Bakgrund: Alla organisationer använder sig mer eller mindre av prestationsmätning i någon form. Utan det är det svårt att veta hur det går. Prestationsmätning är utformat på olika sätt beroende på företagets storlek, kontroll och mål. Företag har olika anledningar till att mäta prestation, allt från stöd till implementering av strategi till att motivera anställda. Således är det viktigt att utforma ett prestationsmätningssystem med nyckelmått som passar den egna verksamheten och dess syfte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vilka prestationsmått som väljs samt hur de används i tillverkande företag. Metodval: Arbetet består av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin. En kvalitativ forskningsmetod har använts där empiri har samlats in genom intervjuer med en respondent från tre nivåer i företaget samt dokument. Slutsatser: Det är viktigt att organisationen anpassar prestationsmätningssystemet efter verksamhetens syfte och mål och att måtten avspeglar dessa. Vi har kunnat urskilja att fallföretaget använder nyckelmått med olika egenskaper och tidsram. Nedbrytning av mål är viktig för att ha prestationsmål inom alla delar av verksamheten samt att måtten avspeglar dessa. Två huvudområden för användning av prestationsmätning har kunnat urskiljas. Det första är att vara ett stöd för implementeringen av strategi. Det andra är att förbättra hela verksamheten, från arbetsmiljö till stopp i maskinerna.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Syfte Syftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. Bakgrund Organisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem. Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet. Metod Undersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln. Studien gjordes med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Befintlig teori har jämförts med insamlat empiriskt material från intervjuer med nyckelpersoner inom det undersökta företaget. Slutsats Affärssystemet spelar en avgörande roll i processen för att skapa en centraliserad beslutprocess. Informationsutbytet som affärssystemet frambringar mellan organisationens olika enheter möjliggör flera centrala processer. Utan informationsutbyte skulle de centrala beslutsprocesserna styra i blindo. Affärssystemets roll i utformningen och utvecklingen av strategisk ekonomistyrning är att skapa transparens och strukturera informationsflödet.

Inom The Nuance Group, vilket är ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn på verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att upptäcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bättre verksamhet och balanserad styrning. Med hjälp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus på särskilda fokusområden där företaget lättare kan se vilka områden som är viktiga för framgång. Utarbetningen av mål, mått och framgångsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsättningar för balans. Det är ett sätt att mobilisera alla resurser inom företaget för att öka verksamhetens konkurrenskraft. När fokus förflyttas från traditionella finansiella tal till immateriella resurser synliggörs faktorer som är betydelsefulla för företagets framgång. Flera framgångsfaktorer är nödvändiga än bara ekonomiska i ekonomistyrningen och därför utgör kund-, process- och medarbetarperspektivet den grunden som behövs för skapandet av en integrerad syn på ekonomistyrning.

Denna flerfallstudie ämnar undersöka hur relationen mellan strategi och ekonomistyrning ser ut i startupföretag. Fyra fallföretag valdes ut och har genom semi-strukturerade intervjuer tillfrågats om dess strategi och ekonomistyrning. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i den strategiska typologin av Miles och Snow (1978) samt Malmi och Browns (2008) modell för ekonomistyrning som ett paket. De empiriska resultaten analyserades först enskilt och jämfördes sedan. Studiens resultat visar att startupföretag använder flera strategiska arketyper samtidigt och att samtliga företag använder ekonomistyrning i olika utsträckning. Det är utifrån dessa resultat inte möjligt att se någon indikation på att det finns en relation mellan strategi och ekonomistyrning i startupföretag utifrån Miles och Snows (1978) typologi. Dock finns indikation på relation mellan variablerna utifrån typologin av Carter et al. (1994) då startupföretag som tillämpar en tydlig strategi också tillämpar mer ekonomistyrning än de startupföretag som tillämpar flera strategier samtidigt.

I dagens samhälle är en av de vanligaste arbetsformerna projektverksamhet. Det är dock en stor del av projekten som inte lyckas ekonomiskt. Många projekt möter problem, tar fel kurs eller går under och följden av det resulterar i stora förluster av tid, pengar och engagemang. Det finns olika anledningar som orsakar dessa förluster, en av anledningarna är optimism men en annan anledning som lyser igenom i nästan alla forskningsfall är oförmågan att styra projekt. Studien syftar till att undersöka hur ett entreprenadföretag på ett strukturerat sätt kan jobba med anbud och dess koppling till projektgenomförandet. Målsättning är att redogöra för ett verktyg/arbetssätt som fungerar för anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet inom ett entreprenadföretag. För att genomföra studien har ett fallföretag studerats. Fallföretaget som har studerats har växt snabbt från det att de bildades och är idag ett av de företag som är de största privata arbetsgivarna i Norrbotten. I och med den snabba tillväxten innebär det att vissa delar inte har hunnit med att växa i samma takt som företaget. En del som inte har hunnit utvecklas i samma takt som företaget är arbetet kring anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Intervjuer och observationer har utförts vid tre projekt inom fallföretaget för att kartlägga det befintliga arbetet med anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Resultatet från den insamlade datan analyserades mot teori för att identifiera mönster och kritiska linjer. Detta för att uppföra rekommendationer för ett strukturerat arbetssätt kring anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Teorin utformades främst av befintlig litteratur inom ekonomistyrning. Resultatet visade att det befintliga arbetssättet karaktäriseras av otydlighet och dålig struktur. Hur styrningen av projektet ska gå till uppfattas olika internt inom fallföretaget och kulturen karaktäriseras av att arbetet i produktionen ska påbörjas så snart kontraktet är erhållet och därigenom innan planeringen genomförts. Några kritiska punkter som resultatet visade är att det ekonomiska målet inte upprättas av de som ska utföra arbetet, det upprättas ingen produktionskalkyl samt att uppföljningar och avstämningar utförs mycket översiktligt. Studien visade att fallföretaget för att skapa ett strukturerat arbetssätt för anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet samt uppföljning mot ekonomiska mål bör: Säkerställa att alla medverkande är väl införstådda med de uppsatta målen för projektet och även se till att de upprepas kontinuerligt under projektet. Införa ett starttillstånd där planeringen av utförandet kontrolleras. Beslut om godkänd planering måste ske innan arbetet får fortsätta där beslutet tas av projektchef. Införa en ny typ av rutin vid kontroll av uppföljning och avstämning i form av en prognos, likt förra punkten, där det tydligt framgår vilka poster som ska tas fram. Se till att en produktionskalkyl upprättas för varje projekt genom att göra den konsekvensberoende. Om produktionschefer upprättar den och håller den budgeten så erhåller produktionschefen en bonus. Produktionskalkylen används därigenom som grund för att sätta det ekonomiska målet för projektet. Det ekonomiska målet sätts därigenom av produktionschefen. Införa en utbildning som behandlar förmågan att planera och styra. Införa projektstyrningsmodellen XLPM eller motsvarande.

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities. 27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, Växjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied. The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality. Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership. All describe the importance of good forecasting in order for the financial management to work and create legitimacy, but they also see difficulties in anticipating needs arising mainly from livelihood support and external placements. None of the municipalities have a specific resource allocation model for individual and family care services. The study shows relatively small changes in the budget year over year, which in addition to difficulties in forecasting affects their perceived ability to take action. Conclusive, the study shows dilemmas in the individual and family care services and the difficulty of combining legal certainty and protection for the most vulnerable in our society, all while utilizing shared public resources in a responsible and appropriate manner.