No description available.

No description available.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga. De två experimenten visade sammantaget att (1) kvinnor känner mer empati än män, (2) män väcker lite empati, (3) hund väcker mycket empati, (4) män anses bära störst ansvar, (5) djurägare känner mer empati än de som inte har något djur och (6) empati endast kan förklaras till en liten del av upplevt bristande ansvar hos offret.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt. Jag har genomfört en metodtriangulering i insamling av empiri. Där en kvalitativ intervju gjorts i form avfokusgruppsamtal. Den har använts som primärkälla och har stärkts med en deltagande observationer i verksamheten. Insamlad data har hanterats på ett så medvetet sätt och kritiskt granskats utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är nio fritidspedagoger som arbetat på samma skola men på olika avdelningar. Studien visar att skillnader finns i förhållningsätten på de olika avdelningarna. Pedagogerna pratar om en mognad som måste infinnas för att vissa delar i utvecklingen ska grundas. Vidare visas ett samband mellan empati och ansvar som hör samman med den personliga utvecklingen. Resultatet visar att det finns en progression i verksamheten som inte var uttalad och att pedagogerna är väl medveten om sin roll i den sociala utvecklingen som sker hos barnen.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män. Job Satisfaction Questionnaire(JSQ) baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori användes för att mäta arbetsmotivation ocharbetstillfredsställelse. Formuläret innehöll även fyra demografiska frågor samt fempåståenden gällande empatin hos ledaren som baserades på Interpersonal Reactivity Index(IRI). Statistisk prövning med Multipel Regressionsanalys och partiell korrelation visade attinre och yttre arbetsmotivation förklarade 10 % av empatiskt ledarskap. Övriga faktorerförklarade under 1 %. Statistisk analys med Manova avseende könsskillnader iarbetsmotivation visade att män hade signifikant högre inre och yttre arbetsmotivation änkvinnor. Könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende på anställningstidens längdprövades med tvåvägs ANOVA för mellangruppsmätning. Även här visade resultatet enstatistisk signifikant könsskillnad. En tolkning till resultatet kan vara att empatiskt ledarskapskapar goda förutsättningar för arbetsmotivation. I diskussionen förs resonemang omresultatet i relation till tidigare forskning. / Work motivation is a well-studied area of work psychology. The aim of the present study was to investigate whether the factors of gender, age and empathy of the leader predicts internal and external motivation. Although gender differences in job satisfaction depending on length were investigated. In this quantitative study participated sellers and administrative staff in the private sector. Of these were 43 women and 56 men. Job Satisfaction Questionnaire (JSQ) based on Herzberg's Two-Factor Theory were used to measure work motivation and job satisfaction. The questionnaire also contained four demographic questions and five statements regarding the empathy of the leader based on the Interpersonal Reactivity Index (IRI). Statistical testing with Multiple Regression Analysis and partial correlation showed that internal and external motivation was explained by 10% of empathetic leadership. Other factors explained less than 1%. Statistical analysis with Manova regarding gender differences in work motivation showed that men have significantly higher internal and external motivation than women. Gender differences in job satisfaction depending on work length was tested using two-way ANOVA for between group measurements. Results showed a statistically significant gender difference. One interpretation of the result can be that empathetic leadership creates good conditions for work motivation. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför. Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning. Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.       Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker. Båda förskolorna utgår från barnens initiativ och intresse, en av förskolorna på det sätt att de låter barnen välja böcker och den andra på det sätt att barnens behov speglades i planeringen av aktiviteter. De böcker som respondenterna utrycker att de använder och som de tycker är bra för barns empatiförmåga är Pricken, Axel kör fast, Vem ska trösta knyttet och Gittan gömmer bort sig. Dessa böcker anser förskollärarna är bra för empatin då de tar upp budskap om andras känslor.

