<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.</p>

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan. Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan. SET-metoden lyfter fram det viktiga värdegrundsarbetet som skolan strävar efter, det demokratiska samhället och alla människors lika värde. Det viktiga med undervisningen är kontinuitet, delaktighet, genomtänkt dialog och reflektion. För att det skall fungera i skolan krävs att det är integrerad med resten av skolarbetet, att ledningen stöttar lärarna, att alla strävar åt samma håll och att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten. Det kan finnas visst motstånd i lärarkåren, men i stort är de positiva. Stödet från ledningen är en förutsättning för att SET skall kunna bedrivas.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.” Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter? Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef. De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år. Litteraturen tar upp kreativitetsforskning, hälso- och omvårdnadsforskning samt terapeutisk verksamhet som stärker emotionell hälsa. Slutsatsen hävdar att bildämnet inom kursen estetisk verksamhet, kan tjäna till att utrusta eleverna med redskap där de blir synliga för sig själva. Genom att få utveckla sitt skapande får de en språkdräkt som lämpar sig bättre för att kommunicera inre subtila och ibland svårtolkade upplevelser. Vår emotionella hälsa stärks när vi blir tydliga för oss själva, och genom skapandet får människan syn på sig själv. Det konstnärliga skapandet och de estetiska upplevelserna avslöjar sådant som vi inte aktivt visste om oss själva, och bekräftar sådant som vi inte kunnat formulera. Den självkännedom som detta ger är grundläggande för en god självbild och livskvalitet.