Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

Titel: Spindlar i osynliga nät – En kvalitativ studie om ledarskap på distans och distansarbete på ett IT- företag ur chefer och medarbetares perspektiv Bakgrund: Idag blir det allt mer vanligt att organisationer övergår att bli virtuella. I studien definieras detta som organisationer där chefer och medarbetare arbetar på fysiskt avstånd från varandra, och kommunicerar genom tekniska signaler. Flertalet forskare menar att detta medför både möjligheter och utmaningar. Ofta framförs det att kunskap och användning av teknik är lösningen på dessa utmaningar. Av denna anledning fann jag det intressant att undersöka vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på ett företag inom IT-branschen, där vanan vid användning av teknik är stort, i detta fall Visma Spcs. Problemformulering: Vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer samt medarbetare inom IT-branschen. Metod: Studien är gjort utifrån en kvalitativ forskningsmetod.  Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs. Slutsats: Efter tolkning av det insamlade materialet har jag fått en förståelse för att vana vid teknik bidrar till att utmaningarna på distans kan hanteras på ett enklare sätt, att de trots detta kvarstår till viss del i IT- företag. Det drogs också en slutsats att en virtuell arbetsstruktur efterfrågar en mer specifik medarbetare än specifik chef.

Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan hanterar balansakten mellan närhet och distans i vårdandet. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserats med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom med tillhörande underteman; Inre förutsättningar; att bygga på kunskap, att välja sin egen väg och att acceptera situationen, Gränssättningar; att skydda självet och att skifta mellan roller och Yttre förutsättningar; att ha tillgång till support, att ha tid att vårda, att ta hänsyn till kontext och att patienten bestämmer nivån. Slutsats: God balans är inte något statiskt där ett tillvägagångssätt gäller för alla. Sjuksköterskor lär sig, genom erfarenhet och självkännedom, var gränsen för det personliga engagemanget går för just dem. Sjuksköterskan som är villig inför och förberedd på den emotionella investeringen arbetet innefattar är mer benägen att klara av det. Klinisk betydelse: Studien bidrar till ökad förståelse för sjuksköterskans balansakt mellan närhet och distans samt påvisar vikten av effektiv handledning då autentisk vårdande vård oundvikligt är en emotionell investering för sjuksköterskan. / Background: Caring is the essence of nursing and it occurs in the encounter between nurse and patient. It is built on an intimate, friendship like relationship but it differs from an authentic friendship in as much as it is the nurse’s assignment to care for the patient. To truly care for the patient and at the same time uphold a professional distance is difficult and nurses can become over-involved that can lead to burn outs. How to avoid over-involvement, without losing caring, is not as yet undisputed. The act of balancing between closeness and distance is thus complicated. Aim: To describe how nurses deal with the act of balancing between closeness and distance in caring. Method: A qualitative literary review of ten scientific articles analyzed with inspiration from content analysis. Findings: Three themes emerged with associated sub themes; Internal conditions; to build on knowledge, to choose your own path and to accept the situation, Setting limits; to protect the self and to switch between roles and External conditions; to have access to support, to have the time to care, to have regard for context and that the patient determines the level. Conclusion: Good balance is not something static where one truth serves all. Nurses learn, through experience and self-knowledge where to draw their personal line regarding emotional involvement. The nurse who is willing and prepared for the emotional investment that comes with the job is more likely to endure it. Clinical meaning: This study increases understanding of the act of balancing between closeness and distance that the nurse exercises in her or his work and underlines the need for effective tutoring as authentic caring is unavoidably an emotional investment for the nurse.

I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys.  Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.

No description available.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects.   Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

Studien undersöker hur ledare på distans upplever sin roll med forskningsfrågan “Hur upplever ledaresin roll på distans?”. Syftet är att bidra till insikter kring ledarrollen och eventuella svårigheter somledare stöter på i samband med distansarbete samt att förstå om och hur ledarskapet på distans harutvecklats med förändringen mot ett digitalt ledarskap på grund av pandemin. Genom att förstå hurledarskap på distans har utvecklats kan studien bidra med ny kunskap och insikter till ledare för att deska kunna förbättra sin roll vad gäller ledarskap på distans. Fem kvalitativa semistruktureradeintervjuer har genomförts över videosamtal med ledare som har sin personal på distans minst tre dagari veckan. Intervjupersonernas utsagor har sedan analyserats med teori om virtuellt ledarskap, tillit,transformativt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att ledare på distansupplever sitt arbete som svårt framförallt för att skapa en samhörighetskänsla. Vid ledarskap pådistans behöver ledare anstränga sig för att kommunicera oftare med sina medarbetare. Vidare visarsig ett transformativt ledarskap med fokus på tillit vara mest naturligt vid ledarskap på distans. / This study looks into how leaders experience their role when leading remotely with the researchquestion "How do leaders experience their remote role?". The aim is to contribute insight to remoteleadership and possible difficulties that leaders encounter with remote work as well as to understand ifand how remote leadership has developed with the shift towards a more virtual leadership necessarydue to the recent pandemic. With a better understanding how remote leadership has developed, thisstudy can contribute knowledge and insight to leaders so that they can improve their role at a distance.Five qualitative semi-structured interviews have been conducted with managers who have their teammembers remote at least three days a week. The empirical material has been analyzed with theories ofvirtual leadership, trust, transformative leadership and situational leadership. The results show thatremote leaders experience their work as difficult, especially when it comes to creating a sense ofbelonging with and for team members. When leading remotely, communication becomes even moreimportant than when people share the same workplace and needs to occur often. Furthermore, atransformative leadership with a focus on trust reveals itself to be a necessity when it comes to remoteleadership.

