No description available.

Bag-valve mask (BVM) ventilation maintains a patient's oxygenation and ventilation until a more definitive artificial airway can be established. In the prehospital setting of a traffic collision or medical aid scene this is performed by an Emerency Medical Technician or medical first responder. Few studies have looked at the effectiveness of Bag-valve masks (BVM) or the complication rate of ventilating an unprotected airway. The purpose and goal of this study is to educate both medical first responders and basic emergency medical technicians.

Simulation is a powerful technique to study complex problems and systems. This thesis explores two different problems. Part 1 (Chapters 2 and 3) focuses on the theory and practice of the problem of simulating graphs with a prescribed degree sequence. Part 2 (Chapter 4) focuses on how simulation can be useful to assess policy changes in emergency medical services (EMS) systems. In particular, and partially motivated by the COVID-19 pandemic, we build a simulation model based on New York City’s EMS system and use it to assess a change in its hospital transport policy. In Chapter 2, we study the problem of sampling uniformly from discrete or continuous product sets subject to linear constraints. This family of problems includes sampling weighted bipartite, directed, and undirected graphs with given degree sequences. We analyze two candidate distributions for sampling from the target set. The first one maximizes entropy subject to satisfying the constraints in expectation. The second one is the distribution from an exponential family that maximizes the minimum probability over the target set. Our main result gives a condition under which the maximum entropy and the max-min distributions coincide. For the discrete case, we also develop a sequential procedure that updates the maximum entropy distribution after some components have been sampled. This procedure sacrifices the uniformity of the samples in exchange for always sampling a valid point in the target set. We show that all points in the target set are sampled with positive probability, and we find a lower bound for that probability. To address the loss of uniformity, we use importance sampling weights. The quality of these weights is affected by the order in which the components are simulated. We propose an adaptive rule for this order to reduce the skewness of the weights of the sequential algorithm. We also present a monotonicity property of the max-min probability. In Chapter 3, we leverage the general results obtained in the previous chapter and apply them to the particular case of simulating bipartite or directed graphs with given degree sequences. This problem is also equivalent to the one of sampling 0–1 matrices with fixed row and column sums. In particular, the structure of the graph problem allows for a simple iterative algorithm to find the maximum entropy distribution. The sequential algorithm described previously also simplifies in this setting, and we use it in an example of an inter-bank network. In additional numerical examples, we confirm that the adaptive rule, proposed in the previous chapter, does improve the importance sampling weights of the sequential algorithm. Finally, in Chapter 4, we build and test an emergency medical services (EMS) simulation model, tailored for New York City’s EMS system. In most EMS systems, patients are transported by ambulance to the closest most appropriate hospital. However, in extreme cases, such as the COVID-19 pandemic, this policy may lead to hospital overloading, which can have detrimental effects on patients. To address this concern, we propose an optimization-based, data-driven hospital load balancing approach. The approach finds a trade-off between short transport times for patients that are not high acuity while avoiding hospital overloading. To test the new rule, we run the simulation model and use historical EMS incident data from the worst weeks of the pandemic as a model input. Our simulation indicates that 911 patient load balancing is beneficial to hospital occupancy rates and is a reasonable rule for non-critical 911 patient transports. The load balancing rule has been recently implemented in New York City’s EMS system. This work is part of a broader collaboration between Columbia University and New York City’s Fire Department.

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj.   Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning.  Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter.  Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. / Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care.  Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments.  Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects.  Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.

