Syftet med studien var att undersöka om människor som deltar i någon form av arbetsmarknadsåtgärd är mer benägna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i jämförelse med tillsvidareanställda, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad självkänsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en undersökningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomförde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enkät där de fick skatta sin självkänsla. Studiens resultat visade att det inte uppstod någon signifikant interaktionseffekt mellan variablerna grupp och uttryck som stämde överens med hypotesen, men det fanns en tendens till skillnad i självskattad självkänsla, där kontrollgruppen skattade sin självkänsla högre. Diskussionen bestod av resonemang kring varför en interaktionseffekt inte uppstod, där den största orsaken tros vara att spridningen i deltagarnas data var begränsad. / The purpose of this study was to examine whether people who participate in employment measures are more likely to interpret emotional expressions of other people as more negative compared to permanent employees, and to examine whether there was any difference in self-rated self-esteem between the groups. The study consisted of 28 people, with 14 in an experimental group and 14 in a control group. All participants completed a computerized emotion perception test and answered a questionnaire in which they had to rate their self-esteem. The results of this study didn’t show a significant interaction effect between the variables group and expression that were consistent with the hypothesis, but there was a trend toward a difference in self-rated self-esteem, where the control group rated their self-esteem higher. The discussion consisted of arguments why an interaction effect didn’t occur, and the major cause was probably the size of distribution.

<p>Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.</p><p><em>”Cognitive appraisal model”</em> (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes <em>(AIMS) Athletic Identity Measurement Scale</em> och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes <em>(POMS) Profile of Mood States</em>. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.</p>

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada. ”Cognitive appraisal model” (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes (AIMS) Athletic Identity Measurement Scale och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes (POMS) Profile of Mood States. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet. Resultatet visade att var lättast att bedöma emotionen glad och att kvinnor var statistiskt signifikant bättre än män på att bedöma emotionen. Akustiska skillnader undersöktes i programmet Praat, de valda parametrarna som undersöktes grundades på tidigare studier. Lägre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration karaktäriserar ironiska och sarkastiska ljudfiler utifrån vår analys. Detta korrelerar inte med flertalet tidigare studier, troligtvis beror det på att tidigare studier gjorts på andra språk än det svenska, däremot visar en tysk studie liknande resultat. Ytterligare ett akustiskt kännetecken som uppmärksammades i vår studie var att det näst sista ordet i ironiska och sarkastiska yttranden tycks vara förlängda. / Have you ever experienced doubt in whether a person is being ironic? It is hard to identify irony, especially when you don't know the context. Acoustic features, such as pitch, intensity and duration, have in previous studies been detected to explain differences between emotions. Irony and sarcasm have been found to have a higher pitch, intensity and longer duration than other emotions. In this study 20 people listened to 26 samples, from the test material made by Peder Palmér from the Institution of Behavioral science and Teaching in the University of  Linköping, and were asked to determine which emotion that was used in each sample. Irony, sarcasm, anger, happiness and seriousness were portrayed emotions in the audio files. The results showed that the emotion happiness was the easiest and women were better able to determine this emotion. Acoustic differences were analyzed in Praat, the acoustic parameters used were based on previous surveys. Lower pitch, intensity and a longer duration were found to be characteristic for irony and sarcasm in this research. The outcome does not correlate with several of previous studies, probably because previous studies are not made in Swedish but one survey in German shows similar results. Another acoustic feature that was found in our survey is that the penultimate word has longer duration in irony and sarcasm than in other expressions.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för pedagogers förhållningssätt i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Studien undersöker vilken betydelse pedagogerna anser att barns socio-emotionella utvecklingen har samt vilka strategier de använder för att möta och underlätta för barn i socio-emotionella svårigheter. Vi använder en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor samt intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visar att informanterna som deltagit uttrycker ett liknande förhållningssätt och bemötande i mötet med barn i socio-emotionella svårigheter. Likaså använder de snarlika strategier för att främja och underlätta för dessa barn. Deras utgångspunkt är att varje enskilt barn ska mötas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Informanterna placerar inte heller svårigheterna hos det enskilda barnet, utan istället är det verksamheten som måste anpassas och förändras.

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

No description available.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om förskollärares arbete med socioemotionell utveckling i förskolan. Forskningen som jag har tagit del av kring ämnet tar upp vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller barns sociala och emotionella utveckling samt även hur olika anknytningsmönster påverkar barn i eller med svårigheter. Syfte Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för komplexiteten i arbetet med socioemotionell utveckling i förskolan. Metod Undersökningen består av en kvalitativ metod. Fyra pedagoger från fyra olika avdelningar på en förskola intervjuades. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att det är en utmaning att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan. Resultatet visar att socioemotionell utveckling kan vara att ett barn är i svårigheter under en tid eller att ett barn har medfödda svårigheter. I resultatet framkommer komplexiteten i förskollärarens arbete med socioemotionell utveckling som bör ske på individnivå och på verksamhetsnivå. Förskollärarna anser att verksamheten ska erbjuda barn en trygg miljö för att skapa en trygg anknytning samt underlätta vistelsen i förskolan. I resultatet framkommer vikten av att se över hur verksamheten fungerar samt hur miljön är utformad. Förskollärarna menar att det är viktigt med en god föräldrasamverkan för att det gynnar barnets socioemotionella utveckling, fast ibland kan det vara svårt att nå fram till föräldrarna. Ett barn med sociala och emotionella svårigheter hamnar lättare i konflikt med andra barn, de blir lättare aggressiva eller inåtvända. Förskollärarna anser att barn med sociala och emotionella svårigheter ofta har ett avvikande beteende som kan upplevas vara utanför normen och det ”normala” för hur ett barn ska fungera i samspelet med andra barn. Förskollärarna menar att alla barn behöver känna samhörighet, delaktighet och bli inkluderade i barngruppen. I resultatet framkommer även det kan vara en tillfällig störning hos det enskilda barnet i svårigheter och att det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar beteendet. Förskollärarna anser också att alla barn ska observeras för att få en tydligare förståelse för barns beteendemönster.