No description available.

The thesis summarizes existing mathematical models for discontinuous innovation diffusion and differences vs. continuous innovation. It describes and analyzes what the difference between WOM marketing and viral is. It evaluates existing mathematical models for information spreading through viral marketing and analyze why successful viral marketing remains rare case. Analyze which marketing messages do spread virally and depict major reasons why.

No description available.

[ES] El Enoturismo en España no termina de despegar, ¿qué está sucediendo en nuestro país? El Informe de visitantes a bodegas y museos del vino asociados a las Rutas del Vino de España 2016, realizado por ACEVIN, señala que el número total de visitantes ascendió a 2.714.409. Las cifras indican la consolidación del turismo enológico como importante complemento a la oferta turística española. No obstante, es necesario mencionar que países como Francia e Italia, las cifra de enoturistas sobrepasó los 10 millones en 2016. Recordemos que las Rutas del Vino de España son el único sistema que contabiliza los enoturistas que visitan nuestro país. Se ha observado todas las zonas vitivinícolas que realizan enoturismo en España (que no son Rutas del Vino de España) y se propone un sistema para la recogida de datos reales sobre el turismo enológico. Las bodegas francesas consiguen entre un 19 y un 23% de sus ventas directamente en las bodegas, en Sudáfrica este porcentaje se sitúa en torno al 20% (Bruwer, 2003), en Australia esta proporción se incrementa hasta el 35% y en Norteamérica existen bodegas que venden toda su producción directamente en las bodegas (Williams y Dossa, 2003). Este panorama nos describe la importancia del desarrollo del enoturismo y que puede representar para las bodegas españolas. Sin embargo, nuestras bodegas como sector primario están fundamentalmente centradas en la producción de vino y sigue existiendo, un desconocimiento amplio sobre lo que proporciona el enoturismo y sus beneficios para ellas mismas y para el territorio en el que se ubican. Esta investigación analiza el impacto del enoturismo y su desarrollo en las bodegas españolas. Se analizan 11 bodegas pertenecientes a las Rutas del Vino de España (La Rioja, Ribera del Duero y Utiel-Requena) con la finalidad de conocer los elementos claves de éxito en el desarrollo del enoturismo y la competencia organizacional que han alcanzado. Se comparan los resultados obtenidos con 10 bodegas de la D.O. Valencia que realizan enoturismo desde hace pocos años y no pertenecen a una Ruta del Vino de España, con la finalidad de identificar el patrón de comportamiento de las bodegas experimentadas en enoturismo y si es posible trasladar este modelo organizacional a las bodegas españolas que se están iniciando en este tipo de turismo. El éxito del enoturismo radica en las actividades ofertadas por las bodegas y el impacto que producen en sus visitantes. Es importante analizar qué es lo que los enoturistas más aprecian de la experiencia y como lo comunican a otros posibles visitantes. Actualmente en el mundo digitalizado y global que vivimos, especialmente en el sector turístico, hay que tener en cuenta las opiniones del turista conocido como e-wom o boca oreja electrónico. El e-wom se convierte en una fuente de información entre consumidores y los estudios confirman que es una fuente más fiable que la generada por la empresa y otros medios de comunicación. Se estudia este fenómeno en enoturismo de las 11 bodegas analizadas pertenecientes a una Ruta del Vino de España, para dar a conocer los atributos de calidad que más valoran los enoturistas que visitan las bodegas españolas. Se pretende proporcionar a las bodegas, un análisis de la situación actual con la finalidad de adoptar decisiones para mantener o mejorar los atributos de calidad de sus actividades enoturística. Keywords: enoturismo, desempeño organizacional, bodegas, e-wom y TOURQUAL / [CA] L'Enoturisme a Espanya no acaba de prosperar, què està succeint al nostre país? L'Informe de visitants a cellers i museus del vi associats a les Rutes del Vi d'Espanya 2016, realitzat per ACEVIN, assenyala que el nombre total de visitants va ascendir a 2.714.409. Les xifres indiquen la consolidació del turisme enològic com a important complement a l'oferta turística espanyola. No obstant això, és necessari esmentar que a països com França e Itàlia, la xifra d'enoturistes va sobrepassar els 10 milions en 2016. Recordem que les Rutes del Vi d'Espanya són l'únic sistema que comptabilitza els enoturistes que visiten el nostre país. S'han observat totes les zones vitivinícoles que realitzen enoturisme a Espanya (que no són Rutes del Vi d'Espanya) i es proposa un sistema per a la recollida de dades reals sobre el turisme enològic. Els cellers francesos aconsegueixen entre un 19 i un 23% de les seues vendes directament en els cellers, a Sud-àfrica aquest percentatge se situa entorn del 20% (Bruwer, 2003), a Austràlia aquesta proporció s'incrementa fins al 35% i a Amèrica del Nord existeixen cellers que venen tota la seua producció directament en els cellers (Williams i Dossa, 2003). Aquest panorama ens descriu la importància del desenvolupament de l'enoturisme i que pot representar per als cellers espanyols. No obstant això, els nostres cellers com a sector primari estan fonamentalment centrats en la producció de vi i continua existint, un desconeixement ampli sobre què proporciona l'enoturisme i els seus beneficis per a ells mateixos i per al territori en què s'ubiquen. Aquesta