I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan två läger där den ena sidan hävdat att marknaden är effektiv och den andra sidan, ofta med säte i ekonomisk beteendevetenskap, hävdat att systematisk riskjusterad överavkastning går att erhålla. På senare år har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fått störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förändras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och är i stor utsträckning vad denna uppsats kommer att behandla. En effektiv marknad innebär att aktiekursen alltid återspeglar det sanna värdet av företaget. En privat investerare gynnas på så sätt av en effektiv marknad då en aktie inte kan vara felaktigt prissatt. I en ineffektiv marknad kan investerare som är duktiga på aktieanalys erhålla systematisk riskjusterad överavkastning. Relativ styrka är en välkänd strategi för aktiehandel som sägs generera riskjusterad överavkastning. Relativ styrka investerar i ett urval av de historiskt bäst presterande aktierna och avyttrar dem en period senare. Tanken är att aktierna ska fortsätta sin positiva utveckling under denna period. I denna uppsats konstrueras en modell med relativ styrka som grund för aktieurval för att mäta graden av riskjusterad överavkastning som går att erhålla med strategin. Detta mått kallas för Alpha. Förändras Alpha över tid som Adaptiva marknadshypotesen förespråkar? Finns det skillnader i hur Alpha förändras över tid mellan segment på börsen? Dessa är några av frågorna som undersöks i studien. Studien bygger på ett kvantitativt tillvägagångssätt med en population av aktier som ingår i Nasdaq OMX Nordic. Aktiepopulationen har delats upp i tre storleksbaserade segment; Large-, Mid- och Small Cap samt ett fjärde segment sammanslaget av de tre förstnämnda segmenten. Undersökningsperioden sträcker sig mellan 2002-10-03 till 2013-05-01 och innefattar tre olika marknadsklimat. Resultaten indikerar att marknadseffektivitet bör betraktas som ett dynamiskt begrepp. Det finns en negativ korrelation mellan några av de observerade segmenten som forskarna tror kan förklaras av att anomalier uppstår och försvinner med jämna mellanrum. Detta gör att analytiker och aktörer på marknaden flyttar sitt fokus till segmentet där anomalin uppstått i hopp om generera avkastning på den felaktiga prissättning som anomalin gett upphov till. I takt med att anomalin utnyttjas så försvinner den från marknaden vilket kan vara en förklaring till varför graden av marknadseffektivitet varierar.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad i den abnormala avkastningen vid köp-och säljrekommendationer på aktier som finns noterade i Sverige och USA. Genomförande: En eventstudie genomfördes där den abnormala avkastningen, som uppstod till följd av köp- och säljrekommendationer, mättes från sex utvalda företag som är noterade i Sverige och USA. Resultaten för vardera land jämfördes för att undersöka i vilket land den abnormala avkastningen var störst. Studien utgick ifrån en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Avslutningsvis gjordes en hypotesprövning. Resultat: Resultaten visar att det är större abnormal avkastning vid köp-och säljrekommendationer i USA än i Sverige på en specifik aktie. Den abnormala avkastningen var störst vid säljrekommendationer. Resultaten har jämförts med tidigare forskning för att identifiera skillnader och likheter.

No description available.

<p>Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.</p>

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.

Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebär att det inte går att utnyttja systematiska avvikelser på marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare använder sig av för att generera överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning. Genomförande: Teori inom området har byggt upp en grundförståelse för problemet, empiri har sedan hämtats från de olika företagen för att få fram EV/EBITDA-multiplar till de ingående portföljerna i studien. Aktiekurser har även inhämtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jämförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen. Resultat: Av resultatet framkommer att det går att utnyttja en investeringsstrategi där investering görs i låga EV/EBITDA-multiplar. Effekten är tydlig på hela Stockholmsbörsen, samt i två av de undersökta branscherna, sällanköpsvaror och tillverkningsindustrin. Det spelar ingen roll vilken riskpreferens investeraren har då portföljer med låga multiplar genererar högst avkastning och även innehåller lägst betavärde. / Background: The efficient market hypothesis alleges that an investor cannot systematically earn excess return. However there are established investment strategies that are being used in the stock market to obtain this excess return Aim: The aim of the thesis is to examine if it is possible to earn excess returns by investing in companies that indicate a low or high EV/EBITDA multiple. The variables industry and risk will also be examined with the possible presence of an investment strategy where excess return can be obtained as a base. Completion: Theory within the field has built an understanding of the problem, empirics have then been gathered to obtain EV/EBITDA multiples and stock prices to perform the study. Portfolios of high and low multiples have been composed to analyze the result. The result has been compared to the development of the OMXSPI index and to the risk adjusted return for the portfolios. Result: The result shows that an investment strategy where investments are made in a low EV/EBITDA-multiple can be used to earn excess return on the Swedish stock market. The effect is most present at the Stockholm stock exchange and in the manufacturing industry and industry for durable goods. The investors risk aversion does not affect the decision, thus low multiples generate the highest return with the lowest beta value.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek. Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser. Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test. Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten. Variablerna uppvisar ett positivt samband med träffsäkerheten i prognoserna. Indikationer återfinns på att aktieanalytiker inte agerar fullständigt rationellt och att psykologiska påverkansfaktorer kan förekomma. Köprekommendationer influeras av en överoptimism medan säljrekommendationer uppvisar en överdriven pessimism. / Background: On a daily basis, the business press publishes stock recommendations and earnings estimates that stock analysts’ produce. These recommendations can be viewed as an integral part of both private and institutional investors’ investment decisions. Stock analysts’ ability to predict stock prices is an unexplored area with only a few studies on the variable target price. Previous studies focus on evaluating the accuracy of the forecasts but few of them contribute to the understanding of which factors influence the size of the forecast errors. Aim: The aim of the thesis is to analyze stock analysts’ ability to predict future stock prices. Completion: A deductive approach is used which allows the formulation of research questions and the identification of possible influencing factors on accuracy to be derived from previous studies. The accuracy is analyzed using regression analysis, where the absolute forecast error is the dependent variable while the formulated influencing factors are used as explanatory variables. Furthermore an analysis of the relative forecast errors is conducted to examine whether overoptimism influences the forecasts. This is carried out by examining the distribution of the relative forecast errors using T-tests. Results: Stock analysts’ price targets are influenced by several of the examined factors. A company’s size and its beta value exhibit the strongest influence on target price accuracy. The variables display a positive relationship with the accuracy of the forecasts. The results indicate that stock analysts’ do not act completely rational and that psychological biases may affect the target prices. Buy recommendations are influenced by an overoptimism whereas sell recommendations show an exaggerated pessimism.

Bakgrund: Den effektiva marknadshypotesen är ett vida accepterat begrepp inom den finansiella sfären men trots sin centrala roll har den fått motstå mycket kritik. Ett flertal anomalier har identifierats vilka är en kritik till marknadens effektivitet. I takt med anomaliernas framväxt har intresset för investeringsstrategier ökat. Går det att generera en överavkastning genom en förbestämd strategi där marknadens ineffektivitet utnyttjas? Vi finner det därför av intresse att studera Greenblatts (2010) Magic Formula och om det är möjligt att generera en överavkastning genom att tillämpa investeringsstrategin. Syfte: Studien syfte är att analysera huruvida investeringsstrategin Magic Formula kan generera överavkastning jämfört med den globala aktiemarknaden samt om det föreligger några prestationsskillnader mellan de olika europeiska aktiemarknaderna. Vidare ämnar studien analysera hur ombalanseringsfrekvensen samt val av tidsperiod påverkar Magic Formula-portföljens avkastning. Metod: För att genomföra studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats använts. Det har genomförts en tidsserieundersökning där portföljer har konstruerats och analyserats baserat på dess avkastning och risk som statistiskt säkerställts genom parvisa t-test samt regressioner. Studien har genomförts på den europeiska marknaden under tidsperioden 2007-04-01 till 2017-04-01. Slutsats: Av 18 Magic Formula-portföljer presterar 14 portföljer sämre än jämförelseindex, sett till årliga medelavkastning samt total avkastning. Tre av de 14 portföljerna gav en signifikant lägre avkastning. Finanskrisen hade stor påverkan på resultaten. Exkluderas denna tidsperiod presterade endast 11 portföljer sämre, dock utan statistisk signifikans i resultaten. Studie har även funnit att en längre tidsperiod mellan ombalanseringarna tenderar att generera en högre avkastning. / Background: The efficient market hypothesis is a widely spread concept throughout the financial sphere, but despite of its central roll it have had to withstand a lot of criticism. Anomalies have been identified which are a criticism against the markets efficiency. The interest of investment strategies has grown as of the emergence of the anomalies. Is it possible to generate abnormal returns through a pre-determined strategy, where the market inefficiency is exploited? We therefore find it interesting to study Greenblatt’s (2010) Magic Formula and if it is possible to generate abnormal returns by implementing the investment strategy. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether the investment strategy Magic Formula can generate abnormal returns compared with the global stock market, and if it is possible to identify any performance differences between the European stock markets. Furthermore, the study aims to analyze how the re-balancing frequency and the time period effects returns from the Magic Formula. Methodology: To implement the study we have used a quantitative strategy with a deductive design. We have implemented a time series analysis where portfolios have been constructed and analyzed based on its return and risk. The results have been statistically tested through pairwise t-tests and regressions. The study is conducted on the European market from 2007-04-01 to 2017-04-01. Conclusion: 14 of the 18 Magic Formula portfolios have performed worse than the benchmark, according to annual average return and total return. Three of the 14 portfolios have had a significant lower return. The financial crisis affected the results greatly. If we excluded this time period only 11 portfolios performed worse, however without statistical support behind the results. Our results also suggest that a less frequent re-balancing of the portfolio generates higher return than a more frequent re-balancing.

