Religionskunskap är ett brett och komplext ämne, som behandlar såväl kunskap om religioner och livsåskådningar, som livsfrågor, identitet och etik. I dagens skola där mångfalden av religioner bland eleverna blir alltmer påtaglig, skiftar religionsundervisningen form efter dess förutsättningar hos såväl pedagoger som elever. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om möjligheter och svårigheter med att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning på mellanstadiet. Studiens frågeställningar som ytterligare ringar in syftet var: hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter med att bedriva religionsundervisning i autentiska miljöer? Hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter i arbetet för en elevcentrerad religionsundervisning? I vilken utsträckning anser pedagoger att de egna ämneskunskaperna räcker till för att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning?Dessa frågor har besvarats genom samtalsintervjuer med fem pedagoger inom en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjuerna har sammanfattats och analyserats gentemot varandra för att urskilja likheter och skillnader. Resultatet har tematiserats efter frågeställningarna och därefter analyserats och diskuterats. Det framkom att pedagoger överlag upplever positiv attityd till religionsämnet, vilket kan påverkas av elevernas upplevda intresse för det. Klasser med stor variation i religionstillhörigheter, där religionen utövas vardagligen av många elever, verkar te sig som positiva autentiska miljöer för religionsundervisning. Där finns stora möjligheter till elevers delaktighet i religionsundervisningen och autentiska upplevelser. Den nämnda svårigheten med autentiska miljöer som framkom i studien var föräldrars motvilja till att låta elever besöka heliga rum som inte tillhör deras religion. Pedagogerna i studien använder sig av elevers förkunskaper, studiebesök och baserar religionsarbetet på diskussioner och grupparbeten med målet att levandegöra religionen för eleverna. Där studiebesök inte varit möjligt har pedagoger istället bjudit in föräldrar eller andra religionsutövare att besöka skolan. Pedagogerna uttrycker ambitionen att verka mot en mer elevcentrerad undervisning, trots att begrepp som livsfrågor och etik verkar sakna en större plats i religionsundervisningen. Slutsatsen i studien var att pedagogerna såg religionsämnet som fullt av möjligheter för elevnära lärande och utveckling genom interaktion och där särskilda svårigheter i ämnesarbetet för autenticitet och elevcentrerat lärande inte framkom.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål. Hälsosamtalet stärkte ungdomen och relationen till skolsköterskan som genom sin personlighet och sina strategier bidrog till känslan av trygghet. Ungdomarna upplevde att de fick ökad kunskap genom struktur, delaktighet och respekt. De beskrev vikten av delaktighet i samtalet för att kunna förmedla sina tankar och åsikter till skolsköterskan. Hälsoverktyget upplevdes skapa struktur i samtalet, förberedelse, en större förståelse, ett helhetsperspektiv över hälsan samt motivation till ändrade levnadsvanor. Resultatet talar för vikten av ett elevcentrerat hälsosamtal där ungdomen görs delaktig för att skapa möjligheter att främja hälsan. Resultatet har i enlighet med tidigare forskning pekat på fördelen med användandet av ett strukturerat hälsoverktyg och hälsosamtalets betydelse för ungdomars tankar om sin hälsa. / Health dialogue with pupils, a way to promote children’s health. The Purpose of the study is to describe prerequisites for a good health dialogue from adolescents´ perspective. 16 individual interviews with adolescents in upper level lower secondary school and high school completed within a major research project were analysed with qualitative content analysis. The result show that Pupil centred, secure and structured health dialogues creates conditions for learning, reflection, motivation, relation and participation. Adolescents express wishes of pupil centred health dialogues, adjusted to individual needs and requests. Helath dialouge strengthened adolescent and relation to school nurse, whom through strategies and personality contributes to the sense of security. Importance of freedom of choice and voluntariness was emphasized by adolescents. Adolescents experienced increased knowledge through structure, participation and respect. The health and lifestyle tool perceived to create structure, preparedness, a greater understanding, holistic perspectives over one’s health and motivation for lifestyle changes. Results indicates importance of pupil centred health dialogues where adolescents is made participant to create possibilities to promote health. In concurrence with previous research results points to advantage of using structured health and lifestyle tools and health dialogue’s importance for adolescents thoughts about health.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer.