Detta examensarbete undersöker effekten av emotionell priming när försökspersonen använderen bedömningsskala som förankrat bedömningar av upplevd skönhet. Tio försökspersoner fick bedöma skönhet hos bilder med varierande emotionellt innehåll. Något entydigt svar på om, och i så fall hur mycket bedömningarna påverkades av emotionellt innehåll genom en priming-effekt gick inte fastställa, men en tendens till effekt av priming påvisades. Förklaringar som främst gäller metodiska begränsningar diskuteras.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.</p>

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.

No description available.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet. För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna. Genom Storytelling, som per definition handlar om att dela berättelser, kan ett företag förmedla sina emotionella värden till konsumenten, som i sin tur skulle kunna särskilja varumärket från dess konkurrenter på ett emotionellt plan. Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett företagsperspektiv, undersöka, beskriva och föra en diskussion kring hur Storytelling som marknadsföringsinstrument kan bidra till att ett starkt emotionellt och symboliskt band knyts till konsumenterna och på så sätt skapa upplevt mervärde och en långsiktig emotionell differentiering av varumärket. Arbetet ämnar synliggöra och fördjupa förståelsen för de sätt strategiskt och medvetet arbete med Storytelling kan vara ett effektivt marknadsföringsverktyg. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genom två semistrukturerade intervjuer genomförts. Till de dragna slutsatserna hör att arbete med Storytelling måste ske kontinuerligt och underhållas både internt och externt och att man därigenom kan uppnå en stark emotionell relation till både konsumenter och medarbetare. En annan dragen slutsats är att man, för att få en så stark och riskfri effekt som möjligt, i sina berättelser bör använda sig av verkliga händelser som rör organisationen.

How can the object based art help us, as viewers and as makers, to access a supplanted emotional state? One way of positioning yourself within the corpus-field is to step outside the traditional borders of the field and aim for other values within the objects, such as a visible working process, a storytelling or an emotional relationship to the object.  It is a way of taking a step from the traditional silversmithing towards some kind of free undefined corpus-art.  To reach for suppressed feelings is one way to find an importance within the artistic work, to give it a purpose. By investigating the concept of the sublime and the surrealist movement I try to find examples on how you, both as a viewer and as a maker, can put yourself in an emotional/intuitive state.  Through interviews with Jewellery and corpus artists I get a maker’s perspective which I compare with my own reactions to their work. Works of art can be used as a catalyst to reach, and maybe also to process, unattended feelings. This creates a strong emotional connection to the work.  As a maker you can, for example, do this by working with it as a theme, or by using an intuitive working method. But also as a viewer you can be triggered to expose these feelings. Although, it must be said, that the viewer’s experience of artwork is always subjective. I see the focus of emotional communication as a way of verifying the importance of artistic work within the corpus-field.

Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor. För att utveckla sin sociala kompetens fick barnen genomföra olika samarbetsövningar. Det visade sig att barnen inte hade fått möjligheten att öva på att utgå från sina känslor. Det har fått lära sig vad som är rätt och fel.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna. Slutsatsen som vi kan dra utifrån denna studie är att de klassificerade ritualerna i studien syftar till att uppmuntra medarbetares arbetsprestationer, vara arbetsfokuserade samt för att socialisera medarbetare med varandra. De ritualer som anordnas på arbetsplatsen som ger hög emotionell energi, en långvarig och positiv känsla av glädje, tillit och gruppsolidaritet samt starkt initiativtagande till social interaktion, sker framförallt i de ritualer som ger utrymme för socialisering mellan medarbetare, det vill säga de tillfällen där medarbetare får möjlighet att stärka de sociala banden mellan varandra. Detta kan i sin tur resultera i en starkare sammanhållning och gemenskap på arbetsplatsen där medarbetare känner en tillhörighet till organisationen. Nyckeln till ett väl fungerande samarbete och sammanhållning mellan en organisations medlemmar kan således ligga i de sociala interaktioner som sker på arbetsplatsen där möten mellan människor genererar känslor av hög emotionell energi.

No description available.