Bakgrund: Allt mer kapital allokeras mot hållbara företag som satsar på CSR, samtidigt som transparensen ökar när företag redovisar om deras hållbarhetsarbete. Det finns tidigare forskning som antyder en koppling mellan CSR och finansiell prestation. Piotroskis (2000) investeringsstrategi baseras på redovisningsbaserade mått och har genererat positiv avkastning på olika marknader och under olika tidsperioder. Därav är det av intresse att undersöka ifall information om företags CSR kan adderas till Piotroskis (2000) investeringssignaler för att generera överavkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla Piotroskis investeringsstrategi med förändring i det icke-finansiella måttet CSR för att analysera ifall informationen om CSR förbättrar möjligheten att generera överavkastning. Metod: Studien har en kvantitativ och deduktiv utformning då den utgår från befintliga teorier. Det är en tidsserieundersökning av portföljer som genomförts under tidsperioden 2006-04-01 till 2017-03-31 på OMXS30. Vidare analyseras avkastningen med vedertagna portföljutvärderingsmått samt statistiska tester. Slutsats: Den utvecklade portföljens avkastning blev inte signifikant skild från avkastningen för den portfölj som inte tog hänsyn till företagens CSR-bedömning. Trots detta kan det utläsas att avkastningen från den utvecklade portföljen inte blev bättre än marknadsavkastningen, vilket pekar på att CSR-information inte bidrog till förbättrad överavkastning. Resultatet stärker och indikerar svårigheten att prestera bättre än marknaden och därmed förespråkas snarare en buy-and-hold strategi. / Background: More investments are being allocated towards sustainable companies and companies that focus on CSR. Transparency also increases when companies report about sustainability. There are many studies that show a connection between CSR and financial performance. Piotroski's (2000) investment strategy is based on accounting measures and has generated positive returns in different markets and different periods. It is therefore interesting to investigate whether CSR information can be added to the investment strategy to improve returns. Purpose: The purpose of this study is to develop Piotroski's investment strategy with the change in the non-financial measure CSR, to analyze if information about CSR improves the ability to generate excess return. Methodology: The study has a deductive design with a quantitative strategy and it is a time series analysis. The study is conducted based on existing theories. Accepted portfolio evaluation measures and statistical tests are used to analyze the returns. The study is conducted on the OMXS30 from 2006-04-01 to 2017-03-31. Conclusion: There was no statistical significance that the return from the portfolio using CSR-performance differed from the return of the portfolio that did not take CSR- performance into account. As a result from this we could not see that CSR-information contributed to an improved performance for an investor looking for excess return using the signals used by Piotroski (2000). Furthermore the difficulty of performing better than the market rather advocates a buy-and-hold strategy.