Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt elbolag under de senaste tre åren. Detta väcker frågan ifall affärsrelationen mellan elkund och elbolag är stark eller svag. Denna studie syftar till att studera långsiktiga affärsrelationer på elmarknaden mellan elkund och elbolag utifrån en elkunds perspektiv. För att utföra studien har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 487 stycken respondenter som själva tecknat elavtal med sitt respektive nuvarande elbolag. Utformningen av enkäten för denna studie är främst baserad på nyckelbegreppen anpassning, förtroende och engagemang för att undersöka styrkan i affärsrelationen och dess ömsesidiga utbyten. Studien visar att elkunden har ett relativt starkt förtroende till elbolagen men ett svagt engagemang samt att anpassningsförmågan efter elkundernas behov lämnar lite att önska hos elbolagen. För elbolagen finns det goda möjligheter att skapa konkurrensfördelar genom att stärka relationen till sina nuvarande kunder och därmed bland annat skapa positiv word-of-mouth. Framförallt finns det möjligheter för elbolagen att anpassa sig efter elkundernas behov och därigenom visa större engagemang. Varför 20 % av hushållen haft samma elbolag i över tio år ter sig bero på att förtroendet är starkt men det kan också bero på bekvämlighet. Dock är det opportunistiska beteendet bland elkunder starkt och bör oroa elbolagen, vilket vi föreslår att elbolagen ska bemöta med en större fokus på sina affärsrelationer. I synnerhet av den anledningen att det är billigare att behålla sina nuvarande kunder än att skapa nya. / Elmarknad

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.

Intelligent IT-based solutions, often called Smart Grids, are considered to be the future balancers of renewable energy sources. One area within the Smart Grid concept is called demand response, which is focused on making customers more consumption flexible by making them more active in their consumption. In this thesis the aim is to analyze a business model by investigating the income potential for a demand response solution as well as its market potential. This has been done through literature studies, interviews and development of a computational model. The use of 5000 households with flexible consumption can provide a cost reduction of 17.2% or 2.4 million SEK for a balance responsible party during an average year. If the solution is used to make strategic bids on the regulation markets the study indicates that the largest potential for revenues lies within this strategy. Potential customers show a genuine interest in the solution, but are worried about implementation costs, product reliability and contract solutions. The business model needs further development to increase its reliability. The impact of using strategic bids optimally needs to be investigated, and a thorough market analysis would be of great help to answer the questions: how should tomorrow’s contracts look like and which actors will be present on tomorrow’s electricity market?

In the European Union, there is a driver for a change in the electricity system. The trend is to make the system more environmental friendly and improve the markets functionality. This driver often refers to the development towards a smart grid. In order to accelerate innovation in smart grid and technology application, pilot projects need to be deployed. This master thesis has been done as a part of the Stockholm Royal Seaport urban development project that is a pilot project for smart grid on distribution grid level. The aim of this report is to apply market concept and identify regulatory bottlenecks for smart grid. This report has applied market concept and identified several bottlenecks for two aspects of smart grid. The aspects are integration of distributed energy resources in medium and low voltage level and a changing customer behavior. A changing customer behavior contains both demand response and the implementation of electric vehicles. A state-of-art review on feasible solutions that improve the competition and demand side management of electricity market in smart grid and provide incentives to implement smart grid functions has been performed. The emphasis in the market aspect is on how that new actors like aggregators will enter the market and how the dynamic price can reach consumers. The emphasis in the regulatory aspect is on how regulations promote the application of smart grid supporting technologies for both the DSO and the network users. A case study has been performed for EU countries with a deeper look at Sweden. The case study investigates how far that the current regulations have reached on the way to smart grids. A state-of-art review on conclusion papers of pilot projects has been carried out. However, many pilot projects are still ongoing and not included in the review. The result shows there is still a lack of regulatory incentive to promote smart grid development and supporting market structures. Bottlenecks identified for smart grid services in the Swedish electricity market and regulation are related to four areas. These are the metering system, dynamic consumer price, active distributed units with the possibility to provide services to the system and incentives to the DSO to use new smart grid solutions in the work to enable fast and efficient connection of distributed generation. / Stockholm royal seaport project

<p>Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. </p><p>Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. </p><p>Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.</p>

