Tidigare studier har visat att receptionister brukar uppleva höga emotionella kravi arbetet. Föreliggande studie undersökte receptionisters upplevelser av emotionella kravoch socialt stöd. Studien genomfördes kvalitativt på fem verksamheter med åttasemistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk induktiv metod. Iresultatet framkom fyra teman: ”Att träda in i en yrkesroll”, ”Känsloanpassning”,”Påverkan av arbetskrav” och ”Behov av stöd”. Resultatet visade att det kollegialastödet upplevdes som det mest betydande stödet för att hantera kraven i arbetet, detorganisatoriska stödet upplevdes även viktigt men var inte ett stöd som receptionisternavanligen använde sig av. Receptionisterna som arbetade inom sekretesskyddadeverksamheter upplevde sig även ha begränsade former av socialt stöd. I resultatetframkom även att respondenterna som upplevde sig ha avsaknad från detorganisatoriska och det kollegiala stödet valde att söka sig till professionellt stöd(samtalsstöd). I diskussionen knöts respondenternas reaktioner till olika teoretiskaförklaringar.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse. Vi fann fem övergripande teman för resultatet: emotionella reaktioner, effekter på det dagliga livet, förändrad identitet, information och utbildning samt copingstrategier. Slutsatsen är att upplevelsen av att få diabetes typ 2 varierar kraftigt. En kombination av olika faktorer tros påverka patienters reaktioner vid diagnostillfället; dessa är kultur, socioekonomisk tillhörighet, kulturell bakgrund och identitet samt tidigare erfarenheter av sjukdomen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen vid diabetesdiagnosen och att inte utgå ifrån att patienten ska uppvisa en viss reaktion, utan ta såväl personens bakgrund som livssituation i beaktande. / Type 2 diabetes is a widespread disease that is of increasing incidence in Sweden. Since this means that these patients will be a more common patient category in Swedish health care, we found it of interest to study the lived experience of being diagnosed with type 2 diabetes. By gaining a better knowledge on this subject nurses can be able to provide a better care for these patients. The aim of the literature review is to describe the patient’s experience of being diagnosed with type 2 diabetes. Only qualitative articles were included since we seeked to describe experiences. Five themes were found: emotional reactions, effects on daily living, a changed identity, information and education, and coping strategies. Our conclusion is that the experience of being diagnosed with type 2 diabetes varies greatly. A combination of various factors are believed to influence patients' reactions at the time of diagnosis; these are culture, socioeconomicbelonging, cultural background and identity, and previous experience of the disease. It is important for nurses to see the individual at the time of the type 2 diabetes diagnosis, and not to expect a certain reaction from the patient, but to take into account the background of the person as well as his/her life situation.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionellaelement kan påverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handelär en viktig och växande del för återförsäljare världen över och med hård konkurrens ärdet nödvändigt att ha en webbutik som får kunden att stanna och känna sig trygg genomhela köpprocessen.Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genomökad trygghet men även genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen.Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan användas för attförbättra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhävde testpersonerna tycke omsektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren fårmöjlighet att genom sin design kunna påverka sina besökares tankar och val, vilketexempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbättrad relation mellan försäljare ochkonsument. / This paper aims to investigate whether emotional web development and emotionalelements may influence a customer’s incetive to make purchases in e-commerce. Ecommerceis an important and growing part of retailers worldwide and in a highlycompetitive business environment it is necessary to have an online store that gets thecustomer to stay and feel secure throughout the entire buying process.The study shows that emotional elements creates a preference of the test subjects, partlythrough increased security but also by engaging the test subjects emotionally with thedesign. This results in that emotional web development to good advantage can be used toimprove certain aspects of online stores, the test subjects stressed the importance of thesection with customer ratings and the emotional images. Web developers gets theopportunity through their design to influence their visitors’ thoughts and choices, whichfor example advantageously may result in an improved relationship between the sellerand the consumer.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.

