Efter år av minskad tillväxt har den globala ekonomiska återhämtningen resulterat i en ökadomsättning av anställda som, i det goda läget, väljer att söka sig till nya tjänster. Detta hand ihand med många arbetsgivares fortsatta oro kring hur man ska göra för att behålla sina anställdaeller hitta nya talanger om så behövs. Ett sätt för företag att hantera den rådande situationen ärgenom Employer Branding, det vill säga de egenskaper och förhållningssätt som ett företag villförknippas med och de aktiviteter som genomförs i syfte att framhäva dessa. Hypotesen förföreliggande studie är grundad i tidigare forskning och teori kring arbetsgivarvarumärken. Enenkätundersökning har skickats ut till unga personer i början av sin mediekarriär där de fårbesvara påståenden om arbete med kopplingar till funktionella, ekonomiska och psykologiskaaspekter. Resultaten visar att unga människor som söker sig till medieföretag i storutsträckningar är ute efter funktionella och psykologiska aspekter i arbetet, snarare änekonomiska. / After years of reduced growth, the global economic recovery has resulted in increased turnoverof employees who choose to apply for new jobs. This goes hand in hand with many employers'continued concerns about how to keep their employees or find new talents if necessary. Oneway for companies to handle the situation is through Employer Branding, that is, thecharacteristics and approaches that a company wants to stand for and the activities that arecarried out in aim of highlighting them. The hypothesis for this study is based on previousresearch and theories about Employer Branding. A questionnaire survey was sent to youngpeople in the beginning of their media career, where they were able to answer questions relatedto work in relation to functional, economic and psychological aspects. The results show thatyoung people seeking media related work are mainly looking for functional and psychologicalaspects of work, rather than economic.

Through a comparative case study of the European identity in Spain and Italy, the thesis aims to gain a better understanding of the formation of a European identity and the factors that explain variations in the degree of European identity between individual member states. As the degree of European identity differs between member states which in other respects are relatively similar, Spain and Italy are studied as two cases with different outcomes to investigate what might explain their different degrees of European identity. The empirical comparison is based on four hypotheses derived from previous research examining the relationships between the following independent variables and European identity; cognitive mobilization, Euroscepticism, political trust and economic benefits. The systematic comparison of explanatory factors between Spain and Italy finds that the existence of Euroscepticism, economic benefits and higher education leads to a higher degree of European identity. Explanatory factors from previous research are partly confirmed and partly non-confirmed and the thesis illustrates that established relationships that explain differences at the aggregated EU level do not explain differences between individual countries to the same extent. The study finds that differences at the Member State level partly explain variations in European identity, but concludes that further studies at the individual level are needed to understand the formation of the individual European identity. / Genom en jämförande fallstudie av den europeiska identiteten i Spanien och Italien ämnar uppsatsen få en bättre förståelse för formandet av en europeisk identitet och vilka faktorer som förklarar variationer i grad av europeisk identitet mellan enskilda medlemsländer.. Baserat på tidigare forsknings konstaterande om att det finns skillnader i europeisk identitet mellan relativt lika EU-medlemsländer, studeras Spanien och Italien som två fall med olika utfall för att undersöka vad som kan förklara skillnaden mellan dem. Den empiriska jämförelsen utgår ifrån fyra hypoteser härledda från tidigare forskning som undersöker sambandet mellan följande oberoende variabler och europeisk identitet; kognitiv mobilisering, euroskepticism, politisk tillit och ekonomiska fördelar. Resultaten från den systematiska jämförelsen av förklaringsfaktorer mellan Spanien och Italien finner stöd för att förekomsten av euroskepticism, ekonomiska fördelar samt högre utbildning leder till en högre grad av europeisk identitet. Uppsatsen delvis bekräftar och delvis bekräftar inte förklaringsfaktorer från tidigare forskning och illustrerar att etablerade samband som förklarar skillnader på den aggregerade EU-nivån inte i samma utsträckning förklarar skillnader mellan enskilda länder. Undersökningen konstaterar att skillnader på medlemsstatsnivå till viss del förklarar variationer i europeisk identitet, men att fortsatta studier på individnivå krävs för att förstå formandet av enskilda individers europeiska identitet.