Under våren 2020 beslutade Folkhälsomyndigheten (u å) om rekommendationen att alla arbetstagare som hade möjlighet att arbeta hemifrån skulle göra det. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där syftet var att ta reda på mer om chefers upplevelser av hybridledarskap. Studien gjordes i två organisationer, den ena hade ett hybridledarskap innan Covid-19 pandemin och den andra fick det som en följd av pandemin. Studien syftade också till att få kännedom om upplevelsen kring hybridledarskap skiljde sig åt mellan de olika organisationernas chefer. Vidare ville vi undersöka om chefer upplevde att delar av ledarskapet underlättas eller försvåras vid ett hybridledarskap. I Sverige har begreppet hybridledarskap förknippas med ledarskap som uppkommit på grund av Covid-19 pandemin. Det kopplas till förutsättningen att chefer leder medarbetare som inte alltid är på samma fysiska plats som chefen. Hybridledarskap fanns innan pandemin, men inte begreppet i sig med samma innebörd som idag. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån olika teorier och begrepp tillhörande ledarskap. Teorier som tittats närmare på har en utgångspunkt i tillit, och de är LMX, Teori X och Teori Y samt tillit som ledningsfilosofi. Vi ville undersöka hur chefers ledarskap förhöll sig i relation till dessa teorier och begrepp. En upptäckt var att alla chefer anser sig leda utifrån ett tillitsperspektiv. Vi ville också titta på om chefernas upplevelser av hybridledarskap skiljde sig åt mellan organisationerna samt om det fanns några lärdom att dra utifrån det för de båda organisationerna. Vi har sett både skillnader, likheter samt upptäckt lärdomar att föra vidare.

I början av år 2020 drabbades vårt samhälle av Covid-19 pandemin, vilket medförde riktlinjer som innebar att flertal organisationer aktualiserade ett arbete på distans. Det har i mångt och mycket diskuterats kring hur distansarbetet har påverkat organisationerna såväl som de individer som organisationen innefattas av. Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka och skapa sig en förståelse för hur ett ledarskap på distans har påverkat relationerna mellanchef och medarbetare. Relationen mellan ledare och medarbetare utgörs i denna studien av aspekter som stöd, kommunikation och ledarskapet på distans ur såväl medarbetarnas som ledarnas perspektiv. Vidare undersöks även om organisationsstrukturen har någon påverkan i hur relationerna på distans har sett ut. Genom att inkludera ledare likväl som medarbetare i undersökningen skapas en bredare förståelse kring ämnet och en tydligare inblick växer fram kring komplexiteten i ledarens förmåga att leda och utveckla starka relationer på distans. Undersökningen riktar sig i första hand till nuvarande och framtida ledare, i vilket ledarna kan skapa en uppfattning och därmed tillsätta sig kunskap för att enklare kunna planera och utföra sitt ledarskap på distans i framtiden. Det empiriska insamlade materialet innefattas av totalt 14 intervjuer, varav två av respondenterna är ledare och resterande är medarbetare. Undersökningen har genomförts på två större organisationer i Sverige, den ena statligt ägd och den andra privatägd. Vidare innefattas det empiriska materialet även av interna dokument i form av riktlinjer kopplat till distansarbetet. Resultatet från datainsamlingen visar i första hand på att distansen i sig inte är den avgörandefaktorn för hur relationerna mellan medarbetare och chef påverkats av arbete på distans, utan att det till stor del beror på vilken typ av ledarskap som chefen utövar. Vidare kan vikonstatera att kommunikationen är den faktor som påverkar relationerna i högst grad, där digitaliseringen förhindrar att kroppspråk framkommer lika väl som det gör fysiskt. På grund av det ledarskap som de intervjuade cheferna präglas av, har inte organisationsstrukturen haft någon direkt betydelse kring huruvida relationerna mellan chef och medarbetare påverkats av ett arbete på distans. Avslutningsvis kan vi konstatera att en hybridlösning, där de anställda har möjlighet att arbeta både hemifrån och på kontoret, ses som det bästa alternativet från såväl medarbetarnas som chefernas synvinkel. / At the beginning of 2020, our society was affected by the Covid-19 pandemic, which led to guidelines that meant several organizations implemented work at a distance. There has been a lot of discussion about how distance work has affected the organizations as well as the individuals that work in the organizations. The purpose of this qualitative study is to examine and create an understanding on how remote leadership has affected the relationships between manager and employee. In this study, the relationship between leader and employee consists of aspects such as support, communication and leadership at a distance from the perspective of both employees and leaders. Furthermore the study also aims to investigate whether the organizational structure, based on hierarchy, has any influence on the appearance of the relationships at a distance. By including leaders as well as employees in the collected