Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute på marknaden. Ekonomistyrning innebär att företag kan planera, följa upp och utvärdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebär en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mål. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. Utifrån den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vår förståelse för ämnet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i Småland arbetar med budgeten. Detta för att kunna få förståelse för hur betydelsefull budgeten är för företag i praktiken.   Avgränsningar: Fokus kommer att ligga på budgetering och inte på de andra styrmedlen. Inom budgetering skall de tre huvudbudgetarna behandlas, det vill säga resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning. Dock kommer inte de olika delbudgetarna att behandlas mer ingående.   Metod: För att kunna undersöka och få förståelse om budgetens betydelse för tillverkningsföretag använder vi oss av kvalitativ metod. Även abduktiv och induktiv forskningsansats används. Vidare beskriver vi urvalstillvägagångssättet och därefter datainsamlingsmetoder. I metoden beskrivs även på vilket sätt vi har kommit fram till vår intervjumall. Slutligen förs en diskussion runt metod och källor.   Slutsats: Vår studie visar att budgeten har en viktig roll för tillverkningsföretag genom att vara informationskälla för de anställda i företaget. På så sätt kan resurserna som behövs för det kommande året planeras. Kommunikation förbättras genom arbete med budget samtidigt som budgetprocessen möjliggör för företaget att reflektera över sin verksamhet.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Sammanfattning Titel: Erfarenheter av budgetlös styrning Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Yassin och Jessica Björklund Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 - Juni Syfte: Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader. Resultat & slutsats: Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning. Dock har vi sett att kritiken mot uppföljning i tidigare forskning om budget inte helt stämmer överens med de erfarenheter vi har tagit del av. Erfarenheterna visar även att den budgetlösa styrningen går att kombinera med en budget beroende på vilka egenskaper det är önskvärt att styrningen ska ha. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi fokuserat på budgetlös styrning men vi har sett att det finns aspekter att undersöka i kombinationen mellan styrningar. Vi anser att framtida forskning kan undersöka hur de olika egenskaperna hos styrningskoncepten är kombinerade eller hur de skulle kunna kombineras. Uppsatsens bidrag: Efter att ha analyserat erfarenheterna kring budgetlös styrning har vi sett att budgetstyrning och budgetlös styrning inte ska ses som en dikotomi. Studien ger ett mer nyanserat perspektiv av styrmedel jämfört med den ensidiga debatten som pågick för över 30 år sedan. Nyckelord: Budget, budgetering, budgetlös styrning, ekonomistyrning.

This study aims to create consciousness about the challenges in the work with lean, both with theoretical and empirical linkage by addressing the following research question;” What challenges do companies face when working with lean?”. The question is studied since the majority of companies that have tried to work with lean have failed. One explanation is that companies face several challenges on their way to success. A literature study has been addressed and thereafter a qualitative interview study, to generate results with different perspectives. 12 respondents from five different companies in Sweden have been interviewed. The picked companies are Volvo, Scania, Dynamate, Enics and Fricweld. The interview material was analyzed with the theoretical framework 4P and the literature study, to clarify what challenges companies really face in the work with lean. The research question is answered by concluding that companies face eight challenges established by both empirical and previous studies; Lack of long-term thinking, knowledge, customer orientation, leader engagement and motivation of employees. The company culture could also become a challenge if it is not impregnated by lean’s vision and the lean thinking. The organizational structure becomes a challenge, if the structure complicates the communication flow between employees so it becomes inadequate. Lastly, improvement work is a challenge if it is not prioritized in the organization. Non-engaged leaders do not generate a company culture and communication flow that is impregnated with lean thinking. Without a culture and communication where all employees are involved, the motivation of employees will be negatively affected. Further, no improvement work will occur, as the employees are not engaged. Companies are also put to the challenge lack of knowledge, when neither employees' education nor participation is prioritized in the work. Lack of knowledge about customers lead to challenges in customer orientation, as knowledge about customer actual and latent needs are unknown. As lean is a continuous work, with no end, it is hard to avoid failures with lean, unless there's a long-term thinking. The found challenges in the study affect eachother and are linked. Together, they generate a bigger perspective of challenges that can occur in the work with lean. Challenges occurs in all of the 4P-model’s stages; philosophy, process, employees and stakeholders and problem solving. Companies need to be conscious about all challenges to avoid failure with the work with lean. The conclusions are both empirically and theoretical established and creates a consciousness about what challenges companies face in the work with lean, which meets the aim of this study. The result of this study is of interest to companies planning to introduce lean, companies working with lean, but also to others with interest about lean and it’s challenges. / Denna studie syftar till att skapa medvetenhet om utmaningarna inom arbetet med lean, både med teoretisk och praktisk anknytning genom att adressera frågeställningen; ”Vilka utmaningar ställs företag inför i arbetet med lean?”