Made available in DSpace on 2015-05-07T15:09:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 6965237 bytes, checksum: 4593da71e727dff88166c27f39726797 (MD5) Previous issue date: 2014-08-11 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This research aims to analyze the teaching of grammar in the book Lições de Língua Materna Lessons from the Mother Tongue (1906) by Francisco Xavier Junior, adopted by a decree law n. 315 - January 17, 1907 - of the State Government as the only book to be used in Paraíba primary schools for the Teaching of Portuguese Language. Therefore, we took in consideration that in this period marked by nationalist ideals there was a proliferation of educational books with knowledge that would satisfy the progress and nationalism. This way, to produce books that valued the teaching of the mother tongue was a mean to reinforce the idea that every language has a grammar, which serves to unify the member of a society through a set of values, rules and ideals. We got as theoretical reference for development of this research Bittencourt (2004), Razzini (2000), Fávero (2009), Galvão and Batista (2003), Lajolo and Zilberman (1996)- Educational books. About outhorship, production work process and the reading protocols we used Chartier (1999), as well Foucault (2012) to analyze the speeches present in the work. After we realized the speeches analysis and the contents we have seen that the book "Lições da Língua Materna" followed this tendency to innovate teaching methods of Portuguese grammar based on the intuitive method, answering the republican modernization project. The book contains practical, rational exercises and explains grammatical content in an objetive manner, emphasizing the practice instead of valorizing the exhaustive memorization of rules, as in traditional teaching. Furthermore, it was verified that when the book teaches standardized knowledge, it also contributes with the tasks of homogenize/unify through a common referential, the mother tongue. / Essa pesquisa tem como objetivo analisar o ensino de gramática na obra Lições da Língua Materna (1906), de Francisco Xavier Junior, a qual foi adotada por meio de decreto n.315 de 17 de janeiro de 1907, como único livro a ser utilizado nas escolas primárias da Paraíba para o ensino de língua portuguesa. Para tanto, levamos em consideração que nesse período marcado por ideais nacionalistas houve uma proliferação de livros didáticos com saberes que atendessem ao progresso e nacionalismo. Dessa forma, produzir livros que valorizassem o ensino da língua materna era um meio de reforçar a ideia de que toda língua tem uma gramática, que serve para unificar por meio de um conjunto de valores, regras e ideais, os membros de uma sociedade. Tomamos como referencial teórico para o desenvolvimento da pesquisa Bittencourt (2004), Razzini (2000), Fávero (2009), Galvão e Batista (2003), Lajolo e Zilberman (1996) - livros didáticos. Sobre autoria, processo de produção da obra e os protocolos de leitura utilizamos Chartier (1999), bem como Foucault (2012) para analisar os discursos presentes na obra. Após realizarmos a análise dos discursos e dos conteúdos observamos que Lições da Língua Materna seguiu essa tendência de inovar os métodos de ensino da gramática da língua portuguesa baseado no método intuitivo, atendendo ao projeto modernizador republicano. O livro apresenta exercícios práticos, racionais e explica os conteúdos gramaticais de maneira objetiva, dando ênfase à prática ao invés de valorizar a memorização exaustiva das regras, conforme fazia o ensino tradicional. Além disso, constatou-se que no momento em que ensina saberes padronizados sobre a língua vigente a obra contribuiu também com a tarefa de homogeneizar/unificar por meio de um referencial comum, a língua materna.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.