Branschen för bioteknik har länge varit stark i Sverige men har under de senaste åren utsatts för större konkurrens både vad gäller fler utländska satsningar och konkurrens om kapital nödvändigt för utveckling. Branschen karakteriseras av många små företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkännande samt stark reglering av produkter på marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat på produkt och dess marknad. Det är tydligt att små företag i branschen inte själva täcker en hel värdekedja utan fokuserar sin kompetens på en del av kedjan. Företagen är i hög grad beroende av externa intressenter så som partners, distributörer och myndigheter. Arbetet syftar till att förstå om och hur dessa företag använder ekonomistyrning som stöd för strategiutveckling. Två praktikfall med tydligt olika strategier men liknande historia och storlek har studerats empiriskt och analyserats utifrån litteraturen. I båda fallen ses ett tydligt externt fokus och en kontinuerlig strategiutveckling. Externa parametrar viktiga för företagens strategiutveckling visade sig framförallt vara de direkt vetenskapliga men också hur marknaden förändras med avseende på reglering av licenser, patent och attityder till produkten. En viss systematik sågs i insamling av externa parametrar men på grund av osäkerheten i dess betydelse för företagens produkter samt företagens storlek saknades en plattform för behandling och systematisk analys av dessa. Klassisk ekonomistyrning användes som styrverktyg endast för korta perspektiv och var fokuserat på operationella mått. Sammanfattningsvis kan små bioteknikbolag med fördel använda strategisk ekonomistyrning i högre utsträckning för att säkrare och mer systematiskt behandla, analysera och integrera extern information som stöd för strategiutveckling.

Den traditionella budgeteringen har länge varit en självklar del i att driva en verksamhet som ett kontroll- och styrverktyg. Den har dock fått utstå kritik för att vara bland annat tidskonsumerande, kostsam och odynamisk. Till följd av detta har nya styrverktyg utvecklats vilket sedermera lett till en diskussion om att lämna budgeteringen, vilken kommit att kallas ”Beyond Budgeting”. Denna diskussion ifrågasätter budgeteringen och dess inverkan på kontroll och styrning. Eftersom budgeteringen är väldigt central inom organisationer är det intressant att studera området vidare för att få en större förståelse för Beyond Budgeting. De flesta studier inom Beyond Budgeting har främst fokuserat på efterfrågesidan, det vill säga de företag som valt att arbeta annorlunda kring budgetering. Däremot har har forskningen lagt mindre fokus på utbudssidan, det vill säga de aktörer som kommunicerar Beyond Budgeting till företag. Genom att undersöka hur aktörer kommunicerar Beyond Budgeting till företag som vill arbeta annorlunda kring sin budget, kan en större förståelse för Beyond Budgeting uppnås. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att få mer förståelse för Beyond Budgeting genom att undersöka utbudssidan av detsamma och hur detta ställer sig mot tidigare teorier. För att besvara syftet presenteras i vår teoretiska referensram hur tidigare forskning diskuterar Beyond Budgeting och hur det definierats från första början. men även hur organisationskoncept sprids utifrån spridningsteorier. Metoden vi valt att utgå från är en kvalitativ forskningsstrategi där data insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har även valt kompletterande observationer för att få en djupare bild av hur Beyond Budgeting kommuniceras. I empirin presenteras den information som insamlats från intervjuerna och observationerna. I analysen diskuteras de empiriska resultaten i ljuset av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen kan följande slutsatser dras: genom vår studie har en ökad förståelse uppnåtts i kunskapen om att kommuniceringen av Beyond Budgeting kräver konkretisering, för att företag enklare skall ta det till sig. Utbudssidans kommunikation skiljer sig därför mot de ursprungliga teorierna för Beyond Budgeting, till att handla om de tre processerna målstyrning, prognostisering och beslutsfattande och resursallokering. Hur arbetet med dessa tre processer ser ut beror på kundens situation, och således är Beyond Budgeting ett koncept snarare än ett recept. / The traditional budgeting has long been a fundamental part of running a business as a management control system. However, it has been subject of criticism for being time-consuming, costly and not dynamic, amongst other. As a result of this, new management tools have been developed, which later on has led to a discussion of leaving traditional budgeting, which has been known as “Beyond Budgeting”. This discussion questions the budget, and its impact on management and control. Since the budget is a cornerstone in organisations, further studies in this area are of interest, to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting. Earlier studies on Beyond Budgeting have almost exclusively been focused on the demand-side, that is companies who have chosen to go Beyond Budgeting. However, there has been less focus towards the supply-side, that is operators who communicate Beyond Budgeting to potential customers. By studying the supply-side of Beyond Budgeting a greater understanding of this concept can be achieved. Therefore, the purpose of this essay is to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting, from the supply-side point of view, and to compare this with the original ideas of Beyond Budgeting. To answer this purpose, we have based our theoretical framework by illustrating Beyond Budgeting theories and how they first were brought up, but also how concepts are spread according to theory. As for methodology, we have a qualitative science approach. Information was collected through semi-structured interviews, but also observations as a supplement, to achieve a deeper picture of how Beyond Budgeting is communicated. The empirical result presents the information that was gathered from the interviews and the observations. In the analysis we discuss the empirical results in the light of the theoretical framework. Based on this, following conclusions can be made: through our study a greater understanding has been achieved in the knowledge that the communication of Beyond Budgeting needs concretisation, to ease customers adopting process. The supply-side’s communication therefore differs from the original Beyond Budgeting theories, which lies in the three processes target setting, forecasting and decision making and resource allocation. Working with these must be seen from the unique situation of any customer, and therefore Beyond Budgeting is a concept, rather than a recipe.