. Frågan studeras då majoriteten av företagen som försökt arbeta med lean har misslyckats. En förklaring är att företag stöter på ett flertal utmaningar på sin väg mot framgång. En sekundär datainsamling har gjorts av tidigare forskning. Även en kvalitativ intervjustudie har gjorts, för att generera resultat från olika perspektiv. 12 respondenter från fem olika företag i Sverige har intervjuats. De valda företagen är Volvo, Scania, Dynamate, Enics och Fricweld. Intervjumaterialet analyserades med det teoretiska ramverket 4P och litteraturgenomgången, för att tydliggöra vilka utmaningar företag faktiskt ställs inför i arbetet med lean. Studiens frågeställning besvaras genom att konstatera, utifrån tidigare forskning och empiri, att företag kan ställas inför åtta utmaningar i arbetet med lean. Dessa är bristen på långsiktigt tänkande, kunskap, kundorientering, engagemang från ledarens sida samt motivation hos anställda. Företagskulturen blir en utmaning när arbetet inte genomsyras av ett lean-tänkande och en lean-vision. Organisationsstrukturen kan också bli en utmaning, om den bidrar till att kommunikationsflödet mellan de anställda blir bristfällig. Dessutom kan förbättringsarbetet bli en utmaning, om det inte prioriteras. Samt om oengagerade ledare främjar inte en företagskultur som genomsyras av lean, och inte heller ett kommunikationsflöde som gynnar lean. Utan en kultur och kommunikation där alla anställda är involverade kommer medarbetarnas motivation att påverkas negativt. Ett förbättringsarbete kommer dessutom inte heller att förekomma, eftersom medarbetarna inte engageras. Företag ställs även inför utmaningar inom kunskapsbrist då utbildning av anställda inte prioriteras eller när anställda inte är delaktiga i arbetet. Brist på kunskap om kund leder också till utmaningar inom kundorientering, då det saknas kännedom om kundens efterfrågan och latenta behov. Då lean är en ständig resa utan slut blir det en utmaning att undvika misslyckanden med lean om fokus inte ligger på långsiktigt tänkande. De funna utmaningarna i studien påverkar varandra och hänger ihop samt ger ett större perspektiv kring vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med lean. Utmaningarna förekommer inom 4P modellens samtliga etapper kring filosofi, process, anställda och intressenter samt problemlösning. Företag behöver vara medvetna om alla utmaningar för att undvika misslyckande med lean. Slutsatserna är både empiriskt och teoretiskt grundade och skapar medvetenhet kring vilka utmaningar som företag ställs inför i arbetet med lean, vilket uppfyller syftet med denna studie. Resultatet från denna studie är av intresse för företag som planerar att införa lean, företag som arbetar med lean men även för alla övriga som har intresse för lean och dess utmaningar.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi inom ekonomistyrning.             Ekonomihögskolan Linneuniversitetet Vårterminen 2012.   Författare:                 Claes Lindberg Handledare:               Jan Alpenberg Titel:                           Ekonomistyrning i småföretag                        Syfte:                          Syftet med denna studie är: Att bidra till ökad förståelse för användningen av ekonomistyrsystemen i ett tillverkande småföretag i Israel och jämföra med dito i Sverige. Att beskriva användandet av ekonomistyrsystemen samt analysera olikheter och likheter emellan dem.                                                                                                  Metod:                        Jag har i den här undersökningen valt att göra en fallstudie med två företag, ett israeliskt och ett svenskt. Den metod som jag använt definierar jag som en fallstudieteknik med en kvalitativ metod som enligt Yins dimensioner faller under multipel fallstudie med ett holistiskt tillvägagångssätt. Själva analysen har utförts med hjälp av ”contingency theory”.   