empirical material, a broader understanding of the subject is created and a clearer insight emerges about the complexity of the leader's ability to lead and develop strong relationships at a distance. This study is primarily aimed at current and future leaders, in which the leaders can create an opinion and thereby acquire knowledge to be able to more easily plan and carry out their leadership at a distance in the future. The empirically collected material consists of14 interviews, of which two of the respondents are leaders and the rest are employees. The collected data was conducted on two major organizations in Sweden, one state-owned company and the other privately owned. Furthermore, in the empirical material internal documents in the form of guidelines linked to the telework by both organizations is also included. The results from the data collection primarily show that distance itself is not the decisive factor for how the relationships between employees and managers are affected by a work at a distance, but that it largely depends on the type of leadership that the manager exercises. Furthermore, we can state that communication is the factor that affects relationships to the highest degree at a distance, where digitalisation prevents body language from emerging as well as it does physically. Due to the leadership that the interviewed managers are characterized by, the organizational structure has not had any direct significance regarding whether relationships between manager and employees have been affected by remote work. In conclusion, we can state that a hybrid solution, where employees have the opportunity to work both from home and in the office, is seen as the most advantageous alternative from both the employees and managers point of view.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

In recent years, we have been able to see and hear in the media how difficult it is to get substitutes into various businesses. Employers promise high salaries and rewards for permanent staff who can find people who can be hired, but there is still a shortage of substitutes. What is the reason for this? Previous research has shown that substitutes tend to keep a certain distance from their workplaces and that they are thus not full-scale members of the working group (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). There is also research that shows that satisfaction affects the attitude we have to work (Berglund, 2001, Herzberg 1959). With this study, we want to investigate what may be the reason behind this shortage of substitutes by, with a focus on motivation and attitude to work, seeing if there are differences between hourly employees today and people who were hourly employed 10 - 20 years ago. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight people who are, or have been, hourly employed in Social Care in a medium-sized Swedish municipality. We have divided the respondents into two groups where one group consists of four people who were hourly employed 10 - 20 years ago and the other of four who are hourly employed today. Based on the compilations of each group's responses, we can identify differences and similarities in motivation and attitude to work based on their position as Strangers (Simmel, 1908). This leads to a result showing what motivates the hourly substitutes and what they consider valuable in the work. Finally, we can also see that there has been a change in attitude towards work over time. / De senaste åren har vi kunnat se och höra i media hur svårt det är att få in vikarier i olika verksamheter. Arbetsgivare utlovar höga löner och belöningar för fast personal som kan hitta personer som kan anställas men det är ändå brist på vikarier. Vad beror detta på? Tidigare forskning har visat att vikarier tenderar att hålla en viss distans till sina arbetsplatser och att de på så vis inte är fullskaliga medlemmar i arbetsgruppen (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). Det finns också forskning som visar att nöjdhet påverkar vilken attityd vi har till arbetet (Berglund, 2001, Herzberg 1959). Vi vill med denna studie undersöka vad som kan ligga bakom denna brist på vikarier genom att, med fokus på motivation och attityd till arbete, se om det finns skillnader mellan timanställda idag och personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan. Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är, eller har varit, timanställda inom Social omsorg i en mellanstor svensk kommun. Vi har delat upp respondenterna i två grupper där den ena gruppen består av fyra personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan och den andra av fyra som är timanställda idag. Utifrån sammanställningarna av respektive grupps svar kan vi identifiera skillnader och likheter i motivation och attityd till arbete utifrån deras position som Främlingar (Simmel, 1908). Detta leder till ett resultat som visar vad som motiverar timvikarierna och vad de anser är värdefullt i arbetet. Slutligen kan vi också se att det skett en förändring i attityden till arbete över tid.

