Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta. Det fanns samband som visade att ju tryggare anknytning, desto större mottaglighet för emotionell smitta och ju starkare autistiska drag, desto mindre trygg anknytning. Det fanns en könsskillnad på Emotional Contagion Scale i att kvinnor var mer mottagliga för emotionell smitta än män. / The purpose of the present study is to study a relation between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style in a normal population. 214 students aged 18-39, at Örebro and Karlstad University in Sweden, filled in a questionnaire containing Autism-Spectrum Quotient, Emotional Contagion Scale, and Attachment Style Questionnaire. The sample contained 90 men and 124 women. Relations between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style were found. Correlation studies showed that the higher level of autistic characteristics, the lower level of emotional contagion, and the more unsecure attachment. A difference in sex was found, showing that women were more susceptible for emotional contagion than were men.

Studiens syfte var att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv öka förståelsen för det härbärgeringsarbete som utförs av omsorgspersonal inom särskilt boende. Det var även att undersöka vad personalen gör för att klara av härbärgeringsarbetet samt vad som underlättar respektive försvårar det. För uppfylla syftet intervjuades sex stycken undersköterskor som arbetade inom särskilt boende. Materialet från intervjuerna kodades, sorterades och kategoriserades vilket resulterade i fyra huvudsakliga härbärgeringssituationer och strategier samt två huvudsakliga organisatoriska förutsättningar och brister. De teorier som användes var Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete och emotionellt lönearbete, Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Olssons (2008) teori om härbärgeringsarbete. Situationerna då känslor behövde härbärgeras var; i närheten av döden, möten med kravfyllda och otrevliga anhöriga, möten med oroliga och dementa boende och när man är rädd för att göra den boende ledsen. I dessa situationer var det personalens egna känslor som behövde härbärgeras som en konsekvens av att de befann sig i sin yrkesroll. Personalens strategier för att hantera härbärgeringsarbetet var; prata med kollegor och dela känslor, begränsa exponeringen på kort och lång sikt, göra interaktionen med de boende trivsam och enkel samt sänka krav och förväntningar. De förutsättningar som de intervjuade upplevde sig ha var ett bra samspel och stöd från kollegor samt lyckade interaktioner med de boende. De hinder och brister de upplevde i arbetet var bristande kollegialt stöd och för lite avsatt tid till reflektion. Förutsättningarna gjorde härbärgeringsarbetet lättare att utföra medan bristerna och hindren dels skapade härbärgeringssituationer och försvårade härbärgeringsarbetet och användandet av personalens strategier.

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor. / SET,social, emotional,

Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur förskolepersonalens känsloreglering och strategier för att arbeta med känslor kommer till uttryck i aktuell forskning. Litteraturstudien ämnar även att ta reda på hur forskningen kan användas i förskolepersonalens yrkesroll. Genom att framhäva neuroplasticitetens potential, visar resultatet på omgivningens, interaktioners och tidiga erfarenheters påverkan på emotionell utveckling. Detta blir alltså en möjlighet för förskolans personal att ta tillvara i verksamheten. Förskolepersonalens egna emotionella kompetens och känsloreglering får konsekvenser för bemötandet av barn i förskolan, vilket leder till att de är viktiga förebilder för emotionell utveckling. Resultatet visar också att ett samarbete mellan förskolepersonal och familjer är relevant för att gynna barns emotionella utveckling. Ytterligare ett resultat är vikten av att förskolepersonalen har en förmåga att hantera motgångar, stress och negativa känslor i sin yrkesroll. Emotionell kompetens hos förskolepersonalen och en medvetenhet kring känslor och neuroplasticitet är förutsättningen som växer fram i den här studien. Behovet av mer utbildning och kompetensutveckling kring emotionell kompetens syns också i studiens resultat.

