Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning.   För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet.   Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt. / The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.

Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter. Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras. Med förutsättningen att företagen idag har ett globalt distributionssystem måste de kunna distribuera sina varor över hela världen och teorin behandlar tre distributionsstrategier för att hantera detta och det är centraliserad distributionsstrategi, decentraliserad distributionsstrategi och transitlagerstrategi. De olika distributionsstrategiernas egenskaper samt för- och nackdelar beskrivs för att avgöra i vilka affärsmiljöer respektive strategi lämpar sig. Det teoretiska ramverket behandlar hur företag kan välja mellan och kombinera de olika distributionsstrategierna utifrån deras förutsättningar att produkterna ska nå många marknader från ett fåtal fabriker. För att underlätta valet av distributionsstrategi har en matris konstruerats i ramverket. Matrisen bygger på ett antal utvalda variabler vilka är viktiga att ta hänsyn till. Avslutningsvis när en strategi eller en kombination av strategier är vald ska teorin behandla hur företagen praktiskt kan arbeta med de olika strategierna. Empirin kommer att redogöra för två fallstudier där de olika företagen är Etylenaminer och Eka Chemicals. Det kommer att beskrivas hur deras distributionssystem ser ut idag, vilka distributionsstrategier som de använder samt hur de arbetar praktiskt med dem. I analysen har det teoretiska ramverket ställts emot den insamlade empirin för att utreda om transitlagerstrategin kan vara ett konkurrenskraftigt komplement till den centrala distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin. Den slutsats som forskningen leder fram till är att det finns mer än ett sätt att strukturera distributionssystemet på och genom det bli framgångsrik på en global marknad. Oavsett vilket distributionssystem ett företag har byggt upp kan transitlagerstrategin utgöra ett bra komplement eller alternativ till den centraliserade distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin för att vinna konkurrensfördelar på marknaderna. Transitlagerstrategin kan bland annat ge upphov till kortare ledtider än vad som kan uppnås med den centraliserade distributionsstrategin och mindre kapitalbindning än vad tillämpningen av den decentraliserade distributionsstrategin ger genom att produkten inte behöver lagras lokalt för att erbjuda kunden korta ledtider. Forskningen visar vidare på att det tar mycket lång tid att utveckla en renodlad transitlagerstrategi men att företagen redan i de tidiga utvecklingsfaserna av strategin kan tillgodogöra sig stora konkurrensfördelar.

<p>Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.</p><p>Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras. Med förutsättningen att företagen idag har ett globalt distributionssystem måste de kunna distribuera sina varor över hela världen och teorin behandlar tre distributionsstrategier för att hantera detta och det är centraliserad distributionsstrategi, decentraliserad distributionsstrategi och transitlagerstrategi. De olika distributionsstrategiernas egenskaper samt för- och nackdelar beskrivs för att avgöra i vilka affärsmiljöer respektive strategi lämpar sig.</p><p>Det teoretiska ramverket behandlar hur företag kan välja mellan och kombinera de olika distributionsstrategierna utifrån deras förutsättningar att produkterna ska nå många marknader från ett fåtal fabriker. För att underlätta valet av distributionsstrategi har en matris konstruerats i ramverket. Matrisen bygger på ett antal utvalda variabler vilka är viktiga att ta hänsyn till. Avslutningsvis när en strategi eller en kombination av strategier är vald ska teorin behandla hur företagen praktiskt kan arbeta med de olika strategierna.</p><p>Empirin kommer att redogöra för två fallstudier där de olika företagen är Etylenaminer och Eka Chemicals. Det kommer att beskrivas hur deras distributionssystem ser ut idag, vilka distributionsstrategier som de använder samt hur de arbetar praktiskt med dem.</p><p>I analysen har det teoretiska ramverket ställts emot den insamlade empirin för att utreda om transitlagerstrategin kan vara ett konkurrenskraftigt komplement till den centrala distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin. Den slutsats som forskningen leder fram till är att det finns mer än ett sätt att strukturera distributionssystemet på och genom det bli framgångsrik på en global marknad. Oavsett vilket distributionssystem ett företag har byggt upp kan transitlagerstrategin utgöra ett bra komplement eller alternativ till den centraliserade distributionsstrategin och den decentraliserade distributionsstrategin för att vinna konkurrensfördelar på marknaderna. Transitlagerstrategin kan bland annat ge upphov till kortare ledtider än vad som kan uppnås med den centraliserade distributionsstrategin och mindre kapitalbindning än vad tillämpningen av den decentraliserade distributionsstrategin ger genom att produkten inte behöver lagras lokalt för att erbjuda kunden korta ledtider. Forskningen visar vidare på att det tar mycket lång tid att utveckla en renodlad transitlagerstrategi men att företagen redan i de tidiga utvecklingsfaserna av strategin kan tillgodogöra sig stora konkurrensfördelar.</p>

The lack of production and distribution of food in Venezuela brings with it scarcity and shortages in basic food products. Regulations on prices control over products to buy and excessive queues have affected the access and availability of these by the population. Faced with this reality, the Venezuelan government has defined policies, strategies and programs to guarantee access to food products, for which it has developed since 2000, food programs to solve the situation described above. Consequently the purpose of this research work is to characterize the process of food distribution of the Venezuelan State during the period 2000-2017. The methodology used is descriptive-analytical, under a documentary and qualitative approach. Specialized documents are reviewed, identifying relevant theoretical elements associated with the distribution process.The large investments made in this sector have not resulted in lasting benefits, social welfare and a greater and better quality of life of the population. The architecture of the distribution process, defined at the beginning (at the birth of the Mercal Network) elements, actors and clearly defined strategies, these were restructured over the years. Today, a house-to- house distribution system is assumed, with new actors and new strategies, but without the guarantee of a national supply of food products with a frequency that will continuously support the development of the food distribution process assumed by the national government. / La falta de producción y distribución de alimentos en Venezuela, trae consigo escasez y desabastecimiento en productos alimenticios de primera necesidad. Regulaciones en los precios, control en los productos a comprar y las excesivas colas han afectado el acceso y disponibilidad de estos por parte de la población. Ante esta realidad, el gobierno venezolano ha definido políticas, estrategias y  programas para garantizar el acceso a productos alimentarios, para lo cual ha desarrollado desde el año 2000, programas alimenticios para solventar la situación antes descrita. En consecuencia, el propósito de este trabajo de investigación consiste en caracterizar el proceso de distribución de alimentos del Estado Venezolano durante el periodo 2000-2017. La metodología utilizada es tipo descriptiva-analítica, bajo un enfoque documental y de orden cualitativo. Se revisan documentos especializados, identificando elementos teóricos relevantes asociados con el proceso de distribución. Las cuantiosas inversiones realizadas en este sector, no han redundado en beneficios perdurables, bienestar social y una mayor y mejor calidad de vida de la población. La arquitectura del proceso de distribución, definió en sus inicios (al nacer la Red Mercal) elementos, actores y estrategias claramente definidas, los cuales se fueron reestructurando con el pasar de los años. Hoy se asume un sistema de distribución casa por casa, con nuevos actores y nuevas estrategias, pero sin la garantía de un aprovisionamiento nacional de productos alimenticios con una frecuencia que respalde de manera continuada el desarrollo del proceso de distribución de alimentos asumido por el gobierno nacional.

Made available in DSpace on 2010-04-20T20:08:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 71060100730.pdf: 1696550 bytes, checksum: 2ab1fb226ddf72ebf4f0005759bf9cd2 (MD5) Previous issue date: 2010-02-24T00:00:00Z / Access has been one of the main difficulties companies have faced in emerging markets (PRAHALAD, 2005). The capillarity of the market, the existence of small, not professionalized and sometimes informal retailers, the lack of infrastructure and high transportation costs are some of the distribution challenges companies face in poorer regions. The literature concerning the Base of the Pyramid (BoP) is still recent and only after the seminal article by Prahalad and Hart (2002), it evolved into many different management perspectives. However, there is a lack of researches concerning distribution strategies to the BoP. Therefore, the main objective of this research is to identify, in the perception of executives working in the market, the conditions associated to a satisfactory distribution for the BoP market in Brazil and to build a substantive theory that helps to shed light to the understanding of the distribution phenomenon adopted by consumer goods companies to reach the BoP market in Brazil. In order to accomplish the objectives of this thesis, a grounded theory methodology (Glaser; Strauss, 1967; Corbin; Strauss, 2008) was used. This approach helped to identify the channel strategies used by local and global companies in the market. Many techniques for data collection were applied. The most important one was in-depth interviews with 26 executives from 24 different consumer goods companies in Brazil. Among the companies