Covid-19 utbröt 2020, hälso- och sjukvården omorganiserar sina verksamheter, patienter insjuknar samt isoleras. Sjuksköterskan har en fundamental roll i akutsjukvård och förväntas kunna bedriva personcentrerad vård även i en hektisk situation. Sjuksköterskor har en klinisk erfarenhet i omhändertagandet av patienter med Covid-19, men saknar evidens riktad mot Covid-19 vilket hotar den personcentrerade vården. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och utmaningar av att vårda vuxna patienter med Covid-19 inom akutsjukvård under pandemin. En allmän litteraturöversikt utfördes med en systematisk design. I datainsamlingen användes två databaser, PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar som analyserades i enlighet med en integrerad analys vilket utformade två huvudkategorier samt sju underkategorier. Resultatets utformade huvudkategorier belyste omvårdnadens utmaningar samt psykologiska och fysiska utmaningar under Covid-19. Flertal studier belyste vikten av teamarbetet i vårdandet och sjuksköterskor kände att given vård inte var adekvat. Dem isolerade patienterna med Covid-19 hade ett ökat behov av stöd och sjuksköterskor blev utmattade samt upplevde ångest. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder vid omvårdnadsåtgärder, kommunikationen försvåras till patienter och sjuksköterskorna fick skador av utrustningen. Sammanfattningsvis var vårdandet av patienter med Covid-19 psykiskt och fysiskt krävande för sjuksköterskor. Det var flertal faktorer som påverkade sjuksköterskors förmåga att utföra omvårdnad till patienterna som inte erhöll en värdig vård och teamarbete var en viktig del för patientens säkerhet samt personcentrerade vård. I framtida händelser som pandemier behövs specialistsjuksköterskor för att de har en högre omvårdnadsintention och utgör en viktig del i det tvärprofessionella vårdteamet. / Covid-19 erupted in 2020, the health services reorganized it’s operations, patients became ill and isolated. Nurses have a fundamental role in emergency care and are expected to provide person-centered care, even in a hectic situation. Nurses have a clinical experience in the care of patients with Covid-19, but the lack of evidence about Covid-19 threatens the personcentered care. The aim was to illuminate nurses´ experiences and challenges of caring for adult patients with Covid-19 in emergency care during the pandemic. A general literature review with a systematic design was performed. In the data collection two databases were used, PubMed and CINAHL. In total, 17 articles were included and analyzed in accordance with an integrated analysis that designed two main categories and seven subcategories. The main categories of the results highlighted the challenges of nursing as well as psychological and physical challenges during Covid-19. Many studies highlighted the importance of teamwork in care and nurses felt that the care provided was not sufficient. The isolated patients with Covid-19 had an increased need for support and nurses became exhausted and experienced anxiety. The protective equipment contributed an obstacle to nursing activities, the communication to patients became difficult and the nurses were physically affected by the protective equipment. In conclusion, caring for patients with Covid-19 was mentally and physically demanding for nurses. There were several factors that affected nurses´ ability to provide care to patients who did not receive valuable care and teamwork was an important part of patient safety and person-centered care. In future events such as pandemics, specialist nurses are needed because of their higher nursing intentions and their important role in the interprofessional team.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Akutsjukvårdens syfte är att tillgodose personer som drabbats av akut skada eller sjukdom en god och säker vård genom hela den akuta vårdkedjan. Brister inom hälso- och sjukvården leder årligen till att patienter skadas. Förutom stort lidande hos patienter och anhöriga belastar detta ett redan hårt pressat vårdsystem. I vårdövergångarna kan misstag eller missförstånd ske som gör att information som ges tolkas olika eller helt går förlorad. För att kunna arbeta förebyggande och minimera antalet vårdskador för patienterna måste risker samt vart dessa uppstår synliggöras. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerhetsrisker vid patientens övergång från ambulanssjukvård till akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med en systematiskt ansats där 15 vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades innan inkludering för att säkerställa ett resultat av god kvalitét. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Det framkom patientsäkerhetsrisker kopplades till brister i organisationen och bristande förvaltande av vårdrelationen. Organisatoriska brister var förlust av information om patientens tillstånd, bristande fokus på patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avsaknad av tydlighet kring vem som bar ansvaret för patienten och dennes vård i vårdövergången samt risker för patienten kopplade till personalens kompetens. Bristande förvaltande av vårdrelationen manifesteras genom avsaknad av samsyn kring patientens situation och sjukdomsförlopp samt bristande bemötande gentemot patienter som ofta besökte akutmottagningen och/eller var i behov av ambulans. Slutsats: För att kunna säkerställa en patientsäker vård förutsätter det att det finns organisatoriska förutsättningar samt att patienten sätts i fokus. Idag ses flera patientsäkerhetsrisker och det behöver ske en förändring i akutsjukvårdens organisation och förhållningssätt för att kunna säkra en god vård för patienten. / Background: The purpose of emergency healthcare is providing people who have suffered an acute injury or illness a good and safe care throughout the emergency care chain. Deficiencies in healthcare lead to patients being injured annually. In addition to suffering patients and relatives, this burdens an already hard-pressed healthcare system. In care transitions, mistakes or misunderstandings can occur, which means information given is interpreted differently or is lost. To be able to work preventively and minimize the number of care injuries for patients, risks and where they occur must be made visible. Aim: The aim was to highlight patient safety risks during the patients transfer from ambulance care to the emergency department. Method: A literary review using a systematic approach including 15 research articles was used. The articles were quality checked before being included to secure a result with a good quality. The result was concluded through an integrated analysis. Results: Patient safety risks were identified linked to deficiencies in the organization and lack of management of the care relationship. Organizational deficiencies were lost of information about the patient’s condition, lack of focus on the patient and their care needs. Lack of clarity of who was responsible for the patient and patients care during the care transition and risks for the patient linked to staff competence. Lack of management of the care relationship manifested through lack of consensus for the patient’s situation and course of disease and lack of treatment toward patients that often visited the emergency department and/or needed an ambulance. Conclusion: To ensure patient safety, there needs to be organizational prerequisites and focus on the patient. Today, major patient safety risks are seen and there needs to be a change in the organization and the approach of emergency healthcare to ensure good care for the patient.

