Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten. Analysmodellen utgår från dessa dimensioner för att avgöra vilka verktyg, media och meddelanden som konsumenter föredrar kring ekologiska livsmedel, varefter dessa utvärderas utifrån graden av kostnadseffektivitet, och slutligen sammanställs som förslag på beståndsdelar i marknadskommunikationsmixen. Genom denna analysmodell tas två aspekter av kostnadseffektivitet upp, dels att den kommunikation man genomför är den av konsumenten föredragna, och dels att de verktyg, media och meddelande som kommuniceras i sig är utvärderade utifrån en resurseffektivitetsaspekt. Anledningen till att faktoranalys använts var för att göra materialet och de många variablerna mer lätthanterligt. På de åtta dimensionerna har statistiska test utförts i programmet SPSS, däribland chi-två test, t-test samt ANOVA. Försök har gjorts med logistisk regression, dock utan användbara resultat då de dikotoma målvariablerna var alltför polära. Det resultat som framkommit är att det finns ett otillfredsställt informationsbehov med avse-ende på ekologiskt livsmedel, och att de kommunikationsverktyg och mediakanaler som idag används inte motsvarar de av respondenterna föredragna. Respondenternas preferenser pekar mot mer trovärdiga informationskanaler, såsom tredjeparts reportage, samt meddelanden av oplanerad karaktär (Word of Mouth). Istället upplever responden-terna att kommunikationen domineras av TV och radioreklam samt annonsering, vilket inte föredras som källa för information och underhållning från producenter. Det har även visat sig att den marknadsföringsåtgärd som stimulerar till köp i samma utsträckning som information i butik och media, är prisreducerande insatser såsom rabattkuponger. Föreslagna komponenter för marknadskommunikationsmixen är till största del PR, informativa reklammeddelanden i butik samt genom digitala medier såsom hemsidor, samt i viss mån prisreducerande säljfrämjande åtgärder såsom rabattkuponger / This essay is based on a quantitative study that, through a survey intends to define suggestions of components to the marketing communications mix, based on consumer preferences, that regards the necessary recourse-effective aspects SME´s of ecological foods must take into account. The survey has been distributed through convenience selection, which makes it hard to generalise the results of this report on the population "consumers of ecological foods". The theoretical framework of this essay is based upon research within consumption of ecological foods, marketing theory regarding SME´s and marketing theory regarding the components of, and the combining of the marketing communications mix, upon which the questions of the survey´s been constructed. The questions of the essay that are based on the respondents’ preferences and answered in likert-scale were processed in a factor analysis in order to reduce the amount of variables in the survey. The outcome of the factor analysis was eight dimensions, which the analysis model begin with, to evaluate the preferred tools, media and messages of the respondents. These were then evaluated regarding the cost effectiveness according to marketing theory. In the third and last step suggestions of components to the marketing communications mix is presented, being based upon cost effectiveness through two aspects, i.e. consumer preferred communication (low wastage) and actual cost effectiveness. The eight dimensions, which came from the factor analysis, were constructed like indexes, and each one was based on two to five variables from the survey. These dimensions were then used running test in SPSS, such as chi-2, t-test and ANOVA. Attempts were made to run logistic regression, but as the dichotomy target variables were much to polar, the outcome was of no greater use. The results of the report is that there seems to be an unmet need of information regarding ecological foods, as increased information is said to impact positively on purchasing behaviour of ecological foods. The sources of information that is preferred does not match the recognised sources used at present time. The respondents request more credible sources such as third party reports, user generated content and word of mouth information regarding the products. Instead the perceived sources are adverting, TV- and radio broadcast, which the respondents doesn’t value much. Price reducing marketing efforts, such as sales promotion, along with increased information in-store and through media is also regarded as positively impacting on the purchasing of ecological foods. Suggested components of the marketing communications mix is then a large portion of public relations, information based advertising in-store and digital (homepage and web ads) and to some content sales promotion

