We have chosen to write our essay in collaboration with Varbergs kommun, where our starting point is to improve energy efficiency by management control. Their occupation separates from a pure profit driven corporation and therefore the management controls have to be adapted accordingly.  The reason why we have chosen to write an essay about the management control opportunities to improve the energy efficiency depends on two different reasons. The first reason is that we find it very interesting, how with support from the management control it is possible to improve different parts of the operation. And the second reason is that Varbergs kommun expressed a wish that they wanted to improve their energy efficiency process. The purpose of the essay is to describe and analyze the opportunities with support from the management control to help improving the process of energy efficiency in a municipal operation. We have collected the data that we believe is necessary, to be able to compile and analyze. Our research question is “How can management control improve the energy efficiency in a municipal operation?”  To be able to answer the research question we have chosen a hermeneutic point of view, which means that we have chosen an interpretative point of view. We have also chosen to work with an abductive approach to be able to move between empiricist and theory. The reason for this is to let the understanding emerge gradually. The collection of data for the empirical chapter has been done through discussions, email contact and by interviews with different persons that all has knowledge about the subject. The conclusion of our analysis indicates that the reward system has more perks than disadvantages, and if it is distributed through clear communication to the employees the efficiency can increase in the company. Further it can bring a number of other positive effects, like better monitoring of investment and it can increase the level of knowledge in the operation. Our hopes is that our essay will be able to contribute by showing how the process of energy efficiency can improve through the introduction of a reward system, and by showing that there is great potential for savings without the demand of investment decision.

Sammanfattning Forskning kring styrning av små företag har länge varit ett förbisett område inom det företagsekonomiska fältet. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot en allt mer tjänstedominerande marknad. Ett område inom tjänsteföretag, är kunskapsintensiva företag där någon form av utbildning är ett krav för de anställda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvåra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag. Syftet med uppsatsen är att försöka bringa klarhet och utforska företagsledarens sätt att styra små kunskapsintensiva företag. Den teoretiska referensramen behandlar ämnen som beteendestyrning, självstyrning och kulturstyrning. Beteendestyrning handlar om att företagens styrning främst sker i form av regler och att rutiner. Med självstyrning sätter företagen större vikt vid, att redan vid rekryteringen se till att personalen har motivationen som krävs. Kulturstyrning handlar om att företagsledningen aktivt främjar en samsyn och gemensamma värderingar hos personalstyrkan. För att enklast få svar på vårt syfte var en kvalitativ metod lämpligast genom djupintervjuer med ett lämpligt antal respondenter. Vi har genomfört djupintervjuer á 60-75 minuter med respondenter från fyra olika företag som stämmer in på vårt forskningsområde. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och återges delvis som citat i uppsatsens resultatdel. Slutsats blev att företagen i branschen helst av allt ville att frihet skulle råda på arbetsplatsen och att alla skulle trivas på sitt jobb. Friheten dominerade men inom vissa områden krävde företagsledaren att tydliga rutiner skulle följas, för att på så vis säkerställa att dessa utfördes korrekt.

På senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. Användningen av olika ekonomiska styrmedel har pågrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar. Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna använder när de arbetar med de ekonomiska frågorna. Därför är denna studie inriktad mot just dessa styrmedel där uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förståelse för hur föreningarna använder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet. De formella styrmedel som denna studie beskriver är resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmätning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade så att de passar in på elitidrottsföreningar istället för företag där det kan skilja en del hur användningen ser ut. Resultatet av studien hämtas från de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna. För att få en breddare aspekt på arbetet har tre olika idrotter som berörs av elitlicens valts ut. Dessa är fotboll, handboll och ishockey. Sedan har tre föreningar från varje idrott valts ut och deltagit i studien. Resultatet i studien visar hur elitidrottsföreningarna använder sig av de formella styrmedlen och även vilken betydelse de har för föreningarna. Det som varit svårt är att hitta skillnader och likheter mellan de olika idrotterna i användningen av dessa formella styrmedel. / In recent years the economic work in elite sports club has been more important in Sweden by introducing the elitelicense for those elite clubs. The use of economic measurement tools have thereby become a more important aspect for the elite sports club. Formal control instruments could be described as the measurement tools that work with the economic questions. Therefore is this study oriented to this type of control instrument. This study wants to define the formal control instruments and then explain the implication of those formal measurement tools. Finally this study will create an understanding to the reader of how the elite clubs use those formal measurement tools in their daily work. The formal control instruments that are described in this study is: strategic planning, calculation, budgeting, performance measurement, benchmarking, process control and reward system. These formal control instruments have been adapted to fit elite sports club instead of companies because it does not always have the same meaning in sport clubs and in companies. The result of this study is taken from the telephone interview that are made with different elite sport clubs. To make a bigger picture this study has chosen to make interviews of three different sports, all interested in the elitelicense. Those three sports are football, handball and ice hockey. Then has three sports club from each sport been selected to take place in this study. The result in this study shows how the elite sports clubs use the formal control instrument and also which meaning those have for the elite sports club. The difficulty of this study has been to find similarities and differences between the sports in the use of formal control instruments.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå. Företaget har erbjudit total insyn i hur projekt hanteras och vi har också haft möjligheter att intervjua ett antal personer som arbetar med och har erfarenheter från ledning och styrning av projekt. Vi kan konstatera att den problematik som uppstår, inte nämnvärt skiljer sig från den problematik som ryms inom ekonomistyrning i stort. Nyckeltalen måste följa som ett led av verksamhetens övergripande strategi och förankras inom organisationen för att vinna validitet och förtroende. Resultatet måste kommuniceras regelbundet så att utfallet kan värderas mot uppsatta mål och förbättras. Vi har funnit att problematiken för ekonomistyrningen i långa projekt ligger främst i att de systemstöd som finns på marknaden i första hand stödjer de legala bokslutsperioderna och inte alltid erbjuder den flexibilitet som behövs i långa projekt. Det finns system på marknaden som stödjer planering och ledning men kopplingen mot redovisning och ekonomistyrning är fortfarande svag. Genom att generalisera finns dock möjligheter att få en fullgod uppföljning och ekonomistyrning även av långa projekt.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009. / Härtill 5 bilagor.

Denna studie avsåg att behandla ekonomistyrning av långa projekt med fokus på de utmaningar som finns. Undersökningen avgränsades till att enbart titta på de formella styrmedlen, såsom budgetering, kalkylering och så vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just långa projekt beror på att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de sträcker sig över lång tid, i detta fall flera år. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta på ett särskilt projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie på är Rabbalshede Kraft. Det som undersöktes är huruvida ekonomistyrningen av projekten genomförs och vad för utmaningar som finns kring ekonomistyrningen av dessa. Jag har haft möjligheten att intervjua fem anställda på Rabbalshede Kraft och där fått information kring ekonomistyrningsarbetet i de olika leden. Budgeteringen är en viktig del kring Rabbalshede Krafts ekonomistyrning och de har en noggrann avvikelse- och uppföljningsprocess kring projekten. Jag har med min studie funnit att projektgenomförandets långa process inte har så stor betydelse på resultatet då den längsta tiden under projektets gång är tillståndsprocessen och beror på handläggning hos myndigheter och inte medför stora kostnader. De använder sig av ett egenutvecklat projektledningssystem som är en god hjälp kring projektutvecklingsfaserna och styrningen kring dessa. Bolaget har en god ekonomistyrning dock skulle den kunna förbättras något med ett större affärssystem, då deras nuvarande inte är tillräckligt bra på informationsbiten i de olika projektdelarna.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna.   I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.