investigació analitza l'impacte de l'enoturisme i el seu desenvolupament en els cellers espanyols. S'analitzen 11 cellers pertanyents a les Rutes del Vi d'Espanya (La Rioja, Ribera del Duero i Utiel-Requena) amb la finalitat de conéixer els elements claus d'èxit en el desenvolupament de l'enoturisme i la competència organitzacional que han aconseguit. Es comparen els resultats obtinguts amb 10 cellers de la D.O. València que realitzen enoturisme des de fa pocs anys i no pertanyen a una Ruta del Vi d'Espanya, amb la finalitat d'identificar el patró de comportament dels cellers experimentats en enoturisme i si és possible traslladar aquest model organitzacional als cellers espanyols que s'estan iniciant en aquest tipus de turisme. L'èxit de l'enoturisme radica en les activitats oferides pels cellers i l'impacte que produeixen en els seus visitants. És important analitzar què és el que els enoturistes més aprecien de l'experiència i com ho comuniquen a altres possibles visitants. Actualment en el món digitalitzat i global que vivim, especialment en el sector turístic, cal tindre en compte les opinions del turista conegut com a e-*wom o boca-orella electrònic. La e-*wom es converteix en una font d'informació entre consumidors i els estudis confirmen que és una font més fiable que la generada per l'empresa i altres mitjans de comunicació. S'estudia aquest fenomen en enoturisme dels 11 cellers analitzats pertanyents a una Ruta del Vi d'Espanya, per a donar a conéixer els atributs de qualitat que més valoren els enoturistes que visiten els cellers espanyols. Es pretén proporcionar als cellers, una anàlisi de la situació actual amb la finalitat d'adoptar decisions per a mantenir o millorar els atributs de qualitat de les seues activitats enoturístiques. *Keywords: *enoturismo, acompliment organitzacional, cellers, e-*wom i *TOURQUAL / [EN] There is no breakthrough in the wine tourism in Spain. What is happening in our country? The Report of visitors to wineries and wine museums associated with the Routes of the Wine of Spain 2016 (Informe de visitantes a bodegas y museos del vino asociados a las Rutas del Vino de España 2016), made by ACEVIN, indicates that the total number of visitors amounted to 2,714,409. The figures indicate the consolidation of wine tourism as an important complement to the Spanish tourist offer. However, it is necessary to mention that in countries such as France and Italy, the number of wine tourism surpassed 10 million in 2016. Taking into account that in Spain the Wine Routes are the only system that counts wine tourists this study has observed all wineries that carry out wine tourism in Spain and which are not Wine Routes of Spain in order o have a better overview of the importance and weight of the wine tourism in our country. For that purpose a system is proposed for the collection of real data on wine tourism. French wineries obtain between 19% and 23% of their sales directly thanks to the sales in the wineries. In South Africa this percentage represents around 20% (Bruwer, 2003). In Australia this proportion increases to 35% and in North America there are wineries that sell all their production directly in the wineries (Williams and Dossa, 2003). This scenario describes the importance of the development of wine tourism and what can represent for Spanish wineries. Our wineries as a primary sector are fundamentally focused on the production of wine and there is still a wide ignorance about what wine tourism can bring for them and for the territory in which they are located. This research analyzes the impact of wine tourism and its development in Spanish wineries. 11 wineries belonging to the Wine Routes of Spain (La Rioja, Ribera del Duero and Utiel-Requena) are analyzed in order to identify the key elements of their success in the development of wine tourism and the organizational competence they have achieved. The results are compared with 10 wineries of the D.O. Valencia who have been implementing wine tourism for a few years and do not belong to a Wine Route of Spain, with the purpose of identifying the behavior of the wineries that have experience in wine tourism activities and if possible to transfer this organizational model to the Spanish wineries that are starting in this type of tourism. The success of wine tourism lies in the activities offered by the wineries and the impact they have in their visitors. It is important to analyze what wine tourists appreciate most about the experience and how they communicate it to other potential visitors. Currently, in the digitalized and global world we live in, especially in the tourist sector, we must take into account the views of the tourist the so-called e-wom or electronic word of mouth. The e-wom becomes a source of information among consumers and the studies confirm that it is a more reliable source than the one generated by the company and other means of communication. This phenomenon is studied in the 11 wineries analyzed, belonging to a Wine Route of Spain, to find out what are the quality attributes that wine tourists visiting Spanish wineries value the most. It aims at providing wineries with an analysis of the current situation in order to make decisions to maintain or improve the quality attributes of their wine tourism activities. Keywords: wine tourism, organizational performance, wineries, e-wom and TOURQUAL / Cortina Ureña, MD. (2018). El Valor del Enoturismo en el Desempeño Organizacional de las Bodegas Españolas y el E-WOM [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/115926