Bakgrund: I sjuksköterskeutbildningen ingår kliniska placeringar som har för avsikt att integrera studenten från högskola till yrkesliv. Det ingår i sjuksköterskans roll att handleda. Handledare har en betydande roll i hur studenten kommer uppleva sin praktik. En god relation är grundläggande. I dag finns en stor brist på erfarna sjuksköterskor. Miljön inom akutsjukvården är ofta stressig och sjuksköterskan måste ständigt anpassa sig, vilket kan påverka den personcentrerade vården och patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter inom akutsjukvård. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatanalysen omfattar tre kategorier sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter: Givande, Stress och utmaning samt Relation och ömsesidighet. Slutsats: Vilja och motivation till att handleda bör finnas. Även en ömsesidig relation mellan handledare och student. Akutsjukvården genomsyras av tidsbrist och stressig arbetsmiljö där patientsäkerheten kan riskeras. För god handledning och relation behövs öppen kommunikation. Studien kan appliceras i större skala för att främja förbättringsarbete. / Background: In nursing education there are clinical placements with the intention to integrate the student from the university to a professional life. A part of the nurse's role is to mentor nurse students. Mentors have an important role regarding how the student will experience their clinical placement. A mutual relationship is fundamental. Today there is a great shortage of experienced nurses. The environment within emergency medical services is often stressful and nurses must constantly adjust themselves, which can impact on patient-centered care and patient safety. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses’ experiences of mentoring nurse students in emergency medical care. Method: The study is of qualitative semi-structured interviews with five respondents. The interviews were analysed through a qualitative content analysis. Result: The result analysis generated three categories regarding nurses' experiences. Gratifying, Stress and challenge and Relationship and mutuality. Conclusion: A will and motivation to mentor should exist. Even so, a mutual relationship between mentor and student. Emergency medical services are imbued by a lack of time and a stressful work environment which can risk patient safety. For good mentorship, open communication is required. The study can be applied on a larger scale to promote work of improvement.

Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.