Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi är den enda kurativa behandlingen av pankreascancer och pankreasanastomosläckage (PAL) är en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbättras. Den postoperativa övervakningen består till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar även andra tecken på försämring. Metod: 32 patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulär innehållande 14 parametrar togs fram och användes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken på PAL. Studien hade kvantitativ ansats. Syfte: Att identifiera tidiga tecken på PAL efter pankreatikoduodenektomi med hjälp av ett bedömningsformulär. Resultat: Bedömningsformuläret identifierade normalförloppet efter pankreatikoduodenektomi. Vid jämförelse mellan patienterna som drabbats av PAL och normalförloppet urskildes tre signifikanta skillnader. Patienterna med PAL hade innan det diagnostiserades ökat syrgasbehov, sjuksköterskan bedömde deras allmäntillstånd som dåligt istället för ganska gott och patienternas egenbedömning av allmäntillståndet visade att de mådde sämre för varje dag istället för bättre. Slutsatser: Studien indikerar att ökat syrgasbehov samt sjuksköterskans bedömning och patientens egenbedömning av allmäntillståndet är vägledande för upptäckten av pankreasanastomosläckage. / Background: Pancreaticoduodenectomy is the only curative treatment of pancreaticcancer and postoperative pancreatic fistula (POPF) is a very serious complication. Methods to identify this in an early stage must be improved. The postoperative monitoring is largely composed of vital signs, but the nurse also observes other signs of deterioration. Method: 32 patients how underwent pancreaticoduodenectomy were included in the study. An assessment form containing 14 parameters was used to identify what in the nurse's observation that can identify early signs of POPF. The study had a quantitative approach. Objective: To identify early signs of POPF after pancreaticoduodenectomy using anassessment form. Results: The assessment form identified the normal process after pancreaticoduodenectomy. In the comparison between the patients affected by POPF and the normal process, three significant differences were distinguished. The patients with POPF had before it occurred increased oxygen needs, the nurse assessed the general health as poor rather than pretty good and the patients self-assessed the general health worse by the day instead of better. Conclusions: This study indicates that increased oxygen needs and the nurse's assessment and the patient's self-assessment of general health can be indicative for the discovery of POPF.

The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.