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context.       The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex.      The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study, the local documents together provided a broad range of knowledge content, but individually a reduced and simplified knowledge content. The study also confirmed the differences between universities in their teacher education programmes and that there are often discrepancies in the knowledge content that is offered.      The thesis as a whole contributes to a nuanced understanding of closeness in the teacher-student relationship and provides a set of theoretical tools that can be used in an analysis of different types of research studies. It also indicates that the policy documents relating to teacher education at the national and local levels contain simplified and limited notions about the teacher-student relationship and teachers’ relational work as knowledge content. This restricted knowledge content could limit student teachers’ abilities to create, build and maintain good and close teacher-student relationships and to address the relational challenges in their complex relational work.

The agile working methods have been developed to meet the needs of flexibility, innovation and increased competitiveness of companies. These methods are characterized by a dynamic and self-directing approach to team management. After covid-19, hybrid work has become an established way of working, this means a combination of remote work and work in the office. Despite this, there is a lack of understanding of the challenges these methods can bring to communication within agile teams. The scrum master can be seen as a project manager within agile teams that work with the scrum methodology. One of the scrum master's most important tasks is to be responsible for communication within agile teams. The purpose of this study is thus to deepen the understanding of the communication challenges that scrum masters can face in a hybrid work environment where team members work from home as well as the office. Through semi-structured interviews with scrum masters, this study delves into experiences of communication challenges and how they deal with these challenges. Based on collected empirical evidence, conclusions can be drawn that scrum masters experience communication challenges linked to, spontaneous communication, digital tools, trust, community and problem solving. The overall conclusion in relation to the study's results is that the scrum masters are well aware of the challenges hybrid work entails and what measures they need to take to deal with them. Although the increasing trend of agile teams working within a hybrid context is relatively new, our results indicate that the scrum masters have undergone a learning process to deal with the communication challenges that have arisen. They have identified challenges with the hybrid way of working and implemented a range of measures to address these challenges. / The agile working methods have been developed to meet the needs of flexibility, innovation and increased competitiveness of companies. These methods are characterized by a dynamic and self-directing approach to team management. After covid-19, hybrid work has become an established way of working, this means a combination of remote work and work in the office. Despite this, there is a lack of understanding of the challenges these methods can bring to communication within agile teams. The scrum master can be seen as a project manager within agile teams that work with the scrum methodology. One of the scrum master's most important tasks is to be responsible for communication within agile teams. The purpose of this study is thus to deepen the understanding of the communication challenges that scrum masters can face in a hybrid work environment where team members work from home as well as the office. Through semi-structured interviews with scrum masters, this study delves into experiences of communication challenges and how they deal with these challenges. Based on collected empirical evidence, conclusions can be drawn that scrum masters experience communication challenges linked to, spontaneous communication, digital tools, trust, community and problem solving. The overall conclusion in relation to the study's results is that the scrum masters are well aware of the challenges hybrid work entails and what measures they need to take to deal with them. Although the increasing trend of agile teams working within a hybrid context is relatively new, our results indicate that the scrum masters have undergone a learning process to deal with the communication challenges that have arisen. They have identified challenges with the hybrid way of working and implemented a range of measures to address these challenges.