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning. Med allt detta sagt så visar siffrorna en annan sida, där ekologiska livsmedel enbart står för 3,9 procent av den totala livsmedelförsäljn ingen i sverige, enligt SCB (2012) Vad man kan dra för slutsatser av detta är att det finns gott om rum för förbättring. Därför syftar denna studie att identifiera konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. Vi kommer analysera resultatet från studien och resonera kring vad som skulle kunna påverka kunderna att konsumera ekologiska livsmedel framför konventionella. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av enkäter som vi kopplat till de teorier vi använt dessa är, Konsumtionsprocessen, attityd – beteende gapet, och marknadsföringsmixen via 4C-modellen. Med hjälp av denna enkät har vi undersökt konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. De slutsatser vi kan dra är att attityd - beteende gapet visar på att ett visst gap existerar, dock med svag indikation. Resultaten visar att de som anger att det är viktigt för dem också handlar ekologiska livsmedel ofta. De som inte anser det viktigt att handla ekologiskt inte heller handlar dessa ofta. Lite motsägande visar även resultaten att en stor andel som anser att de borde handla mer ekologiska livsmedel inte letar aktivt efter dessa. kundens barriärer som existerade för respondenterna var främst pris, utbudet av ekologiska alternativ och svårigheter att hitta ekologiska alternati. Kommunikationen i form av marknadsföring av ekologiska livsmedel och dess påverkan på kunden, är att de flesta respondenterna anger att de inte i större utsträckning blir exponerad av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Vidare så visar våra resultat på att kunderna ej påverkas av denna marknadsföring till att direkt handla mer. Våra resultat visar dock att kundernas vilja att lära sig mer ökar av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Så livsmedelsbutiker bör använda sig av utbildande innehåll i sin marknadsföring av dessa livsmedel för att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten. Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera på Forskningsfrågor: Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten? Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse? Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamling Slutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning. Dock har konsumenten förståelse för vad budskap om ekologiska livsmedel vill förmedla. Detta gör att slutsatsen kan dras att budskap om ekologiska livsmedel idag inte fokuserar på värderingar som är betydande för konsumenten vilket innebär att det uppfattas men inte når fram på ett önskvärt sätt. De värderingar som visade sig vara mest betydande för konsumenten gällande ekologiska livsmedel var hedonism och säkerhet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa värderingar är de som ett företag ska fokusera på för att nå fram med budskap om ekologiska livsmedel.

No description available.

Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut? Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel? Vilka individuella faktorer påverkar denna relation? Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel. Den visar också att oro för specifika miljöproblem är en starkare faktor för miljövänlighet än allmän oro för miljön. Kön har också visat sig ha effekt, där män generellt har en något högre användning av energi och högre koldioxidemission. Utbildning, till sist, är komplicerat att placera in i relationen. Dock visar merparten av tillgängliga studier att variabeln ger effekt på köpet av ekologiska livsmedel. Materialet som används samlades in i Stockholmsregionen under 1999, vilket innebär att attityderna och beteendena med all sannolikhet inte ser likadana ut idag. Genom regressionsanalys undersöktes effekten av ovan nämnda variabler. Precis som den tidigare forskningen visat gav ekonomiska faktorer absolut starkast effekt, och inkomst förklarade störst andel varians. Utbildning gav en viss effekt, ju högre utbildning, desto större påverkan genom både emissioner och energianvändning. Effekten av köp av ekologiska livsmedel och kön kan inte sägas ha någon slags effekt på sambandet. De resultat som denna undersökning finner ställer frågan om det faktiskt var så att ekologiska livsmedel under 1999 inte sågs som ett miljövänligt beteende överhuvudtaget. I så fall kan det snarare ses som en effekt av det västerländska konsumtionssamhället där människor konsumerar endast för sig själva.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende. En välkänd paradox som förknippas med konsumtionen av de ekologiska livsmedlen är att trots ökande positiva attityder och intresse för ekologi bland konsumenter, så ökar inte försäljningen av ekologiska matvaror i lika stor grad. På det sättet uppstår ett gap mellan konsumenters önskvärda beteende och deras praktiska handling.Syftet med studien är att förstå vilka fenomen som styr konsumenters konsumtion av ekologiska dagligvaror. Forskningsfrågan är: Vilka drivkrafter skulle kunna leda till ökad konsumtion av ekologiska matvaror? För att kunna besvara forskningsfrågan har en växelverkan mellan teori och empiri förekommit. Vårt empiriska material har samlats in genom att kombinera tre insamlingstekniker: semistrukturerade intervjuer med verksamma forskare inom ekologi-, lantbruks- och livsmedelsbranschen, strukturerade intervjuer med konsumenter i tre av Sveriges största butikskedjor samt observationer i dessa butiker.De slutsatser som vi har kunnat dra är att ökad tillgänglighet, lägre prisnivåer samt tydlig information kring de ekologiska produkternas innebörd kan ge upphov till ökad uppmärksamhet från konsumenters sida och därmed ökad konsumtion av de ekologiska alternativen. Med hjälp av välutformad produktsegmenteringsstrategi samt ökade marknadsföringsåtgärder skulle både de köpstarka och mindre köpstarka kundsegmenten kunna tilltalas, detta genom att öka de ekologiska produkternas tillgänglighet.Det forskningsfält som kan undersökas vidare är hur en prissättningsstrategi skulle kunna täcka både köpstarka samt lågprisintresserade kundgrupper. Utöver detta kan de ekologiska produkternas framställningsprocesser undersökas, samt identifiering av marknadsföringsmedel inriktad på ekologiska livsmedel. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.

