<p>Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En induktiv tematisk analys visade att de anställda upplevde att värdestyrning i samband med Employer Branding kan verka motiverande i det att ett företag väljer att stå för värderingar som stämmer överens med de anställdas. Även det externa Employer Brandarbetet upplevdes stärka de anställdas identifiering med företaget. Möjliga fallgropar är då ledningen inte lever som de lär. Studien ökar förståelsen för de anställdas perspektiv och kan användas för att förbättra företags Employer Branding.</p>

<p>Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.</p>

No description available.

Community colleges are being pressured to increase their direct support of the economic development agendas of their communities, their states, and even the nation. These pressures develop both externally and internally, and are exacerbated when increased demands for access to community college education must be met with chronically flat-lined or underfunded community college budgets. In order to deal effectively with these pressures, community colleges may have to increase the considerable degree to which they already collaborate with the private interests within their communities. Contract education programs are one of the more powerful collaborative devices available to community colleges. But increasing their emphasis on contract education presents practical and philosophical issues for community colleges, and may even put their traditionally comprehensive missions at risk. This study suggests that the degree to which a community college is able to resolve those issues and maintain a comprehensive mission is heavily dependent upon the ability of the top leadership to balance the values and interests of the multiple organizational cultures that make up the community college and its immediate environment. / Graduation date: 2002

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2006. / Principal faculty advisor: Robert Eisenberger, Dept. of Psychology. Includes bibliographical references.

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.

The object of my investigation is Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) (The Swedish Employer’s Association) and the concrete questions I wish to raise are: (i) How did SAF articulate their ideal of liberty during the period 1902-1948? (ii) How did they combine this ideal with the demands of an ascetic work ethic among the workers? My ambition with this investigation has been to spread some light on how SAF, one of the market’s most important actors in Sweden during the twentieth century, has combined an alleged strong belief in personal freedom with the demands of adjustment to specific virtues and how the proclaimed freedom has, in fact, been subject to a number of conditions. It would be fair to say that the survival of a market economy depends on a broad foundation of workers that in practice are not allowed to make use of the freedom that they are proclaimed to have in theory. The workers must not only be convinced to go to work but also to work efficiently. If this were not the case, then capitalism, built on competition, would collapse. This is congruent with the conclusions made in my investigation. SAF’s proclamations of freedom were indeed a freedom for the believers; for those who could take advantage of the competition. But for those who did not believe in the system or who did not feel that they could find themselves justice in it, SAF demanded a high moral standard. As a consequence of this we are confronted with the following paradox: Freedom for the rich, morality to the poor.

Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En induktiv tematisk analys visade att de anställda upplevde att värdestyrning i samband med Employer Branding kan verka motiverande i det att ett företag väljer att stå för värderingar som stämmer överens med de anställdas. Även det externa Employer Brandarbetet upplevdes stärka de anställdas identifiering med företaget. Möjliga fallgropar är då ledningen inte lever som de lär. Studien ökar förståelsen för de anställdas perspektiv och kan användas för att förbättra företags Employer Branding.

Every year many students are graduating from their university and are faced with the difficulty of acquiring an employment, especially large difficulty in Sweden as the unemployment rate is large amongst young adults. The companies are also facing a challenge, of how to receive the best applicants to their job openings, to ensure they will stay competitive as companies. The authors are examining how the students will acquire employment by investigating what demands companies have on applicants and employees at their companies, and what demands the students in Umeå believe the companies have. It is also examined how the companies are marketing themselves to future employees and students and how these marketing efforts are perceived by the students. The theories of interest to examine the research questions mentioned concern employer branding, marketing tools and planned behaviour. This thesis is using a mixed method approach. In the qualitative part of the thesis the authors used semi-structured interviews that were conducted with companies within the business sector in the municipality of Umeå. A survey in the form of a self-completion questionnaire was used in the quantitative part to measure the perception of Umeå University’s business program students. The result showed that the companies valued experience within their field and personality traits highest. The students had a good understanding of what demands the companies had on their employees and felt that they could fulfil most demands, however having experience within the field the company operates within was most difficult. Most companies used marketing tools such as attending recruitment fairs, holding lectures or engaging in student run organisations. The students did like these techniques the best, i.e. marketing through the university and through recruitment fairs, however, did not appreciate marketing through advertisement. The students value the opportunity to talk to current staff at a company and therefore like recruitment fairs and activities that are organized by the university. The main recommendation is that the students should get more work experience and the companies need to make it easier for the students to achieve this, hence, it will enable the students to fulfil more criterions companies have on their employees.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter.   Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare. Resultaten visar även att det som ingenjörsstudenterna, som främst tillhör Generation Y, anser är viktigast när det kommer till vad ett företag bör erbjuda dem efter examen är känslomässiga attribut och främst ”Bra ledare/chefer”, ”Bra arbetsklimat”, ”Meningsfullt arbete”, ”Karriärmöjligheter” och ” Bra arbetsmiljö”. Vidare visar resultaten att det finns skillnader i de ingenjörsstuderades uppfattningar avseende deras ålder, tidigare arbetslivserfarenhet och kön. Undersökningen bekräftar således vad tidigare forskning visat.