Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration. Resultat från studien visar att det finns en risk att den emotionella påverkan kan ge allvarliga konsekvenser på utredningsarbetet och för barnen i fråga.

No description available.

Aim: The aim of this study was to investigate how women who have incurred ACL injury for more than 10 years ago, feel that the injury affects them today. Method: A qualitative semi-structured interview survey with five women who 10- 28 years ago incurred the anterior cruciate ligament injuries when playing handball or soccer has been performed. The study has been inspired by a phenomenological concept of science, mainly by life-world concept. Data were analyzed using qualitative content analysis. Main result: Some informants have experienced severe loss of physical ability in both daily living situations and in training, while others did not appreciably felt impacted in daily living and experienced great opportunities for physical activity. Limitations which emerged were restrictions in movement, joint stiffness, pain, swelling, and crepitations that led to the loss of physical ability. One respondent had been diagnosed with advanced osteoarthritis. The reduced capacity affected both everyday situations, at work and in certain training situations. The view of their physical condition also showed to be impaired due to knee injury. The respondents also expressed that they were emotionally affected. Emotional states such as frustration, sadness, debilitating emotions and depression, but also joy and relief were described by the respondents. Participants in the survey reported that they feel strongly influenced by fear of new injury. This in turn has led them to develop fear of everyday situations where new damage could potentially occur, such as stepping in potholes, go on curbs, quick turns and stumbling. Some even feel socially inhibited due to knee injury. The injury has also caused mixed feelings about the future, where some have expressed concern, while others see the future with confidence. Conclusion: The results may indicate that the population studied is not sufficiently rehabilitated and recovered emotionally after injury. Variations in perceived impacts were seen. This was attributed to the informant’s life-world. Although some strains may appear to be of similar nature, the informants have been affected in differently in their ways of living.

The schools have problems with conflicts and mobbing. One way to deal with this is to focus on the importance of life skills “SET- Social emotional training”. SET is a program that encourages student’s self-awareness, that is, the understanding students have about themselves and how he or she can relate to it and to others. This study aims to examine if life skills in school contribute to student’s ability to reflect and deal with conflicts. The main research questions are: How can life skills, and specifically the SET program help students to reflect about themselves and others in the group?    In which way can the SET-program help students to reflect and deal with conflicts? How can reflection and conflict management using the SET method affect student’s action in school? What are the limitations/ difficulties? The study is a qualitative research based on observation, group interviews with four students and a teacher in 5th grade, in a school south of Stockholm. The theoretical framework emphasises Vygotskij’s description of the relationship between thoughts and feelings and how this affects our action and behavior. The results of the study show that life skills help students to improve their self-awareness by reflecting on their emotions and thoughts. By repeating concepts, students are helped to train their thought and process emotions during lesson time. The study reach the conclusion that life skills/SET help the student to learn something new about themselves and others in their environment. Life skills/SET helps the student to understand changes and manage them by focusing on how to gain new experience of these changes.

Forskning visar att människor huvudsakligen återger starkt emotionellt laddade händelser väl. Information och detaljer runt omkring händelsen har dock visat sig vara betydligt svårare att rapportera, jämfört med centrala detaljer som är kritiska för den känslomässiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal beträffande minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt känsloladdad information påverkar minnet positivt beträffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. Två experiment utfördes, där kontrollgruppen i båda experimenten förevisades 15 neutrala färgbilder föreställande vardagliga situationer. Samma bildspel visades för experimentgruppen, förutom att den åttonde bilden var utbytt mot en arousal-väckande obehaglig bild. I experiment 1 testades undersökningsdeltagarnas minne av detaljer ifrån dessa bilder. I experiment 2 lades ett igenkänningstest till i ett försök att främja minne. Resultaten från båda experimenten var i linje med hypotesen då experimentgruppen mindes den centrala detaljen bättre än kontrollgruppen, och ytterst få undersökningsdeltagare kunde rapportera den perifera detaljen ifrån den arousal-väckande bilden. Studien visar att människor som bevittnat händelser av negativt känsloladdad karaktär inte kan förväntas rapportera en helhetsbild av händelsen, vilket är av yttersta vikt i vittnespsykologiska sammanhang.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

<p>Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. </p><p>Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.</p><p>Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. </p><p>I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.</p>