In recent years, increased urbanization and urban development have resulted in new demands emerging for building sustainable cities. Previous studies have shown that the public transportation system plays a key role in the development of sustainable cities, as it is crucial for mobility and counteracting climate change. Thus, this paper examines how sustainability has been considered by city planners while developing the public transportation system during the expansion of the southern parts of Uppsala. Accordingly, ecological, social and economic sustainability indicators were identified and studied. In addition, citizen participation during the planning process was also studied as a part of the social sustainability aspect. The study was based on two interviews with planners at Uppsala Kommun and Region Uppsala. It was found that GHG emissions, air and noise pollution, use of innovative technology, efficient material usage, preservation of open land and natural areas were parts of the ecological sustainability measures in the development. Economical sustainability composed of state fundings and subsidies, fare revenue, budget deficit and investment cost-efficiency. Regarding social sustainability, the planners considered availability, travel time, attracting new users, attention to elderly, young and low-income and safety. Transparency in decision-making and involving the public were found to be important factors regarding citizen participation.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade. / A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.