<p>Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ”den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar”. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande. Hur hanterar en monopolist en avreglering och hur skapas en position på ”en ny marknad”?</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva de strukturförändringar som skett på den svenska elmarknaden i samband med avregleringen, samt att i denna kontext analysera elhandelsföretagens strategiska agerande. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera strategiska aspekter viktiga i ett sådant förändringsarbete.Genomförande: Uppsatsen kan i viss mån liknas vid en fallstudie där vi genom sex olika elhandelsföretag tittar närmare på de effekter avregleringen av den svenska elmarknaden fått på marknadens aktörer och deras strategier. Empirin grundastill största delen på 14 personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av statliga utredningar, övriga undersökningar samt tryckt företagsmaterial använts.</p><p>Resultat: Vad gäller marknaden är de tydligaste strukturförändringarna en ökad konkurrens, sjunkande marginaler och ett skifte i fokus från teknik- till marknadstänkande. Avseende de strategiska förändringarna hos de enskilda företagen är dessa markanta. Skillnader mellan aktörerna är små, främst på grund av homogeniteten i produkten, och de skillnader som kan ses finns mellan stora och små aktörer. Viktiga aspekter för att hantera en avreglering på ett bra sätt är bland annat att kunna hantera risker, påbörja omorganisationen i tid, ha koll på omvärlden, samt tänka på att storleken spelar roll och att samarbete lönar sig.</p>

Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ”den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar”. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande. Hur hanterar en monopolist en avreglering och hur skapas en position på ”en ny marknad”? Syftet med vår uppsats är att beskriva de strukturförändringar som skett på den svenska elmarknaden i samband med avregleringen, samt att i denna kontext analysera elhandelsföretagens strategiska agerande. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera strategiska aspekter viktiga i ett sådant förändringsarbete.Genomförande: Uppsatsen kan i viss mån liknas vid en fallstudie där vi genom sex olika elhandelsföretag tittar närmare på de effekter avregleringen av den svenska elmarknaden fått på marknadens aktörer och deras strategier. Empirin grundastill största delen på 14 personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av statliga utredningar, övriga undersökningar samt tryckt företagsmaterial använts. Resultat: Vad gäller marknaden är de tydligaste strukturförändringarna en ökad konkurrens, sjunkande marginaler och ett skifte i fokus från teknik- till marknadstänkande. Avseende de strategiska förändringarna hos de enskilda företagen är dessa markanta. Skillnader mellan aktörerna är små, främst på grund av homogeniteten i produkten, och de skillnader som kan ses finns mellan stora och små aktörer. Viktiga aspekter för att hantera en avreglering på ett bra sätt är bland annat att kunna hantera risker, påbörja omorganisationen i tid, ha koll på omvärlden, samt tänka på att storleken spelar roll och att samarbete lönar sig.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden’s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years. By employing case study methodology, five different smart grid projects in Sweden are discussed, using different theoretical frameworks, including actor network theory, discourse analysis, technological trajectories, diffusion of innovation and timing of entry. Norra Djurgardsstaden, a large construction project in Stockholm in which smart grid technology is used, is then analysed. The differing views of the parties involved in the project raise the question of whether more coordination is needed. Another project at Falbygdens Energi focuses on energy storage in batteries. This project poses the question of whether the regulation of the Swedish power market needs to be reformed to support the smart grid and to encourage new ways of collaborating and doing business. The final discussion concludes by suggesting new research questions.

