I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

<p>Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.</p>

Bakgrund: Närstående till patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) har visat sig påverkas negativt i sitt mående, och de upplever brist på stöd från sin omgivning. Vissa närstående vänder sig till internetforum för råd och stöd från andra i liknande situationer. Ett emotionellt engagemang och stöttning från den närstående är betydelsefullt för patienten men mår de själva dåligt kan förmågan att ge stöd minska och det gynnar varken dem eller patientens välbefinnande. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen att vara närstående till en patient som har emotionell instabil personlighetsstörning.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analys av latent och manifest innehåll. Resultat: Analysen av innehållet i forumen resulterade i fyra teman. “Att leva i en negativ spiral ” beskriver upplevelsen av lidande, otrygghet i relationen och orkeslöshet. “Att vilja stödja men känna sig oförmögen”, beskriver upplevelsen av att känna osäkerhet, otillräcklighet och ensamhet. “Behovet av att anpassa sitt beteende” beskriver upplevelsen av att anpassa sitt beteende, att låta sig själv stå tillbaka och att behöva finnas till hands. “Att känna meningsfullhet” är upplevelsen av att kunskap leder till bättre förståelse, hanterbarhet och empati, samt att känna sig betydelsefull. Diskussion:Resultatet går i linje med tidigare forskning som visar att det på olika sätt är påfrestande att vara i relation med patienten. Mer tid och resurser på omhändetagandet av närstående för att främja deras välbefinnande skulle i längden kunna bidra till bättre behandling för patienten och därmed kunna leda till en bättre hälso- och sjukvård. Resultatet pekar även på betydelsen av sjuksköterskans förmåga att identifiera närståendes resurser och vägleda dem till hjälpinsatser och organisationer.

Konflikter är ett vanligt förekommande fenomen i livet och hanteras oftast individuellt från person till person. Individer är dock olika bra på att hantera och förstå emotioner vilket kan ha en koppling till vilken nivå av emotionell intelligens (EI) de besitter. Syftet med denna studie var att undersöka den emotionella intelligensens samband med individers konflikthanteringsförmåga, det undersöktes även explorativt om det fanns någon skillnad i emotionell intelligens och konflikthanteringsförmåga beroende på kön. Datainsamlingen skedde genom kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan EI och konflikthanteringsförmåga. Även oberoende t-test genomfördes med kön som variabel där det framkom att kvinnor var mer villiga att kompromissa än män. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning.

<p>Sammanfattning</p><p>Ett skifte inom marknadsföring och försäljning har påbörjats i och med att fokusen på produktens egenskaper och kvalitéer skiftas till fördel för kundens upplevelse och känslorna för produkten/företaget. För att erhålla en mer stabil och lojal kundbas verkar det som att relationsskapandet med kunden blir allt mer viktigt enligt författare av väsentlig teori. Att påverka kundens emotioner till företagets eller produktens fördel är något som i dagens läge är av intresse då det eventuellt kan medföra större möjligheter till att knyta upp kunder till företaget eller påverka försäljningen på ett fördelaktigt sätt för företagen. Emotionell marknadsföring behandlar just de faktorer som kan anses vara av vikt för företagen att känna till och förstå, bilbranschen kan ses som ett lämpligt forum att undersöka detta på i och med att bilköp kan anses kräva mer av köparen i form av tid, kunskap och sist men inte minst pengar i jämförelse med köp av dagligvaruprodukter.</p><p>Utifrån denna bakgrund utformade vi vår problemformulering: Hur kan emotionell marknadsföring användas vid interaktionen mellan säljare och kunder?</p><p>Huvudsyftet för vår studie är att vi vill uppnå en förståelse för hur försäljare använder emotionell marknadsföring för att förstärka deras försäljningsargument. Delsyften som vi även vill undersöka är huruvida emotionell marknadsföring kan öka kundlojalitet och även påvisa just de element som påverkar huruvida emotionell</p><p>marknadsföring är applicerbart.</p><p>Vår kunskapssyn är av hermeneutisk natur och detta ligger till grund för hur vi tolkat och förstått problemet. Via befintlig teori har vi sedan undersökt problemet, vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vi har valt att studera problemområdet utifrån ett företagsperspektiv</p><p>då vi anser det mer intressant att studera verkligheten utifrån försäljarnas perspektiv då deras agerande är mestadels medvetet och fokuserat mot kundens agerande.</p><p>Teorier vi fann av intresse för vår studie behandlar mestadels emotionell marknadsföring men även klassisk marknadsföring, relationsteori och kommunikationsteori är av vikt för att bygga vår teoretiska referensram. Empirin består av fyra intervjuer med representanter för olika bilfirmor och dessa utfördes i Umeå-området där företagen är lokaliserade. Genom djuplodande intervjuer anser vi att vi fick in tillräcklig med information för att</p><p>sedan kunna göra en jämförande analys med vår teori.</p><p>Utifrån vår analys kom vi fram till slutsatserna att: emotionell marknadsföring som försäljningsmetod är som effektivast när kunden söker mervärden i produkterna som inte kan relateras till praktiska och funktionella avsikter. Vi tycker oss också kunna se att de</p><p>företag som jobbar med emotionell marknadsföring har större del återköpskunder och därmed en högre grad av kundlojalitet än dess konkurrenter.</p>

