today there are many project tools to help peolpe who work distributed to communicate and coordinate their project work. I've studied a company that works distributed with outsourced teams in the computer games industry. The company chooses to make use of various conventional tools for diffrent processes of the project work, instead of using a project tool with all parts integrated within a single system.

I dagsläget erbjuder ett flertal energibolag produkter och tjänster som är relaterade till mikroproduktion av solel vilket kan verka irrationellt då en minskad energianvändning hos företagets kunder leder till minskad lönsamhet för kärnverksamheten. En ökande efterfrågan på mikroproducerande anläggningar skapar därför ett behov av förändring av företagens nuvarande affärsmodeller. Solceller och distribuerad elproduktion växer idag fram som en ny marknad och utgör en ny konkurrensfaktor inom energibranschen. Denna konkurrensfaktor måste företagen ta hänsyn till för att inte ta skada på längre sikt allt eftersom marknaden utvecklas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur energibolag kan utveckla sina affärsmodeller för att på ett hållbart sätt främja distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel. I arbetet har det identifierats sex olika affärsmodeller som används i olika delar av världen för att sprida solcellsteknologier. Dessa är 1) kundägande som innebär att kunden äger sin solcellsanläggning efter leverans, 2) samordnat ägande där ett energibolag eller en tredjepartsfirma samordnar och driver ett solcellsprojekt med ett flertal ägare eller kunder, 3) tredjepartsägande som innebär att ett tjänsteföretag erbjuder helhetslösningar till slutkonsumenter och finansierar detta genom en tredje part, 4) integrerad försäljning där solceller säljs som tillval eller extrautrustning till andra produkter, 5) nätinmatning som innebär att all producerad el matas in på nätet till en hög ersättning samt 6) modulbaserade värdeerbjudanden där kunden kan välja mellan olika paket av produkter och tjänster som bygger vidare på varandra. Inom den teoretiska referensramen kunde vidare de fyra grupperna kundrelaterade-, leverantörsrelaterade-, styrmedelsrelaterade- och tekniska barriärer identifieras mot spridning av solceller och mikroproduktion. Totalt identifierades 17 teoretiska barriärer. Efter en inledande litteraturgenomgång kunde en lämplig metod bestående av tre olika delar väljas ut för den empiriska delen av arbetet. En e-fokusgruppsdiskussion ligger tillsammans med skrivbordsforskning till grund för en kartläggning av omgivande möjligheter och hot. En fokusgruppsdiskussion bedömdes ge en bra kombination av bredd och djup och genomfördes online då detta är mindre resurskrävande och kan nå geografiskt spridda respondenter. Skrivbordsforskning bedömdes vara ett bra komplement till e-fokusgruppsdiskussionen. För att kunna studera de nuvarande affärsmodellerna mer djupgående genomfördes även en fallstudie bestående av fem intervjuer på ett svenskt energibolag som arbetar med både elhandel och solcellsförsäljning samt är nätägare. Det empiriska arbetet resulterade i en kartläggning av 38 möjligheter och 27 hot som energibolag ställs inför när marknaden för distribuerad elproduktion och mikroproduktion av solel expanderar. För att energiföretagen ska kunna förändra sina affärsmodeller finns det ett behov av omvärldsförändringar gällande politik och forskning. Energiföretagen borde dock kunna förekomma en förändring mot en mer distribuerad elmarknad och implementera nya affärsmodeller redan idag. Samtidigt bör det redan i nuläget finnas förutsättningar för företagen att arbeta för att påverka både politiken och forskningen genom exempelvis branschorganisationer. Det kan utifrån resultatet i detta arbete konstateras att mikroproduktion är ett framväxande substitut till traditionell elhandel som hotar företag inom flera verksamheter i elbranschen. Svenska företags sätt att hantera detta nya marknadshot är inte hållbart och behöver förändras. Rapporten presenterar slutligen tre olika riktningar som energiföretagens affärsmodeller kan utvecklas mot. / Several utility companies are today offering products and services related to microgeneration of solar electricity which may seem irrational since a decreased usage of energy of a customer will lead to a decreased profitability for the core business. An increased demand for microgenerating facilities therefore creates a need for change of the utility companies’ current business models. Solar cells and distributed electricity generation are today developing into new markets that constitutes a new competitive force within the energy sector. The companies need to take this competitive force into account if they are not to be harmed in the long-term as the market develops. The aim of this thesis is to examine how the utility companies can develop their business models in order to support distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity in a sustainable way. Six different business models have been identified that are used in different parts of the world in order to deploy solar cell technologies. These are 1) customer owned that implies that the customer owns the solar cell facility after delivery, 2) community owned where an utility company or a third-party actor coordinates and runs a solar cell project with several owners or customers, 3) third-party owned that implies that a service company offers a complete solution to end customers and finances this through a third-party actor, 4) cross-selling where solar cells are sold as extra equipment or add-ons to other products, 5) host-owned feed-in that implies that all the generated electricity are fed in to the grid for a high compensation and also 6) modular based value propositions where a customer can choose between different packages of products and services that builds upon each other. The four groups customer related-, supplier related-, policy related- and technology related barriers against diffusion of solar cells and microgeneration could be identified within the theoretical framework of the thesis. In total, 17 theoretical barriers could be identified. After an initial study of literature, a proper method constituted by three different parts could be chosen for the empirical work of the thesis. An online focus group discussion is together with desk research providing a foundation for a mapping of contextual opportunities and threats. A focus group discussion was decided to provide a proper combination of width and depth and was executed online since this demands less resources and can reach geographically spread respondents. Desk research was decided to be a proper supplement for the e-focus group. In order to be able to study the current business models in more depth, a case study was also executed constituting five different interviews at a Swedish utility company that offers sales of electricity and solar cells and also is a grid owner. The empirical work resulted in a mapping of 38 opportunities and 27 threats that utility companies are faced with as the market for distributed electricity generation and microgeneration of solar electricity expands. There is also a need for contextual changes regarding policies and research as the utility companies are changing their business models. Though, utility companies should be able to anticipate a change towards a more distributed electricity market and implement new business models already today. There should already exist a basis for the utility companies to influence both politics and research through for example industry associations. It can through the result of this thesis be found that microgeneration is a growing substitute to traditional sales of electricity that threatens companies in several activities in the electricity sector. The way Swedish companies handle this new market threat is not sustainable and needs to be changed. This thesis finally presents three different directions that the business models of the utility companies can develop towards.