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar kunder i deras val av mäklare. Vidare vill studien fastställa om dessa faktorer skiljer sig från varandra, gällande att boka ett första möte gentemot att anlita mäklaren. Tidigare forskning har påvisat faktorers inverkan på valet generellt och därmed inte undersökt vad som influerar andra stadier i kundens val av mäklare. Vetenskaplig forskning kring mäklarbranschen i sin helhet är även bristfällig och det finns ett klart forskningsgap i vad som påverkar kunden till att kontakta mäklaren för ett första möte. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av sju stycken semistrukturerade intervjuer om 40 minuter till en timme och 6 minuter. Respondenterna har bestått av tidigare säljare som anlitat mäklare som har fått prata öppet om vad som påverkat dem i olika stadier av sitt val, samt dela med sig av sina erfarenheter av mäklare. Resultat & Slutsats: Resultatet visade att rekommendationer, rykte och recensioner online om en mäklare inverkade på vem kunden kontaktade för ett första möte. Första intryck, säljprestationer, en tydlig och lyhörd kommunikation samt reklam sågs även ha en ursprunglig påverkan. Rekommendationer från närstående sågs vara den viktigaste faktorn på denna front. Detta genererade ett ursprungligt förtroende som gjorde att kunder anlitade mäklaren, om känslan var fortsatt positiv på mötet. Vid valet att anlita ansågs förtroende ha tyngst påverkan och för att skapa detta krävs ett engagemang, kompetens och en tydlig kommunikation där mäklaren lyssnar på kundens situation. Personkemin med mäklaren, varumärket och säljprestationer sågs även influera vilken mäklare kunder anlitar. Studiens bidrag: Resultatet av studien bidrar med nya upptäckter kring vad som inverkar på kundens mäklarval i det första stadiet, gällande en första kontakt med mäklaren. Detta ger aktörer inom fastighetsmäklarbranschen nödvändig information om hur de kan arbeta för att komma i kontakt med fler kunder. Upptäckterna kan även bidra till den företagsekonomiska forskningen då undersökningar med avseende på detta stadie tidigare inte har gjorts. Slutsatserna har dock inte kunnat generaliseras på grund av urvalets begränsade omfattning. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie av liknande art kan genomföras för att kunna generalisera resultaten. Ytterligare forskning som hade kunnat utföras är studier med fokus på hur långsiktiga kundrelationer inom mäklarbranschen kan etableras och vad som påverkar chansen till att sådana uppstår, samt forskning kring vilka marknadsförings- strategier som är mest effektiva och förtroendeingivande.

I denna uppsats undersöker vi vilka effekter hotellreceptionisternas servicekvalite iSverige har på konsumenternas benägenhet att återkomma, gästernas lojalitet och påvilka sätt en positiv word of mouth kan spridas till andra konsumenter.Studien använder sig av både kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign som utgörsav sex semi-strukturerade intervjuer med receptionister från tre olika hotell iStockholm. Studiens andra undersökningsformat utgjordes av en enkät med 72 svarfrån olika konsumenter i Sverige. Studiens metod valdes i syfte till att få enövergriplig insikt på receptionisternas samt konsumenternas perspektiv ochuppfattning om hotellreceptionisters servicekvalite.Resultaten av studien visar att olika interaktioner mellan hotellkonsumenter ochhotellreceptionister påverkar deras benägenhet att återvända. Vår studie finner ävenatt hotellreceptionisternas servicekvalite påverkar konsumenternas kundlojalitet ochbenägenhet att återvända till hotellet. Å ena sidan finner vi att hotellreceptionisternasservice inte är en avgörande faktor som påverkar konsumenternas val av hotell.Faktorer som påverkar konsumenternas val av hotell har istället visat sig vara pris,hotellets plats och hotellrecensioner. Vår studie finner att hotellreceptionisternasservicekvalité påverkar konsumenternas tilldelning av positiv och negativ Word ofMouth till vänner och familj eller via hotellrecenioner online.