<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager’s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research. The study was conducted by letting store managers and department heads in shops carry out an emotion perception test and the test results were related to the store/department employee turnover and the number of sick leave hours. The results showed a strong tendency for statistical significance between emotion recognition and the predictors. This suggests that stores, which have low employee turnover and low sick leave hours, can be explained by the manager's capability in emotion perception. The study complements current research by emphasising the importance of emotionally competent managers to operate successful and profitable organisations. / Det är idag allt vanligare för organisationer att arbeta aktivt med HR-frågor. Dock är den största prioriteringen alltid ekonomiska lönsamheten. Syftet med denna studie var att undersöka om så kallade mjuka HR-värden, så som chefers kommunikation, har en faktisk påverkan på hårda värden i fråga om kostnader för organisationen. Ledarskap präglas till stor del av emotionell kommunikation, vilket tillsammans med personalkostnader utgjorde huvudfokus i studien. Studien genomfördes genom att låta butikschefer och avdelningschefer i butiker göra ett emotionsperceptionstest där testresultatet sedan relaterades till butikens/avdelningens personalomsättning och antal sjukskrivningstimmar. Resultatet visade en stark tendens till statistisk signifikans mellan emotionsperception och prediktorerna. Detta tyder på att butiker som har låg personalomsättning och lågt antal sjukskrivningstimmar kan förklaras med hjälp av chefens goda förmåga till emotionsperception. Studien kompletterar aktuell forskning genom att poängtera vikten av emotionellt kompetenta chefer för att driva framgångsrika och lönsamma organisationer.

Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.

Title:  Emotional Intelligence - A study based on the relationship between real estate agents and emotional intelligence Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration  Authors: Julia Sjöblom and Nicklas Kling Supervisor: Jonas Kågström Date: 2021 June    Aim: The purpose of the study is to investigate if and how emotional intelligence affects the real estate agent's work performance. Method: The study used a quantitative research method done with “"Trait Emotional Intelligence Questionnaire" short form” designed as an survey and this was sent out to real estate agents that are based in Sweden.  Result and conclusion: The results of the study show that there exists correlations between Trait EI and real estate brokers work performances. There are correlations between subcategories sociability, self-control, emotionality but there is no correlation to wellbeing on the subscale level. This means that real estate agents who are skilled in social contexts, has easy to interact with other people and are good listeners are more likely to perform better at work. Contribution of the thesis: This study contributes to business economics research by examining how emotional intelligence affects real estate agents' sales performance. Suggestions for future research: Based on the results this study, it would be interesting for further research to investigate the subcategory sociability. Another suggestion is to use Trait Emotional Intelligence Questionnaire measuring instrument in the same industry as this study to find similarities or differences with our results. Finally, further research is proposed regarding the possibility of developing the levels of emotional intelligence to see how this would affect work performance as a real estate agent. Keywords: Emotionell intelligens, Trait emotionell intelligens, Work performance, "Trait Emotional Intelligence Questionnaire", Real estate agent

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan. Våra resultat överensstämmer väl med den aktuella forskning som vi har tagit del av. Social och emotionell träning, anser vi, skulle kunna vara ett medel för att komma till rätta med ordningsproblematiken i skolan.

Den starka emotionella kopplingen människor har till sina hundar, och ägarnas vilja att spendera stora summor pengar på sina hundars välbefinnande har gjort att djurförsärkingsbranchen har blivit en “guldgruva”. Studien undersöker användningen av emotionell marknadsföring inom djurförsäkringsbranschen och dess påverkan på konsumenters attityder. En enkät till hundägare i kombination med en semiotisk analys av reklamfilmer från Agria Djurförsäkring, Trygg Hansa och Dina Försäkringar, har gjorts för att förstå hur företagen utnyttjar den emotionella anknytningen människor har till sina hundar, och hur det påverkat konsumenternas attityd till djurförsäkringar. Resultatet av studien visar att reklamerna från djurförsäkringsföretagen utnyttjar den emotionella kopplingen mellan människa och hund. Konsumenterna övertygas om djurförsäkringens värde och betydelse vilket ställs i relation, vara en bra eller dålig hundägare. Budskapet som undermedvetet förmedlas ut till konsumenterna har en påverkan på deras attityder. De respondenter som först ansåg att innehavandet av en djurförsäkring inte är kopplat till hur man är som hundägare, ändrade sin syn, till att man är en dålig hundägare som inte bryr sig om sin hund om man inte har en djurförsäkring