Slutsats:                      I studien har framkommit att det är stor skillnad i hur de två företagen har använt sina ekonomistyrsystem. Det är stor skillnad i hur man ser på ekonomistyrsystemen och vilket mervärde de tillför organisationen. Det svenska företaget har ett ekonomistyrningssystem som är väldigt traditionellt uppbyggt och där det anses viktigt för att leda företaget på effektivt sätt. Dessa skillnader har troligtvis uppkommit både på grund av skillnader i omgivningen men också av skillnader i företagens affärsidé, koncept och också pga. skillnader i VD/ägares personlighet. Vi kan dock konstatera att båda dessa företag har verkat under längre tid med god lönsamhet trots sina olika sätt att använda de traditionella ekonomistyrsystemen. / Abstract Title                            Management Control Systems in Small Businesses Author                        Claes Lindberg Supervisor                  Jan Alpenberg Course                        Bachelor Thesis in Business Administration 15 ECts Purpose                      The purpose of the thesis is to: Add understanding to the use of management control systems in a small producing business in Israel and compare it to a similar business in Sweden. Describe the use of the management control systems and analyze the differences and differences between them.    Methodology              The methodology used in this thesis is a qualitative multiple case study                                          that according to Yins dimensions would be characterized as a holistic case study. The relevant theory for analyzing the result is contingency theory.          Conclusions                The study has found that there is a big difference in how the two companies are using their management control systems and a big difference in how management see the added value to the organization from these control systems.                                     The Swedish company has a control system that is very traditional in the type of segment where they operate and they consider the system as an important tool to lead the company in the right direction. The Israeli company on the other hand has a system that gives a more general picture and is less complicated and exact compared to the Swedish one. These differences are probably due to differences in the surroundings but also in business concept, customer demands and also difference in character and leader style of company owners. We can conclude that both these companies have been successful for 25 plus years with a profit level way above their competitors despite their different ways of using the traditional management control systems.

Bakgrund: Ett framgångsrikt ekonomisystem fungerar som ett instrument för kompetenta människor. Det är inte ekonomisystemet som skapar förändringar inom en organisation utan det är människan och dess förmåga att kommunicera. Att kommunicera prestationsmätningar har visat sig vara en betydelsefull process och ses som helt avgörande för användning av mätningarna. Trots detta är forskningen på området bristfällig vilket motiverar genomförande av denna studie.  Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om kommunikation av prestationsmätningar. Detta uppnås genom att beskriva och förklara sättet Speed Group kommunicerar prestationsmått i pulsmöten, samt att analysera de effekter som kommunikation har på styrning. Metod: Utifrån studiens syfte och forskningsfråga valdes att genomföras en fallstudie. Datainsamling är primärt från semi-strukturerade intervjuer och observationer men data är även sekundärt insamlat från dokument.  Slutsats: Pulsmötets utformning grundas i en standardisering av mötet. Vad som även framkommit är att pulsmöten hålls frekvent, snabbt och med fokus på avvikande mått. Pulsmötet tycks vila på lean kommunikation och betydelsen att pulsmöten ingår i en pulsmötesstruktur framgår ur studiens resultat. Visualisering med en mötestavla har även visat sig vara ett praktiskt verktyg som stärker kommunikationen i pulsmöten. Effekter pulsmöten ger är att få ett helhetsperspektiv på verksamheten, stärkt integration mellan olika enheter, styrning av beteenden och handlanden, ökad kontroll samt att det utgör ett verktyg för att implementera en kultur av att eliminera slöserier och styra verksamheten diagnostiskt. / Background: A successfull management control system acts as an instrument for competent people. It is not the management control system that creates changes within an organization, it is man and its ability to communicate with each other. Communication of performance measurements has been found to be an important process and is seen as crucial for its use. Despite this, the research regarding communication of performance measurements is insufficient, which justifies the making of this study.  Purpose: The overall purpose of this study is to increase knowledge about communication of performance measurements. This is achieved by describing and explaining the way the Speed Group communicates performance measure in pulse-meetings, and to analyze the impact of their communications on management control.  Method: Based on the purpose and the research question, the decision was made to do a case study. Data collection is primarily from semi-structured interviews and observations, but the data is also collected from documents.  Conclusions: The design of the pulse-meeting is based on standardization. Pulse-meetings are frequent, fast and focuses on performance deviations. Pulse-meeting seems to rest on lean communications and the importance to be connected to a pulse-meeting structure. Visualization with a board has also proven to be a practical tool that enhances communication in the meetings. The effects of the pulsemeetings is to provide overall perspective on the business, strengthen the integration between subsidiaries, controlling behaviors and actions, increased control and is a tool to implement a culture of eliminating waste and controlling diagnostic operations.

