Thesis is focused on problems of fraudulent actions especially in the sphere of economic crime, the detection of undesirable activities and preventive measures. Are constantly new forms and methods of committing economic crimes, and this trend will be reflected in subsequent years.

The aim of this master's thesis is focusing on the problem of committing insurance frauds in Czech Republic. It is divided into separated chapters. In the introductory part I focused on a theoretical explanation of the terms related to this topic. The following section focuses on explaining the classification and the source of insurance frauds, the reasons of committing these criminal offenses, and the general profile of the perpetrator. Furthermore, in the theoretical part, I outlined the ways of the insurance fraud investigations. The goal of the thesis was to focus on the factors directing to insurance frauds Therefore, the analytic part concentrates on the analysis and the evaluation/assessment of the given statistical data results related to insurance frauds. In the end, for a better understanding, I mentioned a few revealed cases of these criminal offenses, and suggested certain preventive arrangements/actions against their potential happening or their easier revelation (in the future). Finally, I evaluated by analyzing risk groups committing insurance fraud and the main factors that lead to insurance fraud.

The aim of this thesis is to provide the reader with a complete analysis of the abusive conduct in business relations, to draw attention to relevant case law, to provide answers to interpretative and application problems and to introduce de lege ferenda ideas in order to improve the effectiveness of the company's protection against undesirable behaviour of management and other persons committing this economic crime. The thesis also includes comparative studies with the Slovak legislation and includes the necessary statistical data for proper evaluation of the use of criminal liability for this crime in relation to the latent crime rate. Despite the seriousness of economic crime and the amount of its victims, whether in terms of law or factual victims, such as employees of failed companies, the professional public do not pay much attention to this crime, so another equally important goal of this work is to draw attention to this fact and to appeal to the legislator to rectify the facts, which for almost 20 years has not undergone any major change, although, of course, today's social environment is significantly different from that immediately post-revolutionary. In the course of the work, the reader is drawn to the explanatory practice of all aspects of the merits itself, further emphasis is placed...

In his article, "Cycles of Deviance" (1996), Hawdon demonstrates how varying rates of social mobility correspond to cyclical patterns of drug use in the United States between 1880 and 1990. He proposes that social mobility alters the "deviance structure" of a society by changing the rate at which certain behaviors are labeled deviant, and thus, the rate at which people engage in those behaviors. This study provides an updated assessment of the cycles of deviance model to determine whether it can account for rates of violent and economic crime. I use social mobility to predict homicide, burglary, and overall rates of drug use from 1970 through 2010 using a time-series analysis. Crime data are obtained from the FBI\'s Uniform Crime Reports and Monitoring the Future. Social mobility data are obtained from the Bureau of Labor Statistics, the Bureau of Justice Statistics, and the U.S. Census Bureau. I also control for several well- established correlates of crime -- namely, economic and demographic factors, police size, illicit drug market activity, and firearm availability. Results show moderate support for the cycles of deviance model in predicting rates of homicide and burglary. However, social mobility\'s influence with respect to drug use appears to vary with the size of the youth population. / Master of Science

Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Maria Andersson och Aryanaz Farhadi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida små aktiebolag i branscher där företagen typiskt är mer benägna att begå ekonomisk brottslighet, är mindre benägna att ha revision än företag i andra branscher. Metod: Kvantitativ regressionsanalys med hjälp av data som hämtats från Retriever Business. Analys har utförts både manuellt och med hjälp av regression, för att en jämförelse skulle kunna genomföras. Populationen bestod av små aktiebolag som omfattas av reformen för frivillig revision, med urval gjort av företag i 4 specifika branscher. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företag i de branscher som anses mer benägna att begå ekonomisk brottslighet i större utsträckning använder sig av revision än företag i andra branscher. Detta kan komma sig av att företag i branscher förknippade med ekonomisk brottslighet känner ett större behov av att visa sig legitima, detta på grund av ryktet som branschen har. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat är ett starkt avsteg från både de rapporter som svenska myndigheter släppt, likväl som tidigare forskning, och indikerar att branschtillhörighet inte har den negativa påverkan som myndigheterna påstår. Studien visar även på att Sveriges låga tröskelvärde kan vara av stor vikt vid valet av revision eller ej, något som bör beaktas i diskussioner om regeländringar. Förslag till fortsatt forskning: Om en mer omfattande studie med samtliga aktiebolag som omfattas av reformen genomförs kunde generaliseringen bli bättre och därmed ge än mer pålitliga resultat. Dessutom kunde en liknande studie genomförd i EU ge mer information kring hur tröskelvärdena påverkar valen kring revision.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott. Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen. Våra primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan jämförts med sekundärdata i form av tidigare undersökningar samt litteratur. Slutsats: Studiens slutsats är att de äldre revisorerna har en osäker och mindre klar inställning till anmälningsskyldigheten jämfört med de yngre revisorerna som har en mer positiv och stabil syn på anmälningsskyldigheten. Anledningen är att de äldre revisorer alltid har haft tystnadsplikten i baktanke och ser detta som grundantagandet för revisionsyrket. De yngre revisorerna har alltid haft en klar bild över båda plikterna då dessa har funnits sedan de började sitt arbete som revisorer. Resultatet blir att de äldre revisorerna ser sig själva som entreprenörer. De vill bygga sin verksamhet på välgrundade och pålitliga förhållanden genom att hjälpa och ge råd till sina klienter, istället för att anmäla dem och skada relationen däremellan. De yngre revisorerna ser vi som byråkrater som vill basera sina handlingar endast i enlighet med statens lagar och regler och tar mindre hänsyn till etik och moral gentemot sina klienter. Nyckelord: Anmälningsskyldighet, tystnadsplikt, ekobrott, revisor, revision, svårigheter / Background: In 1999, the legislation on the auditor’s reporting obligation were introduced and the law means that the auditor has to report a suspected economic crime, compared to earlier in which  the auditor had only the confidentiality to relate to. The law was introduced because of the high economic crimes where the most common crimes, in Sweden, are accounting fraud and tax evasion. This law would help the auditors at crime situations. The auditors’ reporting obligation stands, overall, in the opposite of their confidentiality, which has led to increase the expectations of the stakeholders, on auditors’ work.  The auditors have a duty to notify the authorities at the same time as they have confidentiality towards their clients. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding on auditors’ attitude towards the reporting obligation, seen from their own perspective, and to examine how auditors’ experiences can affect their behavior in the case of a suspected economic crime.  Method: We have performed this study through a qualitative method based on an inductive research approach. Our primary data were collected through semi-structured interviews which then were compared with our secondary data, in form of previous studies and literature. Results and conclusion: This study concludes that older auditors have an uncertain and less clear approach to the reporting obligation as compared to the younger auditors, who have a more positive and stable attitude towards the reporting obligation. The reason is that older auditors have always had the confidentiality in ulterior motive, as this is the basic assumption for the audit profession. The younger auditors have always had a clear view of both the reporting obligation and the confidentiality since the duties have existed since the auditors started their carriers. The result is that the older auditors see themselves as entrepreneurs. They want to build their business on well-founded and reliable relationships by helping and advising their clients, instead of reporting them and damage the relationship between them.   We see the younger auditors as bureaucrats who want to base their actions only in accordance with state laws and regulations and they pay less attention to ethics and morality in relation to their clients. Keywords: Reporting obligation, confidentiality, economic crime, auditor, audit, difficulties

This thesis focuses on the problems of the accounting fraud published in media. The first chapter describes the basic concepts of economic crime and its statistical development in the Czech Republic. The second and third chapters define the types of fraudulent action and its used methods on the theoretical basis. The fourth part creates a practical analysis of the accounting fraud. There is used the monitoring of media reports, which serve as a view of accounting manipulations.

<p>The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.</p><p>In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.</p><p>After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business. Therefore, we cannot see any reason for smaller companies not to have an internal control, as we understand that control is of paramount importance to protect their businesses against economic crimes of all kinds. We also believe that economic crime will increase and that it will find new ways, which means that this type of control system will become even more important in the future. Another support system for companies to detect inaccuracies has been the investigative accountant, but when the duty now will vanish for smaller businesses, we believe that internal control will become even more important to prevent economic crime.</p> / <p>Syftet med den uppsatsen var att undersöka om mindre företag kan undvika bokföringsbrott med en bra intern kontroll. Frågorna vi ställde oss är med andra ord om, och i så fall hur, företag kan undvika att en anställd begår ekonomisk brottslighet genom att ha en in-tern kontroll.</p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod i den här uppsatsen och har därmed samlat in väsentlig information från olika intervjupersoner. Vi har även arbetat utifrån en induktiv ansats som innebär att vi har intervjuat personer utan att ha någon egentlig forskning att utgå från. Metoden utgörs även av ett hermeneutiskt tolkande perspektiv vilket innebär att vi gör olika tolkningar utifrån referensramen och empirin.</p><p>Efter genomförd studie kom vi fram till att allt tyder på att även mindre företag behöver en intern kontroll för att kunna skydda sin verksamhet. Vi kan inte se att det finns någon anledning för mindre företag att inte ha en intern kontroll då vi förstått att kontrollen är av oerhörd stor vikt för att skydda sitt företag mot ekobrott av alla dess slag. Då vi även tror att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka och att den kommer finna nya vägar så blir kontrollerna ännu viktigare i framtiden. En annan hjälp för företagen att upptäcka felaktigheter har varit revisorns granskande men då revisorplikten nu kommer att försvinna för mindre företag så tror vi att den interna kontrollen kommer få ännu större betydelse för att gardera sig mot felaktigheter.</p>

<p>Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data.</p><p>Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott.</p><p>Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle.</p><p>Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson.</p><p>De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar.</p><p>Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten.</p> / <p>On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime.</p><p>The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative.</p><p>According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform.</p><p>The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes.</p><p>We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation.</p><p>The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.</p>

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data. Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott. Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle. Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson. De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar. Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten. / On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime. The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative. According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform. The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes. We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation. The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.