Titel: Relationen mellan brand awareness och eWOM i förhållande till tillit Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Jonsson och Gabriel-Johan Saliba Handledare: Akmal Hyder och Michelle Rydback Datum: Juni 2019 Syfte: Syftet med studien är att undersöka om relationen mellan trovärdigheten av eWOM och tillit är starkare än relationen mellan brand awareness och tillit.  Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod och en webbaserad enkätundersökning för att bekräfta eller förkasta våra fyra hypoteser. Vi fick totalt in 85 svar inklusive diverse bortfall. Dessa svar analyserades sedan i SPSS där deskriptiv analys, korrelationsanalys, faktoranalys och T-test genomfördes. Resultat och Slutsats: När det kom till korrelationen mellan brand awareness och tillit, visade vår empiriska data att det inte fanns en stark korrelation mellan dessa variabler. Detta innebär att vår hypotes som påstod att brand awareness var starkt kopplad till tillit förkastades. De andra tre hypoteserna gällande sambandet mellan eWOM och tillit kunde bekräftas då vi fann en hög korrelation vilket påvisade ett starkt samband mellan dessa variabler. Vi fann att låg trovärdighet påverkade tilliten negativt och hög trovärdighet påverkade tilliten positivt. Vi kunde också bekräfta att anonymitet påverkade trovärdigheten negativt och därmed också tilliten. Detta uppfyllde också studiens syfte. Enligt vår studie kom vi slutligen fram till att eWOM som ansågs trovärdig ansågs som mer tillitsingivande än brand awareness. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar främst till teorin och understryker tidigare forsknings påståenden. Låg trovärdighet påverkar tilliten negativt, hög trovärdighet påverkar tilliten positivt och anonymitet påverkar trovärdigheten på ett negativt sätt vilket leder till låg tillit. Empirin vi producerat ger framtida forskare en plattform att utgå ifrån när det gäller kommande kvantitativ forskning inom liknande forskningsområden. Vi bevisar också att eWOM som betraktas som trovärdig har en starkare korrelation till tillit än vad brand awareness har, vilket kan ge tips och stöd till forskare och företag. Ytterligare presenteras en metodkritik med förslag till förbättringar gällande metod som kan underlätta andra forskares arbeten. Förslag till fortsatt forskning: Det blev uppenbart för oss att vi hade behövt lägga mer tid på att få in fler svar och förbereda ett bredare urval för att få ett mer representativt resultat. Vi tror dessutom att fler faktorer behöver undersökas i samband med brand awareness (exempelvis brand equity) för att se en bredare bild av hur tillit skapas till eWOM som sprids via sociala medier. Vi tror att med hjälp av en annan utformning på enkäten och med hjälp av ytterligare variabler skulle kunnat bevisa att brand awareness faktiskt påverkar tilliten till eWOM. Nyckelord: eWOM, tillit, brand awareness, WOM, trovärdighet, anonymitet. / Title: The relation between brand awareness and eWOM relative to trust Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degrees in Business Administration Author: Daniel Jonsson and Gabriel-Johan Saliba Supervisor: Akmal Hyder and Michelle Rydback Date: June 2019 Aim: The aim of this research is to examine if the relation between the credibility of eWOM and trust is stronger than the relation between brand awareness and trust. Method: In this study we applied a quantitative method with the help of a web-based survey to test our four hypotheses. We gathered a total of 85 answers including the non-usable surveys. This empirical data was later analyzed using SPSS. We performed a descriptive analysis, a correlation analysis, a factor analysis and a T-test to prove or reject our hypotheses. Result and Conclusions: The connection between brand awareness and trust was according to our study not strongly correlated. However, we could prove a connection between low credibility and low trust and vice versa. We also found that anonymity played a part and influenced credibility in a way that made eWOM less trustworthy. This proved three of our four hypotheses. We also fulfilled our purpose and proved that eWOMs relation was stronger with trust than the relation between brand awareness and trust. Contribution of the thesis: This research further confirms previous researchers’ findings. Low credibility of eWOM results in low levels of trust and high credibility of eWOM results in high levels of trust.  The anonymity of eWOM affects the credibility in a negative manner, and therefore it also leads to lower levels of trust. We believe that our empiric data should give future researchers a platform to build similar quantitative trust research upon.  We have also proved that eWOM which is seen as credible has a stronger relation with trust than brand awareness has. This finding alone could give inspiration, tips, and guidelines to researchers and companies. We have also included a method criticism which should give future researchers some guidance as well. Suggestions for future research: Future research should however focus on gathering a more representative sample of respondents, which we believe would lead to a better result. To acknowledge more factors and to take more variables into account when researching trust (for example brand equity) would also help future researchers to develop a deeper understanding of this subject. We do believe that a future quantitative survey could further specify their questions and by doing so find a stronger relation between brand awareness and trust than we managed to. Key words: eWOM, trust, brand awareness, WOM, credibility, anonymity.