Mycket litteratur riktar sig åt större företag med antagandet om att det är applicerbart även för mindre företag. I Sverige finns det fem gånger så många små företag jämfört med stora och medelstora företag. Mer fokus borde riktas mot små företag. Det finns vissa för- och nackdelar som små företag ofta möter, då de dels har storleksbetingade nackdelar så som begränsade resurser och dels kunskapsrelaterade brister. Små företag tillverkar ofta kundanpassade produkter i mindre order. Små företag har även storleksbetingade fördelar då de ofta har färre beslutsnivåer samt möjligheter till närmre relation till både kund och marknad. Vi har studerat hur små tillverkande företag använder produktkalkyler genom att beskriva och förklara kalkyluppbyggnad, användningsområde samt vad som upplevs svårt vid kalkylering. Datainsamling har genomförts genom en kvalitativ ansats och en semistrukturerad intervjuform. Fokus har varit att förstå företagens syn på produktkalkyler och materialomfånget sträcker sig till 15 företag med varierande tillverkning. Slutligen kan studien visa att fullständig kostnadsfördelning med påläggsmodellen förekommer vid flera fall. Många använder maskiner eller moment som kostnadsställen där direkta och indirekta tillverkningskostnader allokeras, vilket kan ses som en konsekvens av en ökad automatisering och minskad andel direkt lön. Det förekommer även företag som enbart ser till produkternas särkostnader och därmed inte har fullständig kostnadsfördelning. Ingen av företagen använder ABC-kalkyler, vilka anses vara mer komplexa och resurskrävande, vilket kan anse begränsa små företags möjligheter att implementera sådan modell. Det går ändå att se att små företag kan applicera modellerna som är utvecklade för större företag, även om kalkylerna är utvecklade och anpassade till företagens egna förutsättningar.

Rapportens övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer inom ekonomistyrning som är avgörande för ett positivt utfall inom produktion vid ombyggnation. Delsyftet är att undersöka vilka metoder och arbetssätt som är av betydelse för att uppfylla dessa faktorer. För rapporten används teori inom ekonomistyrning för att analysera ett specifikt fall inom ombyggnation. Rapporten är aktuell då ekonomistyrning är en viktig del inom produktion och det finns företag som lyckas mindre bra med detta. Studien bygger därför på att ta fram de vitala aspekterna inom ekonomistyrning, och hur de bör användas för ett positivt resultat. Vid analysen framgick tydligt att ekonomistyrares förståelse för omfattningen av projektet är av stor betydelse, likaså definitionen av ekonomistyrningsverktygens användande. Det verktyg som används för avstämning bör vara väl motiverat för att säkerställa att detta speglar det mätningen avser. Verktyget bör även vara anpassat för området företaget verkar inom. Earned Value Managment är ett av verktygen att föredra vid användning av arbetskostnader som mätning. Genom arbetet har det visat sig att arbetskraft står för en relativt stor del av totalkostnaden. Därför är det viktigt att den kontrolleras. Earned Value Management har inom fallstudien anpassats inom fallstudieprojektet och baserats på resursanvändning, i form av arbetskraft. Inom ombyggnation krävs ett strukturerat arbetssätt för uppföljning av ändrings- tilläggs- och avgående arbeten(ÄTA), då kostnadsposten står för en omfattande del av totalkostnaden. Analysen tyder på att avstämningar bör göras frekvent i början av produktionen, då det blir mer lönsamt att åtgärda problem i tidigt stadie. Detta är en viktig kunskap att inneha för att förhindra eskalerande kostnader.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete. Resultatet påvisade att det fanns både likheter och skillnader mellan controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter samt att det var möjligt att inneha båda rollerna som controller och CFO i en medelstor organisation. Genom respondenternas svar kunde det utläsas att rollerna som controller och CFO tenderade att bli mer, eller fortsatte, vara strategiska.