<p>Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster. För att se om mjukvaran fungerade som tänkt, gjorde vi ett test utifrån de inledande frågorna. Testet visade att det är möjligt att lagra filer större än 1kByte, säkert med DHT tekniken utan att förlora för mycket prestanda.</p> / <p>Currently existing distributed hash table (DHT) implementations use a small storage size for data, such as OpenDHT’s storage size limitation of 1kByte. Is it possible to store larger files than 1kByte using the DHT technique? Is there a way to protect the data without losing to much performance? Our solution was to develop a client and server software. This software uses the DHT technique to split files and distribute their parts across a cluster of servers. To see if the software worked as intended we created a test based on our opening questions. This test shows that it indeed is possible to store large files securely using the DHT technique without losing any significant performance.</p>

Agil systemutveckling och distribuerad systemutveckling är två fenomen som båda växer i popularitet. Flera av de värderingar som agil systemutveckling förespråkar innebär dock vissa utmaningar i kombination med distribuerad systemutveckling, med andra ord distribuerad agil systemutveckling. Kunskapen om distribuerad agil systemutveckling är emellertid i dagsläget låg, liksom hur man går till väga för att göra distribuerade agila projekt framgångsrika. Studien antar av den anledningen en vertikal karaktär för att ingående utreda och beskriva naturen av den ofta största utmaningen i distribuerad agil systemutveckling, nämligen kommunikationen mellan människor (Gurram &amp; Goud Bandi 2012), samt identifiera kritiska framgångsfaktorer med hänsyn till dessa utmaningar. Studien är dessutom avgränsad till intern kommunikation och upplevelser hos svenska leverantörer som arbetar med distribuerad agil systemutveckling i projektform. För insamling av data har studien antagit en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. En analysmodell har också utformats och använts i olika steg under forskningsprocessen. Två företag har deltagit i studien och antalet respondenter har uppgått till sju personer sammanlagt. Dessa respondenter har, förutom en matchning mot studiens avgränsning, olika roller i den agila projektorganisationen för att tillfredsställa det kunskapsmässiga djup som studien avser att omfatta med hänsyn till problemområdet. De flesta utmaningar i distribuerad agil systemutveckling har visat sig bero på den distribuerade naturen av de projekt som tillämpar metoden, såsom bristen på kroppsspråk, undermålig ljudkvalitet i ljud- och videokonferenser, språkbarriärer och kulturskillnader. Bland de kritiska framgångsfaktorer som studien har identifierat och bedömt som särskilt betydelsefulla ingår bland annat videokonferenser med intresse för att fånga projektmedlemmars kroppsspråk, användning av hårdvaror med bra kvalitet för uppspelning och upptagning av ljud, en högre grad av skriftlig kommunikation med projektmedlemmar som är mindre bra på att tala engelska samt en större öppenhet om vilka förväntningar som ställs på kommunikationen från andra samlokaliserade projektorganisationer och de projektmedlemmar som ingår i dessa.

<p>Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem. Syftet med denna rapport har varit att beskriva positionsöverlämningar på ATCC Stockholm. Resultatet visar att flygledarna till stor del använder sig av en memorerad checklista som inte skiljer sig mycket från den fysiska de har framför sig och följer därmed ett generellt mönster. Det visar även att det svåra kan vara att upprätthålla uppmärksamheten under alla överlämningarna. Resultaten ger LFV en utgångspunkt till att börja med kvalitetssäkringen. Ur ett akademiskt perspektiv visar resultaten en tillämpning på hurde teorier som används i studien kan appliceras i kontexten positionsöverlämningar mellan flygledare.</p>

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

<p>Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.</p>

<p>Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.</p>

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.