screen-viewing distributed programming. This is a practice where two pieces of software are utilized, one for sharing the computer display with the programming partner and another for sharing the code written together. Our goal is to contribute to the knowledge of pair programming and how it can be applied in these kinds of environments while giving further insight into benefits and drawbacks about the usage of the screen-viewing distributed pair programming. This thesis is of an explorative nature. Surveys from students constitute the bulk of the data set which was analysed using pie charts and tables. The survey questions were based on a previous article about distributed pair programming utilizing a synchronized development environment, written by Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom-panoudi. The results of the study indicated that the screen-viewing distributed pair programming approach experienced many benefits but also some drawbacks. These results are similar to what distributed pair programming with a synchronized development environment experiences. The students also experience a high satisfaction in partner choice regardless of being free to select their own partner or if they are allocated one. A majority of the respondents would prefer to work collaboratively in the future with regards to their screen-viewing distributed pair programming experience. Because the perceived benefits incurred from the screen-viewing distributed pair programming is similar to the benefits of a synchronized development environment, we conclude that the perceived benefits are not necessarily bound to the choice of method. Screen-viewing distributed pair programming is split into two main aspects, screen-viewing and code sharing. The screen-viewing part represented a smaller amount of perceived issues while the code sharing part represented a larger part. We conclude that there are difficulties with this approach, however that a substantial part are confined to the code-sharing aspect. / I denna studie granskar vi distribuerad parprogrammering genom att utföra en utforskande studie på en distribuerad parprogrammerings-metod, skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Metoden har en användare som delar sitt visuella innehåll på sin skärm med andra användare för att möjligöra samarbete. Denna studie utförs genom att ett frågeformulär delades ut till studenter på kandidatnivå, vars resultat analyserades. Studenterna som tillfrågades hade tidigare erfarenhet av distribuerad parprogrammering med hjälp av skärmdelning, en metod som består av mjukvara för delning av skärm och en för att dela den kod som skrivits tillsammans. Målet med denna studie är att bidra med ökad insikt i parprogrammering och kunskap om hur ramverket kan appliceras i dessa omgivningar, samtidigt som vi ger vidare kännedom angående fördelar och nackdelar vid användning av skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Studien är utforskande. Svar från framtaget frågeformulär utgör studiens datauppsättning som utvärderas med hjälp av cirkeldiagram och tabeller. Frågeformulärets frågor är baserade på en tidigare artikel om distribuerad parprogrammering där en synkroniserad arbetsmiljö användes, skrivet av Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom- panoudi. Studiens resultat pekar på att många fördelar upplevdes med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering men även ett antal nackdelar. Dessa reultat liknar de som tagits fram i tidigare studier om distribuerad parprogrammering med hjälp av en synkroniserad miljö. Inblandade studenter upplever stor tillfredsställelse med sina samarbetspartners oavsett om studenterna hade möjligheten att välja partner själv eller var tilldelade partner. En majoritet av respondenterna föredrar att arbeta i grupp i framtiden, baserat på deras upplevelser med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Då de uppfattade fördelarna med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering liknar de som resulterat från parprogrammering med hjälp av en synkronierad arbetsmiljö i tidigare studier, så drar vi slutsatsen att fördelarna inte är bundna till något specifikt val av metodik. Skärmdelnings-distribuerad parprogrammering delas upp i två komponenter, skärmdelning och koddelning. Skärmdelningen bidrar med en mindre mängd upplevda nackdelar, och koddelning bidrar med en större del av de upplevda nackdelarna. Vi drar slutsatsen att nackdelar fortfarande är närvarande. Däremot dras slutsatsen att dessa nackdelar är mer begränsade till koddelningens komponent mer än skärmdelningen och att det därför finns utrymme för vidare fokuserad förbättring.