Historisk empati är förmågan att ta en historisk aktörs perspektiv utifrån dåtida levnadsvillkor. Det bidrar till att förstå nyanser i handlingar samt att förstå händelseförlopp som rationella snarare än slumpartade. Det finns begränsat med forskning på området i allmänhet men för elever i yngre åldrar i synnerhet. Denna undersökning är ämnad för att kartlägga hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers historiska empati för elever som går i mellanstadiet. Genom att ha jämfört två olika lektionsmaterial; primärkälla och fiktionell gestaltning har olika faktorer som främjar elevernas historiska empati kartlagts. Av de två lektionsmaterialen var fiktionell gestaltning mer effektivt för utvecklingen av historisk empati än primärkälla. Det beror på att eleverna lärde sig fler levnadsvillkor, kunde identifiera sig med narrativet i högre utsträckning samt att det krävde mindre rent kognitivt att empatisera med rörlig bild. Vidare drogs också slutsatser om hur elever behöver få möjlighet till ett förstahandsperspektiv på historiska aktörer då det främjar den historiska empatin.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön och rollspelande relaterar till affektiv och kognitiv empati. 204 personer deltog i föreliggande studie genom att besvara en elektronisk enkät och 192 ifyllda enkäter analyserades. Mätinstrumenten som användes för att undersöka empati och sensorisk föreställningsförmåga var IRI och PSI-Q. Två 2x2 ANOVA utfördes för att undersöka hur kön (man och kvinna) och rollspelande (rollspelande och icke-rollspelande) relaterar till upplevd grad av affektiv och kognitiv empati. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och rollspelande avseende affektiv empati. Manliga deltagare uppvisade ungefär lika hög affektiv empati oavsett om de spelade rollspel eller inte. Kvinnliga icke-rollspelare uppvisade högre affektiv empati än kvinnliga rollspelare. Det fanns en signifikant huvudeffekt av kön avseende kognitiv empati. Kvinnorna uppvisade högre kognitiv empati än männen. Det fanns även en signifikant huvudeffekt av rollspelande avseende kognitiv empati som erhöll att rollspelare uppvisade högre kognitiv empati än icke-rollspelare. Den aktuella studien kan medföra nytta för framtida forskning och bidra till idéer om tillvägagångssätt för att lära ut kognitiv empatisk förmåga. / The purpose of the present study was to investigate how gender and role play relate to affective and cognitive empathy. 204 people participated in the present study by answering an online survey and 192 completed questionnaires were analyzed. The instruments that were used to measure empathy and sensory imagery were IRI and PSI-Q. Two 2x2 ANOVA were performed to investigate how gender (male and female) and role playing (role playing and non-role playing) relate to perceived degree of affective and cognitive empathy. There was a significant interaction between gender and role playing regarding affective empathy. Male participants showed equal degree of affective empathy regardless of whether they role played or not. Female non-role players showed higher affective empathy than female role players. There was a significant main effect of gender on cognitive empathy. The women showed higher cognitive empathy than men. There was also a significant main effect of role playing with regard to cognitive empathy, role players showed higher cognitive empathy than non-role players. The current study can bring benefits to future research and contribute to ideas of approaches to teach cognitive empathy.

<p>Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva. Resultatet kopplades även ihop med teorierna bystander-effect och empati. Det visade sig att intervjupersonerna i stort upplevde filmerna som Friends önskade.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens. Syftet uppnåddes genom fenomenografiskt kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer. Genom dessa arbetssätt utgår forskare från uppfattningarna om det aktuella fenomenet hos respondenterna (intervjudeltagarna), vilka blev informerade om deras rättigheter och forskarens skyldigheter i undersökningen, vid förfrågning, genom missivbrev och precis innan intervjun inleddes. Respondenternas uppfattningar sammanfattades i en resultatdel som analyserades efter en kvalitativt fenomenografisk metod. Samtliga respondenter ansåg leken att var viktig för barns utveckling av social kompetens och att den framför allt utvecklas i samspelet. Det som både skiljer och liknar grupperna åt är att förskolepedagoger, politiker och en förskolechef menade att barnet i leken får lära sig att förstå sig själva för att sedan kunna interagera med andra. I jämförelse med detta pekade den andra förskolechefen på att förskolan har ett stort ansvar, men att leken kan vara svår för barnet. Samspelet i förskolan är inte en förutsättning för att utveckla social utan att det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag ska få ingå i situationer och samspel som utvecklar social kompetens, menar hon. Förskolepedagogerna och förskolecheferna belyste pedagogens viktiga roll i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket inte politikerna gjorde. Slutsatsen är att förskolepedagoger och förskolechefer skiljde sig från politiker i fråga om den betydelse som pedagogen har för att barnen ska utveckla social kompetens genom leken. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuellt, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barn utveckling av social kompetens.</p></p>