Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 154-158).

Thesis (Ph. D.)--University of Rhode Island, 2005. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 135-142).

Bakgrund: Det finns i nuläget inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smärta. Den här undersökningen syftade till att översätta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelskspråkig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smärta. Metod: Urvalet bestod av 62 elever från tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frågeformulär utformades för att möjliggöra en utvärdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet. Resultat: Värdena på viktad kappa för överensstämmelsen av två skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS beräknades med Spearmans rangkorrelation där rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lättförståelig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades. Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frågorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna användas. Det kan även utarbetas nya aktiviteter till instrumentet eftersom resultaten av undersökningen visade att vissa aktiviteter saknades. På grund av urvalets karaktär var resultaten troligtvis inte generaliserbara.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle. Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män). Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen. Prövningen av samtidig validitet för M-SES visade en stark korrelation, med koefficienten 0,88 och p<0,05. Konklusion: Studiens resultat visade att det förelåg en stark stabilitets reliabilitet och samtidig validitet för M-SES för patienter med långvarig smärta. Då studien genomfördes med få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet.

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes. Resultatet visade inte på något samband mellan långtidsarbetslöshet och sänkt self-efficacy. Studien visade däremot på flera intressanta skillnader i hur starkt de olika informationskällorna bidrog till self-efficacy.

En minskning av återfallen till kriminalitet är en viktig uppgift för kriminalvården. Behandling och återanpassning innan frigivning minskar återfallen men detta återanpassningsarbete har försämrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gällande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll återföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte återfalla i en kriminell livsstil. Sju deltagare från föreningen KRIS ingick i en tematiserad intervjustudie där deltagarna också fick svara på två korta enkäter. Resultatet visade att self-efficacy har betydelse för att inte återfalla. Genom ökad self-efficacy kunde deltagarna skapa nya liv med mindre risk för återfall.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy. Även om studien inte fann några signifikanta effekter varken av self-efficacy eller socialt stöd på prestation antyddes intressanta mönster av ändring över tid. Exempelvis visade det upplevda stödet ett mönster där individer med högt upplevt stöd presterade generellt bättre i förhållande till de med lågt. Key words: self-efficacy, social support, academic achievement, student.

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.

Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjälp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades därför på entreprenöriell self-efficy med hjälp av en andra frågeställning; ”På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?” Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget. Det framkom att Idélab troligen höjer sina studenters entreprenöriella self-efficacy med tre av Banduras fyra källor till self-efficacy.