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande. Slutsats: Studien visade på en stor användning av ekonomistyrning i mikroföretag. Det starkaste samband som observerats är att de mikroföretagare som drivs av framgång, däribland tjäna pengar och göra bra affärer, använder sig av ekonomistyrning i stor utsträckning.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor. Vidare beskrivs budgetprocessen och känd kritik mot budgeten. Till sist presenterasAgentteorin, Stewardship-teorin och McGregors teori X & teori Y. Teorierna belyser hur budgeten används och hur den påverkar de anställda inom verksamheten. Den metoden som används är kvalitativ metod och data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Sex rektorer från kommunala grundskolor i Karlstad kommun intervjuades. I resultatet redovisar vi tre olika kategorier som påverkar budget och motivation; planeringsverktyg, motivationsverktyg samt styrmedel. I analysen så kopplades data från intervjuerna samman med den teorin och tidigare forskning som tagits fram. I vår slutsats framkom det att trots vissa svagheter med budgeten, så medfördeden en bra överblick i verksamheten och fungerade som ett ramverk för rektorerna.

No description available.

Tidigare forskning inom ämnet visar på att anställda som är nöjda med förmånerna som ett företag erbjuder kommer att engagera sig till fullo till verksamheten. Trots att det forskats mycket om motivation i stora företag är forskningen begränsad om hur olika belöningar påverkar anställdas engagemang i små företag. Det är bevisat att anställdas engagemang spelar en stor roll för företaget. Det faktum att små företag har en begränsad mängd resurser gör att motivationsarbetet med yttre belöningar även det är begränsat, vilket betyder att chefer istället tvingas motivera sina anställda på andra sätt. Det finns ett antal teorier som förespråkar hur anställda kan motiveras på andra sätt än genom finansiella belöningar. Studien kommer utgå från problemformuleringen om belöningssystem används i små företag och varför just dessa belöningssystem används. För att ta reda på hur företag motiverar sina anställda har intervjuer genomförts med chefer i små företag. Dessa personer har fått besvara frågor om hur de ser på motivation, hur de arbetar för att hålla anställda motiverade samt om de utför åtgärder för att följa upp motivationsarbetet.  Deras arbete med motivation har sedan kopplats till kända teorier om vad som motiverar människor för att se varför just dessa belöningssystem används. Resultatet av studien visade på att småföretagen använde sig av yttre belöningar i begränsad utsträckning just för att resurserna var begränsade. Samtliga tillfrågade företag använde sig istället i stor utsträckning av inre belöningsformer som kan kopplas till berörda motivationsteorier. Det märktes tydligt att kunskapen om belöningssystem saknades i de intervjuade företagen då majoriteten av respondenterna uppgav att de inte använde sig av någon form av belöningar för att motivera de anställda, trots att de gjorde det. / Previous research on the subject shows that employees who are satisfied with the benefits that a company offers will give their full commitment to the business. Despite the fact that a lot of research on motivation has been done in large companies, there has been limited research on how different rewards will affect employee engagement in small companies. It is proven that employee engagement plays a big role in the company. Despite this, research on how the employees of small enterprises are justified in the best way is limited. The fact that small businesses have limited amount of resources means that motivational works with external rewards are limited which means that managers are forced to motivate their employees in other ways. There are a number of theories that advocate how employees can be motivated in other ways than by financial rewards. The study is based on the problem statement of reward systems used in small companies and why they are used. To find out how companies motivate their employees, interviews were carried out with six senior people in small businesses. These people have been answering questions about how they see the motivation, how they are working to keep employees motivated and if they perform actions to follow up on work motivation. Their work motivation has been linked to known theories of what motivates people to see why these reward systems are used. The results of the study showed that small businesses make use of extrinsic rewards to a limited extent, due to just limited resources. All surveyed companies instead used extensively internal reward forms that can be linked to the motivation theories. It was obvious that the knowledge of reward system was lacking in the interviewed companies since the majority of respondents reported that they did not use any form of rewards to motivate employees, even though they did.

Hållbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt på grund av att världen nu förändras i snabb takt. Det är av stor vikt att företag tar ansvar och tänker långsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna är det svårt att beräkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hållbarhet och detta kräver att de integrerar hållbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie är att studera om och i så fall hur ett företag använder sig av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet. I den teoretiska referensramen beskrivs ekonomistyrning samt olika styrmedel för CSR. Vidare beskrivs intressentteorin och legitimitetsteorin eftersom de ligger till grund för CSR-arbetet. På grund av syftet har en kvalitativ forskningsansats genomförts. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sex olika företag belägna i Karlstad. Alla intervjuer ljudinspelades och transkriberades ordagrant för att öka tillförlitligheten. I empirin presenteras de sex företag som har deltagit i studien samt den data som samlats in. Empirin indelas i sju olika kategorier; ekonomistyrning, formella styrinstrument, informella styrinstrument, informativa styrinstrument, standardisering, mål och hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv. Vidare har empirin analyserats med teorin och visat att företag arbetar med CSR i den utsträckning intressenterna kräver det. Slutsatsen är att företag arbetar med hållbarhet om intressenterna efterfrågar det och företagen har i vissa avseenden implementerat CSR i sin ekonomistyrning.