Bakgrund/problem: Kostnadsutveckling för Sveriges landsting prognostiseras fortsätta öka under kommande år. Ekonomisk medvetenhet hos chefer och personal är viktig för att arbeta för en minskad kostnadsutveckling. Forskning har visat på brist angående finansiell kunskap hos chefer inom hälso- och sjukvården vilket påverkar deras kostnadsmedvetenhet. Chefernas kostnadsmedvetenhet och hur de informerar personalen är centralt för hur kostnadsmedvetna personalen är. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga Länssjukhuset Kalmars existerande informationsflöde gällande ekonomisk information och beskriva på vilket sätt informationen förmedlas. Studien undersöker om ledningens uppfattning om personalens kostnadsmedvetenhet och dess tillgång till ekonomisk information överensstämmer med personalens faktiska kostnadsmedvetenhet. En modell över Länssjukhusets informationsflöde presenteras och därefter vilka förbättringar som rekommenderas. Metod: En kvalitativ fallstudie med en utvärderingsdesign har genomförts. Empirisk material har insamlats via intervjuer och observationer på två kliniker på Länssjukhuset Kalmar. Resultat/Slutsats: Förmedling av ekonomisk information finns på alla nivåer i Länssjukhuset Kalmar men beroende på forum antar det ekonomiska perspektivet större eller mindre plats för förmedling och diskussion. Organisationen är i behov av en ökad dialog kring de ekonomiska målen och de existerande styrmodellerna för att få en förståelse för dem. De behöver även uppdatering av budget för att få rimliga mål att styra mot. En ökad kompetens kring ekonomi skulle öka både chefers och personalens kostnadsmedvetenhet som en del i arbetet att begränsa kostnadsutvecklingen. / Background/problem: Costs for Sweden’s counties are forecast to continue increasing in the coming years. Financial awareness amongst management and staff is essential to limit the increasing of costs. Research has shown there is a lack of financial awareness amongst management within healthcare, which influences their cost awareness. Management’s cost awareness and how they inform staff of such are central to staff’s cost awareness. Purpose: The purpose of this study is to map Kalmar County Hospital’s existing information flow with respect to financial information and describe how such information is communicated. The study looks to determine whether management’s perception of their staff’s cost awareness and their access to financial information are in line with staff’s actual cost awareness. A model of the County Hospital’s information flows is presented, followed by recommendations for improving such. Method: A qualitative case study was completed, based on an assessment of empirical data gathered by way of interviews and observations at two departments at Kalmar County Hospital. Results/Conclusion: Financial information is communicated at all levels in Kalmar County Hospital. However, depending on the forum, the level of communication and discussion of financial issues may vary. The organization needs an improved dialogue 9 (129) about the financial goals and the management control system to gain an understanding of them. They also need updating the budget to get reasonable goals. Competence of financial matters would enhance both management and staff’s cost awareness with a view to limiting increasing costs.

Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.

De största affärsjuridiska advokatbyråerna i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll är i förändring. Byråerna har blivit mer professionella i strukturen, men dess ägandeform har länge förblivit oförändrad. Ägandeformen består av ett delägarskap vilket innebär att advokatbyrån ägs av ett antal advokater som även är anställda på samma byrå. Den potentiella vinsten fördelas i slutet av varje år mellan delägarna, vilket sker på olika sätt vid olika vinstdelningssystem. Fallföretaget i vår studie förändrade vid årsskiftet 2014 sitt vinstdelningssystem till ett equal partnership. Vi har i studien undersökt varför fallföretaget valt att byta vinst- delningssystem och hur förändringen påverkat användningen av andra ekonomi- styrningssystem. Studien genomfördes med hjälp av Malmi och Browns (2008) ramverk över ekonomistyrningssystem som ett paket och Andersons (2001) ramverk över olika vinstdelningssystem. Insamling av data omfattas av en intervjustudie med fyra delägare på fallföretaget samt en enkätundersökning med 13 delägare. Studiens resultat tyder på att ett förändrat vinstdelningssystem var en förutsättning för att utnyttja byråns fulla potential. Vidare ställer ett equal partnership högre krav på användning av övriga ekonomistyrningssystem, då incitamenten i belönings- och kompensationssystemet har förändrats.