there were small, medium and large enterprises; which were also grouped as manufacturers, distributors and retailers. Furthermore, secondary data were examined to identify business strategies to reach BoP and map global distribution initiatives. A database from a consumer panel was also used to analyze what and where BoP consumers purchase non-durable goods. It was verified that small and traditional retailing is a very strong format in BoP markets and in the Northern/Northeastern regions. Cash & Carry is a format that is growing a lot. On the other hand, hypermarkets are not very used by low income population. The results suggest that three major categories are associated to a satisfactory distribution: (a) willingness, which means the effort, knowledge and enthusiasm a firm has to operate at BoP markets; (b) well-done execution, which is related to designing correctly the marketing channel and operating efficiently in an environment full of obstacles, such as lack of infrastructure, capillarity, lack of safety, regional differences and informality, and (c) relationship, which was perceived to be friendlier and essential at BoP markets, since it is very difficult for manufacturers to reach the entire market alone. It is more likely to have a satisfactory distribution when manufacturers establish strong relationships in the marketing channel. Besides, small retailers have a perception of isolation and expect a higher level of relationship. These major categories explain also the competitive advantage that local companies have in relation to MNCs and large companies. Despite of the limitations of an exploratory study, it is expected that this thesis will contribute to the BoP knowledge as well as to the identification of the peculiarities of distribution in BoP markets. / Acesso tem sido uma das maiores dificuldades que as empresas tem enfrentado em mercados emergentes (PRAHALAD, 2005). Alguns dos desafios de distribuição que as empresas enfrentam em regiões mais pobres são a capilaridade do mercado, a existência de varejistas pequenos, não profissionalizados e por vezes informais, a falta de infra-estrutura e os altos custos de transporte. A literatura relacionada à base da pirâmide (BoP) é ainda recente e apenas após o artigo seminal de Prahalad e Hart (2002), que o assunto evoluiu em diversas perspectivas em negócios. No entanto, ainda há uma lacuna em estudos relacionados a estratégias de distribuição para a base da pirâmide. Assim sendo, o principal objetivo deste estudo é identificar, na percepção de executivos que trabalham no Mercado, as condições associadas a uma distribuição satisfatória para o Mercado da Base da Pirâmide no Brasil e construir uma teoria substantiva que apóie o entendimento do fenômeno da distribuição para a base da pirâmide de empresas de bens de consumo no Brasil. Para atingir os objetivos deste trabalho, foi utilizada a metodologia da Grounded Theory (Glaser; Strauss, 1967; Corbin; Strauss, 2008). Esta metodologia ajudou a identificar as estratégias de canal utilizadas por empresas locais e globais. Várias técnicas de coleta de dados foram utilizadas. A mais importante foi a realização de entrevistas em profundidade com 26 executivos de 24 empresas diferentes de bens de consume no Brasil. Dentre estas empresas havia pequenas, medias e grandes organizações; que também foram agrupadas em fabricantes, distribuidores e varejistas. Além disso, dados secundários foram analisados para identificar estratégias de negócios e mapear iniciativas globais de distribuição. Um banco de dados de um painel de consumidores foi utilizado para analisar o que e onde os consumidores da base da pirâmide comparam bens não-duráveis. Foi verificado que o pequeno varejo tradicional é um formato muito importante para a Base da Pirâmide e nas regiões Norte e Nordeste. Cash & carry é um formato que está crescendo bastante. Por outro lado, hipermercados não são muito utilizados pela população de baixa renda. Os resultados sugerem que três categorias principais estão associadas a uma distribuição satisfatória: (a) Interesse em atuar na Base da Pirâmide, que significa o esforço, comprometimento, conhecimento e entusiasmo de uma empresa em atuar na Base da Pirâmide; (b) execução, que está relacionada ao correto desenho da estrutura de canais e em uma operação eficiente em um ambiente repleta de obstáculos, tais como falta de infra-estrutura, capilaridade, insegurança, diferenças regionais e informalidade, e (c) relacionamento foi percebido como sendo mais amigável e essencial na base da pirâmide, dada a dificuldade dos fabricantes em acessar o mercado todo sozinhos. É mais provável estabelecer-se uma distribuição satisfatória quando os fabricantes possuem relacionamentos estreitos com o canal de marketing. Além disso, pequenos varejistas tem a percepção de isolamento e possuem a expectativa de um maior nível de relacionamento. Apesar das limitações de um estudo exploratório, espera-se que esta tese contribua para o conhecimento na Base da Pirâmide e na identificação das peculiaridades existentes na distribuição de produtos de bens de consumo para a Base da Pirâmide.