Denna uppsats syftar till att få en insikt i hur elever upplever konflikter som uppstår, varför de uppstår och när de uppstår. Uppsatsen syftar även till att se om det finns generella mönster och om det finns specifika platser som utmärker sig extra mycket. Även elevers syn på lärarens roll i konfliktsituationer belyses.   Det empiriska materialet består av intervjuer som gjorts med sex elever i årskurs fyra – sex. Detta material har sedan bearbetas och tolkats genom forskning till de frågeställningar uppsatsen ämnar svara på.   Resultatet visar att eleverna upplever att det är mycket konflikter främst under deras raster och att fotbollsplanen är en plats som utmärker sig extra mycket. Forskningen syftar till att idrottsliga aktiviter blir vanligare vid denna ålder och kan vara en bidragande faktor. Vidare visar resultatet att det finns skillnader i hur killar och tjejer ser på konflikter samt hur dessa konflikter ter sig. Eleverna upplevde också att det fanns ett lärarstöd i deras konfliktsituationer.

The purpose is to find out how teachers work with students that don´t speak in the classroom. The questions that will be answered in this text are: If teacher include every student in class? How teachers identify students that doesn´t speak up in class? What reasons the teacher´s see to students that doesn´t speak in the classroom? How teacher´s include the quiet students in the classroom?   The participants are from two different schools. At each school 2 teacher´s are interviewed. So there are 4 participants in total. Every participant got almost the same open questions. The questions are open questions that are based on research.   The result shows that all the teachers in the study are working towards the purpose of this study. In some ways they do the same thing, but they also have different approaches in how to reach the students.

No description available.

Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

No description available.

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.</p>

Denna underökning syftar till att ge en bild av hur samhällskunskapslärare i sin undervisning av nyanlända elever bemöter utmaningar och tar tillvara på elevers bakgrund, erfarenheter och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett interkulturellt perspektiv på undervisning och lärande där tre interkulturella läroprocesser använts. Materialet för undersökningen har utgjorts av samtalsintervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar nyanlända elever i samhällskunskap. Jag fann att samhällskunskapslärarna i stor utsträckning verbaliserar och visualiserar i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända elever. Vidare fann jag utmaningar lärarna möter i form av stor tidsåtgången för undervisningen, olika värderingsmässiga tankesätt kopplat till att många elever kommer ifrån diktaturer, en annan kunskapssyn där faktakunskap värderas högre än analytisk förmåga samt språket kopplat till förståelse av samhällsvetenskapliga begrepp. Lärarna lyfte även fram vikten av att skapa relationer med eleverna vilket är nödvändigt för att nyanlända elever ska kunna ta till sig undervisningen. En avslutande slutsats är även behovet av fler samhällskunskapslärare med erfarenhet och kompetens att undervisa nyanlända elever.

Syftet med denna studie är att undersöka taluppfattning ur ett elevperspektiv, för att få reda på vilka uppgifter som är utmanande, vilka räknestrategier eleverna använder, samt hur de värderar svårighetsgraden på olika uppgifter inom taluppfattning. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Elever i två klasser fick genomföra ett test som innefattade delar inom taluppfattningsområdet såsom förståelse för tallinjen, talmönster, samt positionssystemet. Därefter valdes sju elever ut för efterföljande intervju. Resultatet som framkom genom studien visade att taluppfattningsområdet är komplext. En slutsats som kunde dras var att en del uppgifter verkade svåra att lösa på grund av dess utformning. Eleverna i de båda urvalsklasserna hade även svårt för olika sorters uppgifter, vilket kan bero på att de inte haft samma lärare och då inte erbjudits samma matematikundervisning. Eleverna använde sig av ett par olika räknestrategier, där huvudräkning var den mest förekommande.

Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.

<p>Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel. Det framkom även flertalet andra räknestrategier och att det fanns en variation av lösningar både mellan eleverna, men även hos samma elev vid olika uppgifter.</p>