Avregleringar på den finansiella marknaden har lett till en ökad konkurrens för retailbanker och en miljö där konsumenten har tillgång till ett bredare utbud av finansiella tjänster. Bankerna har svårt att differentiera sig genom traditionella lågpris- och produktdifferentieringstrategier och har i större utsträckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att behålla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation är mer benägen att leverera en framstående servicekvalitet som resulterar i tillfredsställda kunder men forskarna har ägnat mindre uppmärksamhet åt ekonomistyrningens utformning i syfte att främja en kundorienterat arbetssätt inom organisationen. Med bakgrund av detta undersöker denna uppsats hur kundorienterad strategi inkorporeras i designen av en bankverksamhets styrpaket, samt hur styrpaketet omvandlar strategin till ett kundorienterat arbetssätt inom organisationen. Studiens resultat stödjer till stor del tidigare forskning som betonar vikten av en stark närvaro av informella styrmedel i för att styra anställda som utför icke-rutinmässiga och specialutformade arbetsuppgifter. Resultatet visar på en utveckling av tidigare forskning eftersom uppföljning av informella styrsystem kommit att inkluderats i en traditionellt formell hybrid vilket skapar en bredare helhetsbild vid utvärdering av medarbetarnas kundorienterade arbetssätt.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanställande roll, men detta har kommit att förändras genom åren. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket på grund av förändrade marknadsförhållanden. Genom mindre enheter blir det lättare att överblicka företagets alla delar och därmed lättare att styra, eftersom beslut kan fattas närmare marknaden. Här fyller controllern en viktig roll då dennes uppgift är att hjälpa företagsledningen att styra företaget i rätt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det är placeringen viktig. Beroende på vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har så ändras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen. Vi tyckte därför att det kunde vara intressant att undersöka hur företag i en specifik bransch valt att placera sina controllers. Vi valde klädbranschen då controlleryrket inte har studerats så mycket där. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika företag i klädbranschen valt att organisera controllerfunktionen och varför de valt att göra på det sättet. Då vi har ett hermeneutiskt synsätt har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervjuer. Studien innehåller primärdata såväl som sekundärdata och vi har en abduktiv forskningsansats. För att skapa förståelse för hur företagen valt att organisera controllerfunktionen hölls intervjuer med controllers på tre klädföretag, där de beskrev placeringen av controllers i deras organisation. Det vi kom fram till genom vår analys är att det inte finns något bästa sätt att organisera controllerfunktionen. Det är individuellt för varje företag då kringliggande omständigheter varierar, så som företagsstruktur, storlek, nytänkande och dylikt. / Uppsatsnivå: C

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget. Där vi besktiver de största skillnaderna samt varför de olikaföretagen använder sig av de olika sätten.Vårt resultat gav oss en bild på fördelar och nackdelar angående styrsätten inom bankvärlden. Vitrodde att det var en enkel sak att skifta från en budgetstyrd till ett budgetlöst system, men detvisade sig vara mycket komplicerad och svårare än vi hade tänkt oss. Undersökningen blevintressantare under intervjuerna, som då gav oss en djupare inblick i bankernas behov ochanledningen till det valda styrsystemet. / Uppsatsnivå: C

Termen controller började användas i Sverige runt år 1970 och är idag en vanligt förekommande syn i platsannonser. Enligt tidigare forskning på området har controllerrollen utvecklats från att ansvara för planering, uppföljning och analysering, till att handla om att hjälpa företaget att nå sina strategiska mål genom avsiktlig påverkan och styrning. Vi har dock fått indikationer på att den traditionella controllerrollen fortfarande utgör en stor del av arbetsmarknaden och vi valde således att undersöka saken närmare. Syftet med denna studie är att ta reda på om en controller idag har samma arbetsuppgifter i verkligheten som i litteraturen samt att bidra med kunskap om företagens avsikter med anställningen av en controller. Med ett hermeneutiskt synsätt har vi valt en kvalitativ forskningsmetod. Uppsatsen bygger på både primär- och sekundärdata och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Studiens primärdata innefattar intervjuer med tio respondenter på företag i Västra Götalands län samt en platsannonsuppföljning mot nio företag i Sverige. Uppsatsens sekundärdata innefattar tidigare forskning om controllerrollen. Det resultat vi kommit fram till är att controllerrollen fortfarande är något diffus. Detta trots att problemet uppmärksammades redan för 20 år sedan av bland annat Mattsson (1987). Det är svårt att fastställa varför företag väljer denna titel, då den i många fall passar tämligen dåligt. När det gäller benämningen på tjänsten, finner vi att många respondenter har uppfattningar som avviker från litteraturen om vad som ingår i en controllertjänst. Detta kan bero på okunskap eller förvirring av alla åsikter i ämnet. En del respondenter har själva funderingar över en mer passande titel på respektive tjänst. Vi har fått intrycket av att titeln anses attraktiv och lockar drivna personer som vill jobba inom olika områden i en organisation, därav väljer nog många företag denna titel. Det kan även bero på att tjänsten innefattar en blandning av olika arbetsområden inom ekonomi och att det inte finns någon annan passande titel. Då vi finner business controllerrollen som den tjänst som mest motsvarar den så kallade ”nya controllerrollen”, anser vi att den till viss del har fått förankring i stora företag. Det som saknas är mer fokus på individen i centrum, men business controllerrollen kommer troligen att motsvara den nya controllerrollen inom en snar framtid. I medelstora företag anställs fortfarande controllers med helt olika syften. / Uppsatsnivå: C

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera faktorer som påverkar utformningen av belöningssystem i hotellbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att jämföra ledares och medarbetares perspektiv för att undersöka hur belöningssystemen bidrar till målkongruens.   Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och kvalitativ metod. Genom semi- strukturerade intervjuer har data samlats in från fyra hotell i Kalmar. Data har analyserats tillsammans med teorier för att uppfylla studiens syfte och besvara dess forskningsfrågor. Slutsatser: Ledarna spelar in på utformningen av belöningssystemet genom att belöna dem som de själva anser tillför något utöver det vanliga. Deras syn på rättvisa påverkar hur de delar ut belöningar och om man fokuserar på grupp eller individ. Ekonomiska förutsättningar styr belöningarnas storlek och budgetuppfyllelse leder till ytterligare belöningar. Att ingå i en hotellkedja bidrar med att kunna erbjuda belöningar som karriär- och utvecklingsmöjligheter men att inte tillhöra någon kedja ger däremot en större flexibilitet vid val av belöningar. En mix av individuella och gruppbaserade samt finansiella och icke-finansiella belöningar är att föredra för att uppnå målkongruens i en bransch som förutsätter samarbete. Kan man mäta prestationer på ett sätt som upplevs rättvist av medarbetare undkommer man svårigheterna med utdelning av individuella belöningar. Stämmer utdelade belöningar överens med medarbetares belöningspreferenser ökas graden av målkongruens. Finansiella belöningar kan kompensera bristande karriärmöjligheter. Icke-finansiella belöningar kan väga upp för avsaknaden av finansiella belöningar. Genom de studerade belöningssystemens utformning lyckas företagsledare på olika sätt skapa målkongruens.

<p>Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgång. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frågor behandlas samt vilken typ av mål som styr verksamheten.</p><p>Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats och forskningen är kvalitativ. De intervjuade föreningarna var Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK.</p><p>Utifrån teori, lagstiftning och praxis är föreningarnas styrelser sammansatta på ett relativt bra sätt. De intervjuade har en sund syn på vilka egenskaper som krävs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att säga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbättra föreningen. Till stor del saknas kunskaper kring vilka lagar och regel föreningar måste följa. Den allmänna kunskapen kring ekonomiska frågor är dock ganska god.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att det främst är den ekonomiska styrningen som påverkar föreningarnas idrottsliga framgång. Styrelsearbetet hade en begränsad inverkan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Som hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?</p><p>För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.</p><p>Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt.</p>

No description available.

<p>Ekonomistyrning innefattar arbete inriktat mot att uppnå företagets övergripande ekonomiska mål. En annan viktig del av företagets verksamhet är produktionsstyrning, som syftar till att styra och optimera företagets produktionsprocesser. För att ha ett väl fungerande styrsystem är det viktigt att ekonomistyrning och produktionsstyrning är integrerade, och strävar mot samma mål. Ett mätetal som påverkar både styrningen av ekonomi och produktion är produktkostnaden.</p><p>Syftet med arbetet har varit att kartlägga hur produktkostnaden beräknas på Volvo Aero Corporation, kombinerat med hur den används och påverkar styrningen av företaget. Utifrån identifierade problem, och befintlig vetenskaplig teori, har förslag på förändringar av produktkostnadsdefinitionen tagits fram i syfte att få en mer rättvisande produktkostnad.</p>