Fenomenet “influencer” har den senaste tiden på grund av den stora spridningen av sociala mediervärlden över blivit ett allt mer vardaglig uttryck inom marknadsföring. Namnet influencer kommer från engelskans influence. Vidare betyder det att man influerar någon, då bland annat till olika köp och livsstilsbeslut. Vilket har gjort influencers till en potentiell reklampelare. Detta då influencerns följare vill leva som influencer och därför vill köpa det den köper. Syftet med vår studie är att studera hur företag genom användning av influencers kan stärka sinavarumärken. Vidare studerar vi hur man som företag utför processen att välja en influencer med mål om att skapa störst möjlighet till stärkandet av varumärket. För att besvara frågeställningen valde vi att göra en kvalitativ studie med fem företag; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR och kommunikation, en PR och kommunikationsbyrå med fokus på mode/lifestyle och en PR och kommunikationsbyrå med fokus på skönhet. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer medföretagen för att skapa en intervju med utrymme för följdfrågor och diskussion. Studien har visat att företag framförallt marknadsför sig genom influencers för att sprida varumärkeskännedom och på så vis även stärka sitt varumärke. Det är viktigt för företagen att influencern står för liknande värderingar, kan förmedla ett trovärdigt budskap och att de kan starta en spridning av word of mouth i en positiv riktning. Dock visar vår studie att dagens processer för att välja influencers till varumärken inte fokuserar tillräckligt på varumärkesstärkande utan främst på statistik. Vi har genom att koppla ihop teori och empiri kommit fram till att för att ett samarbete med influencers ska ha goda förutsättningar till att kunna stärka varumärket behöver företag förutom att studera statistik även studera influencerns förtroende, personlig intimitet och ifall influencern går i linje med varumärket. Detta beskrivs i form av en modell på sju steg. / The phenomenon of "influencer" has recently become an increasingly used expression in marketing because of the wide spread of social media across the globe. The name influencer comes from English influence. Furthermore, it means that you influence someone, for example, for different purchases and lifestyle decisions. Which has made influencers a potential advertisers. This is when the influencer's followers want to live as influences and therefore want to buy what they buy. The purpose of our study is to study how companies through the use of influencers can strengthen their brands. Furthermore, we study how, as a company, they perform the process of selecting an influencer with the goal of creating the greatest opportunity for strengthening the brand. In order to answer the question, we chose to do a qualitative study with five companies; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR and Communication, one PR and communications firm that specializes in clothing and finally a PR and communications firm that specializes in beauty. We chose to conduct semi-structured interviews with companies to create an interview with space for follow-up questions and discussion. The study has shown that companies primarily market through influencers to spread brand awareness and to strengthen their brand. It is important for companies that influencers accounts for similar values, so that they can convey a credible message and that they can start spreading word of mouth in a positive direction. However, our study shows that today's processes for choosing influencers for brands do not focus enough on brand strengths, but primarily on statistics. By linking theory and empirical evidence, we have found that, in order for cooperation with influencers to have good conditions for strengthening the brand, companies need to study the confidence of the influences, personal intimacy and the influencer goes in line with the brand, in addition to studying statistics. This is described in the form of a seven-step model. Our study will be written in Swedish.

Syfte: Redogöra för eventuellt användbara teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier. Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm. Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter.

Flash memories have become the main type of non-volatile memories. They are widely used in mobile, embedded and mass-storage devices. Flash memories store data in floating-gate cells, where the amount of charge stored in cells – called cell levels – is used to represent data. To reduce the level of any cell, a whole cell block (about 106 cells) must be erased together and then reprogrammed. This operation, called block erasure, is very costly and brings significant challenges to cell programming and rewriting of data. To address these challenges, rank modulation and rewriting codes have been proposed for reliably storing and modifying data. However, for these new schemes, many problems still remain open. In this work, we study error-correcting rank-modulation codes and rewriting codes for flash memories. For the rank modulation scheme, we study a family of one- error-correcting codes, and present efficient encoding and decoding algorithms. For rewriting, we study a family of linear write-once memory (WOM) codes, and present an effective algorithm for rewriting using the codes. We analyze the performance of our solutions for both schemes.