The purpose of this study is to observe the differences between how companies work with functional and organic food, in terms of marketing as well as target groups and their uncertainties concerning the products. We also intend to investigate whether the products create added value for the consumer. We do this because we belive there are informational gaps where the businesses understanding of these phenomena are not taken into account in earlier research. To answer the purpose we used a qualitative approach consisting of interviews with food companies in Sweden as well as an analysis of food company websites. The theories explain the companies target groups, the target groups perception of the value of the products and what price they would be willing to accept. The theories include how people accept a product differently and at different times and that uncertainties regarding the products can prevent people from buying them. The results show that there are clear differences in the marketing of functional and organic food. However, there are similarities in how the different companies market their functional food and how they market their organic food. The target groups for the different product categories are also very similar between the different companies. Both functional- and organic foods provide added value for the consumer and they are therefore willing to pay more for these products than for their traditional counterparts. One of the most significant contributions that the study provides, is that it clarifies how marketing is affected by consumer uncertainty.

Studiens syfte är att undersöka hur konstruktionen av ekologisk identitet sker på nätet. Frågeställningarna som besvaras är hur den ekologiska identiteten konstrueras hos medlemmarna i onlinegruppen som undersöks, hur informanterna förstår sin ekologiska konsumtion, samt hur informanterna upplever andra människors uppfattning av informanternas identitet. Studiens undersökningsområde är en grupp på sociala media som har skapats för att diskutera ekologisk konsumtion och livsstil. Tidigare forskning inom hållbar konsumtion har inte i hög grad diskuterat hur denna konsumtion förmedlas och konstrueras på nätet. Uppsatsen utgår från teorier om konsumtion och identitet. Undersökningen har en kvalitativ ansats där tre intervjuer och texter från onlinegruppens konversationer analyserats.   Resultatet påvisar att det finns en rädsla för vad konsekvenserna av konventionella livsmedel kan ha för våra kroppar. Det framkommer även att deltagarna beskriver vägen från att konsumera konventionella livsmedel till ekologiska livsmedel som en tävlingsinriktad process. Två olika ekologiska identiteter som i delar kontrasterar mot varandra, lyfts fram ur materialet.   Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. En av slutsatserna är att ekologisk identitet konstrueras tillsammans med andra människor. En närmare undersökning av kapitalismen som förutsättning för sådan identitetskonstruktion föreslås som föremål för framtida forskning. / The purpose of this study is to understand how identity based on organic consumption is constructed online. The questions asked in the study are how organic identity is constructed in the online group that is being studied, how the informants’ understand theirs organic consumption and how the informants experience other people’s perceptions of the informants’ identity. The studied online group was created to discuss organic consumption and lifestyle. Former research on sustainable consumption is presented and theories about consumption and identity are described. The study has a qualitative approach and encompasses three interviews as well as texts from the online group’s forum.    The results show a fear for risks involved in eating conventional food. The members of the online group describe going from consuming conventional food to consuming organic food as a process. There are also two different sorts of organic identities described in the results. At the end of the essay I discuss the results in relation to previous research and theory. I conclude that an organic identity is being constructed in the online group. I also suggest that future research might look into the relation between capitalism and construction of organic identities.