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka motivation inom virtuella arbetsmiljöer. Vidaresyftar studien även till att jämföra skillnader mellan olika generationer gällande motivation ivirtuella arbetsmiljöer.Metod: I denna studie har en kvantitativ metod applicerats med hjälp av enwebbenkätundersökning. Studien är hypotetisk-deduktiv där hypoteser härleds från denteoretiska referensramen. Den data som samlats in består av 84 svar, vilka bearbetades iprogrammet SPSS där oberoende t-test och medelvärdesanalys genomfördes.Resultat & slutsats: Av de motivationsfaktorer som studerats motiveras den äldregenerationen av flexibilitet och självstyre och bra ledarskap, samt delvis av teknologiskbekvämlighet. Den yngre generationen motiveras av flexibilitet och självstyre, teknologiskbekvämlighet och bra ledarskap, samt ledarskap kopplat till social närvaro. Studien har ävenfunnit att de faktorer som leder till motivation, också kan leda till amotivation inom virtuellaarbetsmiljöer om de hanteras oaktsamt.Bidrag: Studiens praktiska bidrag är en ökad förståelse för olika generationers motivationhos medarbetare inom virtuella arbetsmiljöer, vilket kan underlätta ledararbete ochHR-processer. Studiens teoretiska bidrag ger framför allt en indikation på motivationsfaktoreroch amotivationsfaktorer inom virtuella arbetsmiljöer genom de teoretiska modeller somutvecklats. Vidare bidrar studien även med teoretiska förslag på nya perspektiv på Herzbergstvåfaktorteori och Hawthornestudien. / Aim: The purpose of the study is to investigate motivation in virtual work environments.Furthermore, the study also aims to compare differences between different generationsregarding motivation in virtual work environments.Method: In this study, a quantitative method has been applied using a web based survey. Thestudy is hypothetical-deductive where hypotheses are derived from the theoreticalframework. The data collected consists of 84 responses, which were processed in the programSPSS where independent t-tests and mean value analyses were performed.Results and conclusions: The older generation was found to be motivated by flexibility andself-management and good leadership, as well as in part by technological comfort. Theyounger generation is motivated by flexibility and self-management, technological comfortand good leadership, as well as leadership linked to social presence. The study additionallyfound that the factors which lead to motivation also can lead to amotivation in virtual workenvironments if they are handled negligently.Contribution: The study's practical contribution is an increased understanding of differentgenerations' motivation among employees in virtual work environments, which can facilitateleadership work and HR processes. The study's theoretical contribution primarily provides anindication of motivational factors and amotivational factors within virtual work environmentsthrough the theoretical models that were developed. Furthermore, the study also contributeswith theoretical proposals for new perspectives on Herzberg's two-factor theory and theHawthorne study.

Forskning har visat på samband mellan mående och anknytningsstil efter avslutade kärleksrelationer. Personer som upplevt en avslutad kärleksrelation (N= 158) besvarade Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire samt bakgrundsfrågor om den avslutade relationen. Respondenterna skattade signifikant högre på Ångest än normgruppen, och samtidigt signifikant högre på Distans, Sakorientering och Relationsfixering. I jämförelse med tryggt anknutna i studien skattade respondenter med undvikande och ambivalent anknytningsstil signifikant högre på Ångest. Respondenter med ambivalent anknytningsstil skattade även högre på Depression. Distans, Tillit, Bifallsbehov, Relationsfixering, vem som valt att avsluta relationen samt hur en respondent uppfattat relationen associerade signifikant till mående efter en avslutad kärleksrelation. Att undersöka ovan nämnda faktorer samt hur normer påverkar personers livssituation, kan ge värdefull information om vilken behandling personer med relationsproblematik kan bli hjälpt av. Compassion Focused Therapy kan vara en lämplig terapimetod för att öka förståelse för förväntningar kring relationer samt för anknytningens betydelse. / Research has shown a connection between mood and attachment style after the ending of romantic relationships. People who had experienced the end of a romantic relationship (N = 158) answered the Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire and questions about the terminated relationship. Respondents rated significantly higher on Anxiety than the norm group, and simultaneously significantly higher on Discomfort with relationship, Relationship as secondary and Preoccupation with relationship. In comparison to respondents with secure style of attachment, respondents with avoidant or ambivalent style of attachment rated significantly higher on Anxiety. Respondents with ambivalent attachment simultaneously rated higher on Depression. Discomfort with relationship, Confidence in self and others, Need for approval, Preoccupation with relationship, who decided to end the relationship and how the respondent felt about the relationship turned out to be significantly related to mood, following the ending of a romantic relationship. To investigate the factors mentioned above and how values affect the client's life situation, may provide valuable information about which treatment clients with relationship problems may be helped by. Compassion Focused Therapy may be an appropriate method to increase understanding of the expectations about relationships as well as the influence of attachment.