The electricity sector has traditionally been constructed for large scale generation and distribution from the high-voltage to the low-voltage network. Transition is however underway; intermittent power generation has become less expensive and nuclear power plants are set to close down. A key issue is that intermittent power generation is by definition weather dependent, hence it cannot be planned. Smart grid solutions have the possibility to meet variations in electricity supply and demand and make use of output from intermittent renewable energy through a broad range of products and services, e.g. energy storage and adjustment of electricity production and consumption in strategic times for residential, commercial or industrial end users. Even if the technological solutions exist, these demand side resources have still not been integrated to the market to the extent that is needed. Since they are of such key importance, there is an urgent need to understand the barriers in current market structures as well as to identify opportunities and innovative business models that can bring these resources to the market. An interview study was conducted in order to provide an understanding of the challenges individual companies encounter as they develop business models to integrate their product and service offering into the electricity markets. Additional data was gathered through a literature review of academic papers, market reports and law propositions. The results of the study showed that the business models are currently undergoing stages of 'trial-and-error' to accommodate the specific needs of the electric power system. Actors are trying to prove to the electricity sector that distributed energy resources have a purpose to serve in the electric power system. The actors of these technologies seek to explore various types of value propositions, and sources of income, which to some extent are centered around the sharing of costs and resources with end customers. Furthermore, it would be desirable to align the incentives with the particular distribution network's needs and context to form the basis for the choice of capacity reinforcement. There are clear operational advantages of smart grid technologies, which also reduce profitability related to network capacity. This has to be taken into account and evaluated to encourage cooperation between the parties in the electricity sector. / Elsektorn har traditionellt konstruerats för storskalig produktion och distribution från högspännings- till lågspänningsnätet. En förändring är dock på gång; intermittent kraftproduktion har blivit billigare och kärnkraftverk stängs ner. Ett problem är att intermittent kraftproduktion per definition är väderberoende, så det kan inte planeras. Smarta elnätslösningar gör det möjligt att möta variationer i elförsörjning och efterfrågan, och ta tillvara på produktionen från intermittent förnybar energi genom ett brett utbud av produkter och tjänster, t.ex. energilagring och justering av elproduktion och konsumtion vid strategiska tidpunkter för bostads-, kommersiella eller industriella slutanvändare. Även om de tekniska lösningarna finns, har dessa resurser för efterfrågeflexibilitet ännu inte integrerats i marknaden i den utsträckning som behövs. Eftersom de fyller en viktig funktion är det angeläget att förstå hindren i nuvarande marknadsstrukturer, samt att identifiera möjligheter och innovativa affärsmodeller som kan föra dessa resurser till marknaden. En intervjustudie genomfördes för att förstå de utmaningar som enskilda företag möter när de utvecklar affärsmodeller och integrerar sina produkt- och serviceerbjudanden i elmarknaden. Ytterligare uppgifter samlades in genom en litteraturöversikt av akademiska handlingar, marknadsrapporter och lagförslag. Resultatet av studien visade att affärsmodellerna för närvarande genomgår en fas av 'trial-and-error' för att tillgodose elkraftsystemets specifika behov. Aktörerna försöker bevisa för elsektorn att distribuerade energiresurser har ett syfte att tjäna i elkraftsystemet. De aktörer med dessa teknologier försöker utforska olika typer av värdeerbjudanden och inkomstkällor, som till viss del är inriktade på att dela kostnader och resurser tillsammans med slutanvändarna. Vidare bör incitamenten för det specifika distributionsnätets behov och sammanhang ligga till grund för valet av kapacitetsförstärkning. Det finns tydliga operativa fördelar med smart elnätsteknologi, vilket också minskar lönsamheten relaterat till nätkapacitet. Detta måste beaktas och utvärderas för att uppmuntra samarbeten mellan parterna inom elsektorn.

Syfte Syftet är att utreda kopplingen mellan väder och elproduktion i ett begränsat sydsvensktområde; elområde 4. Metod Arbetet kommer att utföras med en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativametoden innefattar den största delen av den empiriska huvudundersökningen och utgörs avinsamlad data från SMHI och Nordpool. Det kvantitativa materialet kommer att redogöras föri diagramform vilket utgör grunden för den kvalitativa analysen. Begreppet hållbarhetkommer att figurera som en central punkt för arbetets utformning. Resultat Resultaten består av väder- och klimatdata från ett antal utvalda väderstationer i elområde 4vilka visar på hur olika väderförutsättningar skapar trender för elproduktion. Kustnäraområden har väderkontexter som lämpas bäst för placering av vindkraftverk. Områden iinlandet är mer problematiska och måste utvärderas individuellt för lämplighet förvindkraftsparker. Temperaturerna i elområde 4 visar på en regional sänkning av temperaturenunder slutet av november 2022. I resultaten finns även en betydande undersökning omelmarknadens förutsättningar i elområde 4, främst då med tanke på elproduktion och elprisersamt elhandel. Elproduktionen i elområde 4 är i huvudsak beroende av vindkraft ochsamtidigt finns det ett stort behov av elhandel med andra elområden. Slutsats Kopplingen mellan väder och elpriser är tydligast inom två kategorier, nämligen elproduktionoch elkonsumtion. Elproduktionen varierar kraftigt från dag till dag beroende påvindhastigheten, vilken i sin tur skapar förutsättningar för vindkraften som elområde 4 ärberoende av. Över tid har vindkraftverken en rimlig förmåga att producera el men från dag tilldag kan elproduktionen och därmed även elpriserna variera oerhört mycket. Elkonsumtionensyftar främst på behovet av uppvärmning vilket är onekligt sammankopplat med höjningaroch sänkningar i temperaturen. Det är temperaturförändringar som styr de störreförändringarna i elmarknadens balans mellan produktion och konsumtion. Vid mycket kallatemperaturer kan inte elproduktionen längre hålla jämna steg med konsumtionen ochelpriserna skjuter i höjden.