<p>Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.</p><p>Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga.</p><p>Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.</p>

Sammanfattning Ett skifte inom marknadsföring och försäljning har påbörjats i och med att fokusen på produktens egenskaper och kvalitéer skiftas till fördel för kundens upplevelse och känslorna för produkten/företaget. För att erhålla en mer stabil och lojal kundbas verkar det som att relationsskapandet med kunden blir allt mer viktigt enligt författare av väsentlig teori. Att påverka kundens emotioner till företagets eller produktens fördel är något som i dagens läge är av intresse då det eventuellt kan medföra större möjligheter till att knyta upp kunder till företaget eller påverka försäljningen på ett fördelaktigt sätt för företagen. Emotionell marknadsföring behandlar just de faktorer som kan anses vara av vikt för företagen att känna till och förstå, bilbranschen kan ses som ett lämpligt forum att undersöka detta på i och med att bilköp kan anses kräva mer av köparen i form av tid, kunskap och sist men inte minst pengar i jämförelse med köp av dagligvaruprodukter. Utifrån denna bakgrund utformade vi vår problemformulering: Hur kan emotionell marknadsföring användas vid interaktionen mellan säljare och kunder? Huvudsyftet för vår studie är att vi vill uppnå en förståelse för hur försäljare använder emotionell marknadsföring för att förstärka deras försäljningsargument. Delsyften som vi även vill undersöka är huruvida emotionell marknadsföring kan öka kundlojalitet och även påvisa just de element som påverkar huruvida emotionell marknadsföring är applicerbart. Vår kunskapssyn är av hermeneutisk natur och detta ligger till grund för hur vi tolkat och förstått problemet. Via befintlig teori har vi sedan undersökt problemet, vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vi har valt att studera problemområdet utifrån ett företagsperspektiv då vi anser det mer intressant att studera verkligheten utifrån försäljarnas perspektiv då deras agerande är mestadels medvetet och fokuserat mot kundens agerande. Teorier vi fann av intresse för vår studie behandlar mestadels emotionell marknadsföring men även klassisk marknadsföring, relationsteori och kommunikationsteori är av vikt för att bygga vår teoretiska referensram. Empirin består av fyra intervjuer med representanter för olika bilfirmor och dessa utfördes i Umeå-området där företagen är lokaliserade. Genom djuplodande intervjuer anser vi att vi fick in tillräcklig med information för att sedan kunna göra en jämförande analys med vår teori. Utifrån vår analys kom vi fram till slutsatserna att: emotionell marknadsföring som försäljningsmetod är som effektivast när kunden söker mervärden i produkterna som inte kan relateras till praktiska och funktionella avsikter. Vi tycker oss också kunna se att de företag som jobbar med emotionell marknadsföring har större del återköpskunder och därmed en högre grad av kundlojalitet än dess konkurrenter.

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.

Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda. Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga. Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.