The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic. The result shows that the distance leader needs to be clear in terms of communication, responsibilities and expectations and allow the employees to “lead themselves”. The leader should encourage knowledge sharing and interaction in the team. Regular physical meetings are crucial for creating good relationships and effective cooperation. To create a motivated team the leader should e.g. involve the employees in decisions, work with feedback and understand the individual motivational factors. / Arbetsplatsen blir i högre utsträckning mer flexibel och fler och fler har en chef på annan ort eller i annat land. Gränserna mellan olika länder, arbetsplatser och kulturer suddas ut i större utsträckning än tidigare. Att arbeta på distans innebär bl.a. nya möjligheter vad gäller kompetensutveckling, större flexibilitet i arbetstid, arbetsuppgifter och resurser, en större plattform för olika karriärmöjligheter och ett utvidgat nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer kan skapa ett framgångsrikt virtuellt team och motivera på distans. Studien är kvalitativ och har utförts genom intervjuer med chefer och medarbetare på Nielsen i Norden. Resultatet visar att distanschefen måste vara tydlig vad gäller kommunikation, ansvar och förväntningar samt till stor del låta medarbetarna ”leda sig själva”. Chefen bör även uppmuntra kunskapsutbyte och interaktion i teamet. Regelbundna fysiska möten är avgörande för att skapa en god relation och ett effektivt samarbete. För att skapa ett motiverat team bör cheferna bl.a. involvera medarbetarna i beslut, arbeta mycket med feedback samt sätta sig in i medarbetarnas individuella drivkrafter. / Kristina Solbreck

Denna studie handlar om den fartförlust och därmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg på grunt vatten. Syftet var att ta reda på hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bättre alternativ än en lång och djup rutt med hänsyn till bränsleförbrukning och tidsåtgång. Resultatet av detta blev att det inte går att dra några generella slutsatser som gäller för alla fartygstyper men att det går att se tydliga tendenser. Studien hade även som målsättning att skapa ett underlag som skulle kunna användas av nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanställning av de resultat som erhållits vid beräkning av fartförlust i öppet vatten. Någon sammanställning gjordes inte för begränsat vatten eftersom exempelfartygen där fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sådan överflödig. Syftet uppnåddes genom användande av kvantitativa studier i form av matematiska beräkningsmetoder för att beräkna fartförlust, bränsleförbrukning och tidsåtgång för ett antal exempelfartyg. / This study concerns the speed loss and thereby the increased energy consumption which affects ships in shallow water. The aim of the study was to gain knowledge of how much shorter a shallow passage is required to be in order to be the better alternative compared to a long and deep route with regard to fuel and time consumption. The result was that it is not possible to draw any definitive conclusions which are applicable to all ship types, however, there are clear patterns. Moreover, the goal of the study was to aid mariners facing a choice between a long and deep route and a short and shallow route, this was done by creating a compilation of the results for speed loss in open water. Due to the results for confined waters being the same for all the ships in the study, no compilation was done for confined waters as it was deemed excessive. The aim of the study was achieved by quantitative research in the form of mathematical models to calculate speed loss, fuel consumption and time consumption for a number of fictitious ships.