The aim of this study was to investigate the associations and differences regarding behaviour- and emotional problems and physical activity (PA) in early school-age children born preterm in comparison to children born full term. The sample consisted of 131 children at age 6-9 (mean age 7.8, including 54 % girls). The participants were divided into four groups depending on weeks of gestational age (GA): extremely preterm (EPT; 22-27 weeks), very preterm (VPT; 28-33 weeks), moderate preterm (MPT; 34-37 weeks) and the control group born at full term (FT; 38-42 weeks). The data were received from parent’s ratings on the questionnaire Child Behaviour Checklist (CBCL). The result showed that children born EPT were rated as having significantly more symptoms of depression, ADHD and conduct disorders, compared to the children born VPT, MPT and FT. The children born EPT also participated more in individual sports rather than team sports and in particular for those children with high ratings on ADHD Scale and Oppositional Defiant Scale. In conclusion, children born EPT seem to have more symptoms on behavioural and emotional problems and therefore more attention is needed to define appropriate interventions for this group to prevent and treat these problems. Even though PA didn’t manifestly decrease with lower GA in this sample it’s likely that bigger differences will show when the children grow older and more investigations are needed to examine the impact of PA among children born PT. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan beteende och emotionella problem samt fysisk aktivitet i tidig skolålder hos prematura barn i jämförelse med fullgångna barn. Urvalet bestod av 131 barn i åldern 6–9 (medelvärde 7.8, inklusive 54 % flickor). Deltagarna blev indelade i fyra grupper beroende på gestationsålder: extremt prematura (22–27 veckor), mycket prematura (28–33 veckor), måttligt prematura (34–37 veckor) och kontrollgruppen som bestod av fullgångna barn (38–42 veckor). Datamaterialet inhämtades från föräldrarnas skattningar på enkäten Child Behaviour Checklist (CBCL). Resultaten visade att barn som fötts extremt prematurt skattades ha signifikant mer symtom av depression, ADHD och uppförandestörning jämfört med mycket och måttligt prematura samt fullgångna barn. Barnen som fötts extremt prematurt utövade även mer individuella idrotter och mindre lagidrotter, vilket var speciellt tydligt för barn med höga skattningar på skalorna ADHD och trotssyndrom. Sammanfattningsvis har barn födda extremt prematurt mer emotionella och beteendemässiga problem jämfört barn med längre gestationsålder, och utifrån det behövs mer fokus på att utforma lämpliga interventioner för att förebygga och behandla dessa problem. Även om fysisk aktivitet inte visade sig minska med lägre gestationsålder i vårt urval är det troligt att större skillnader kommer visa sig när barnen blir äldre och vidare undersökningar krävs för att avgöra hur fysisk aktivitet kan tänkas påverka utfallen för prematura barn.

Denna studie, som är av utforskande karaktär, förenar de två forskningsområdena emotionell intelligens och autenticitetsklimat. Studien syftar till att undersöka om ledares emotionella intelligens har betydelse för autenticitetsklimatet i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Utöver detta är syftet även att undersöka hur ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppernas autenticitetsklimat är i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning utförd bland ledare och tillhörande arbetsgrupper inom sjukvården och polisen. Ledarna fick besvara en enkät om deras emotionella intelligens och arbetsgruppen fick besvara en enkät om arbetsgruppens autenticitetsklimat. Resultatet visade att ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat generellt sett var högt. En multipel regressionsanalys visade att användning av emotioner för att underlätta prestation var den EI dimension som hade högst betavärde, därefter kom reglering av emotioner inom individen, sedan kom bedömning och identifiering av emotioner hos andra individer och slutligen bedömning och uttryck av emotioner inom individen. Reglering av emotioner inom individen var den enda av EI dimensionerna som hade en signifikant betydelse för arbetsgruppernas autenticitetsklimat. Inget signifikant samband mellan ledarens emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat uppmättes, inte heller mellan ledarens emotionella intelligens i respektive EI dimension och arbetsgruppens autenticitetsklimat. / This exploratory study combines two areas of research; emotional intelligence and climate of authenticity. The aim of the study is to investigate whether the leader’s emotional intelligence has an effect of the climate of authenticity in teams with emotional labor. In addition to this the study also aim to explore the level of emotional intelligence of leaders and the climate of authenticity in teams with emotional labor. This is investigated through a quantitative survey among leaders and their teams in health care and the police. The leaders´ were asked to answer a survey about their emotional intelligence and the team were asked to answer a survey about the teams´ climate of authenticity. The result showed a high level of emotional intelligence and climate of authenticity overall. A multiple regression analysis showed that use of emotion was the emotional intelligence dimension with the highest beta value, thereafter comes regulation of emotions, followed by others emotional appraisal and finally self emotional appraisal. Regulation of emotions was the only emotional intelligence dimension with a significant effect on the teams climate of authenticity. No significant relationship between the leaders´ emotional intelligence and the teams climate of authenticity where found, nor between the leaders´ emotional intelligence in each dimension and the climate of authenticity of the team.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig</p><p>priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur</p><p>personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i</p><p>kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.</p><p>Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.</p><p>Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen</p><p>i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger</p><p>högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten</p><p>av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller</p><p>neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En</p><p>förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig</p><p>markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några</p><p>skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter</p><p>kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att</p><p>försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.</p>

<p>Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: <em>Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,</em>vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen.</p> / <p>Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: <em>reactions, changes in life, treatment and safety</em>witch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.</p>

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen. / Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: reactions, changes in life, treatment and safetywitch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.