Den 1 juni 2022 infördes en ny lag i Rättegångsbalken vilket öppnade upp nya möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att kunna genomsöka information som inte är lagrad internt på en kommunikationsutrustning. Denna lag fick namnet genomsökning på distans. Syftet med detta arbete var att granska lagen med koppling till de kränkningar som görs i den personliga integriteten. Vi har även undersökt avvägningen av jurisdiktion i beslutsfattningen vid inhämtning av data som inte är lagrad i Sverige samt att ett mindre experiment har genomförts för att belysa svårigheter med den praktiska tillämpningen av lagen.

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskap på distans och urskilja skillnader från traditionellt ledarskap i en svensk storbank. Covid-19 penademin förändrade storbankens förutsättningar och tvingade fram en strukturförändring från kontors baserat arbete till distansarbete. Studien utforskar hur förutsättningar för arbetet hos medarbetare och ledare inom storbanken påverkats. Vidare identifieras risker och utmaningar med virtuellt ledarskap i samband med distansarbete. Frågeställningarna som ligger till grund för studien lyder följande “På vilket sätt har ledarskapets förutsättningar förändrats från arbete på kontor till arbete på distans” samt “Hur kan ledare anpassa sig för att kunna leda medarbetare på distans?” Arbetsmarknaden har utvecklats snabbt och i samband med den digitala utveckling har nya arbetssätt tillkommit. Pandemin påskyndade utvecklingen ytterligare och på grund av restriktioner tvingades organisationer ändra arbetsstruktur för att kunna fortgå. Distansarbetet medförde helt nya förutsättningar samt risker och utmaningar för ledare. Genom att identifiera förutsättningar inom distansarbete samt urskilja skillnader mellan traditionellt ledarskap och virtuellt ledarskap kan man möta risker och utmaningar i distansarbetet. Ledare kan få bättre förutsättningar och en ökad förståelse om hur man leder medarbetare på distans. Det empiriska underlaget har samlats in genom intervjuer och respondenter som legat till grund för dataunderlaget är anställda inom storbanken. Av totalt åtta respondenter har sex stycken rollen som ledare och två medarbetare. Den teoretiska referensramen har legat till grund för vår analys av dataunderlaget. Resultatet indikerar på att ledare behöver strukturera en interaktionsplan med medarbetare som arbetar på distans. En individualisering av sociala utvärderingar kan tillgodose medarbetarens behov efter stöd och motivation. Utöver dessa insatser är det viktigt att ledare implementerar sociala icke arbetsrelaterade aktiviteter för att skapa gemenskap och stärka relationer inom organisationen. / The aim of the study is to examine remote leadership and distinguish differences from traditional leadership in a swedish bank. The pandemic known as covid-19 forced the swedish bank to organizational structure change from office based work to remote work. The study investigates how coworkers and leaders in the swedish bank were affected as their conditions in the bank changed to virtual leadership. Furthermore identifying risks and challenges with virtual leadership in a remote working environment. The issue for the base of this study is “In what way have the conditions for leadership changed fromwork in the office to remote work” and “How can leaders adapt to lead employees remotely?” The labor market has developed rapidly and in connection with digital development, new working methods have been added. The pandemic further accelerated development and due to restrictions, organizations were forced to change their workstructure in order to survive. Remote work brought completely new conditions as well as risks and challenges for leaders. By identifying conditions in remote work and distinguishing differences between traditional leadership and virtual leadership, one can meet risks and challenges. Leaders can get better conditions and an increased understanding of how to lead employees. The empirical data has been collected through interviews and respondents who formed the basis for the study are employees of the Swedish bank. Out of 8 respondents, 6 are employed as managers and 2 employees at the major bank. The theoretical frame of reference has formed the basis for our analysis of the empercial data. The results indicate that leaders need to structure an interaction plan with employees who work remotely. An individualization of social evaluations for employees can satisfy the employee's need for support and motivation. In addition to these efforts, it is important that leaders implement social non-work-related activities to create unity and strengthen relationships within the organization.

Distansarbete förväntas öka, vilket innebär att framtidens ledare bör kunna leda sina medarbetare på distans. Det finns en stor mängd forskning inom ämnet ledarskap men det är ännu oklart om aktuella ledarskapsteorier även kan appliceras på distansledarskap och det krävs mer forskning kring just ledarskap på distans. Syftet med studien var att undersöka vilka egenskaper chefer upplever att de behöver, eller behöver utveckla, för att förbättra sitt ledarskap på distans. Det undersöktes i en kvalitativ studie genom att hålla semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på en statlig organisation. Datan analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att de egenskaper som chefer upplevde behövas är en ömsesidig tillit mellan sig själv och medarbetarna, att man som chef är närvarande och tillgänglig, anpassningsbar och empatisk samt kommunikativ. Egenskaperna, utifrån chefernas olika perspektiv, upplevs hänga ihop. Exempelvis krävs god kommunikation för att vara närvarande och tillgänglig. / Remote work expects to increase, which means that future leaders should be able to lead their employees remotely. There’s a large amount of research on the subject of leadership, but it’s still unclear whether current leadership theories apply to remote leadership and more research is required. The purpose of this study is to investigate which qualities managers feel they need, or need to develop, to improve their remote leadership. It was investigated in a qualitative study by holding semi-structured interviews with managers at a government organization. Data were analyzed through inductive thematic analysis. The results showed that the qualities managers felt were needed are mutual trust between themselves and employees, that as a manager you’re present, available, adaptable, empathetic and communicative. The qualities, based on the managers' different perspectives, are perceived to be connected to each other. For example, good communication is required to be present and available.