Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser. Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv." Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning. Vidare tar studien ett objektivistiskt ontologiskt ställningstagande och en positivistisk kunskapssyn i sin epistemologiska ståndpunkt. Datainsamlingen har skett genom en surveyundersökning och två samtal med medarbetare hos fallföretaget har legat till grund för utformandet av den enkät som delats ut via ett icke sannolikhetsurval digitalt via webben till 100 respondenter och fick en svarsfrekvens på 52 procent. En egenkonstruerad talangbedömningsmetod uppfördes för att identifiera talangegenskaper bland respondenterna. Detta talangvärde analyserades och jämfördes sedan med övriga frågor kring attityder till framtida arbetsgivare. Resultat/slutsatser: Av studien framgick att det går att identifiera talangegenskaper i en grupp studenter och att det finns stora skillnader mellan studenter i denna aspekt. Studien identifierade också flera skillnader och tendenser till skillnader mellan värderingarna av de med högre ansedd talang och de med lägre. De egenskaper som visade sig ha ett samband med "talang" var, sammanhållning mellan kollegorna på arbetsplatsen, att studenten delade värderingar med företaget och att utveckling och kompetensutveckling av företagets medarbetare var i fokus. / Background: "There is a war for talent, and it will intensify" McKinsey Quarterly wrote back in 1998 and referred to the increased competition on the market of employers among talented and skilled employees who can help the company develop. The importance of human capital has been specifically noticed in today‟s many knowledge intensive companies, among them the accounting- and consulting businesses, in the mean time as demographical changes contribute to an increased trend of talent shortage. Generation Y is known as career hungry and active resume hunters. Because of that there is a fight between the employers to find and attract the talents among these, this could be done by developing an attractive employer brand and by knowing their target group, this could be done by acquiring knowledge about their preferences and what motivate them in their professional role. Purpose: "From a group of business students identify talent qualities, and explain which are the key factors that make an employer attractive from the considered 'talents' perspective." Research question: Which are the key factors when the considered "talents" choose their future employer? Methodology: The thesis has taken a primarily quantitative research design that takes a deductive focus. Further on the thesis takes an objectivistic ontological statement and a positivistic view of what knowledge is when it comes to epistemology. The gathering of data has been done through a survey and by two meetings with employees at the case company which have influenced the construction of the survey that has been distributed to a non probability sample as a digital survey online to 100 respondents. The answering frequency was 52 percent. A method for talent estimation has been developed by the authors to estimate the talent qualities among the respondents. These "talent scores" were analyzed och compared with the questions concern-ing attitudes to future employers. Research findings: From this study it was clear that talent qualities were possible to estimate and that there were big differences among students in this aspect. The study also identified several differences and tendencies to differences among the more talented group compared to the less talented. The properties that had a relation to "talent" were a unity among the employees at the company, that the student shared values with the company and that development and professional training of the employees were in focus of the company.

The goal of this study was to provide a link between the family-supportive benefits offered by an employer, and the work-family conflict experienced by that organization's employees. In order for employee outcomes such as job satisfaction to remain high, the work-family conflict experienced by the employee needs to remain low. One way to possibly lower the amount of work-family conflict experienced is to offer family-supportive benefits.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

Syftet är att undersöka vilka faktorer som upplevs viktiga för att behålla och i viss mån attrahera personal i en organisation utifrån anställdas perspektiv. Syftet är också att få en djupare förståelse för de olika faktorerna och dess innebörd för olika individer. Med hjälp av tidigare forskning om begreppen Employer Branding och kompetensförsörjning lades grundenför insamlingen av studiens empiriska material. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av ovanstående begrepp men även med inspiration av Maslows motivationsteori. Studiens empiriska material är insamlat via tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Båda företagen är stora företag i södra Sverige verksamma inom olika bransch och sektor. Huvudresultaten i studien visar att anställda vill erbjudas utvecklingsmöjligheter, en bra ledning och en välfungerande och tydlig kommunikation för att vilja arbeta kvar i en organisation samt för att attraheras till en eventuellt framtida arbetsgivare. Resultatet av studien visar att en bra ledning i denna studie främst syftar till en ledning som är lyhörd, erbjuder frihet under ansvar och har förtroende för de anställda. Studien visar även att värdet av ett företags rykte och anseende inte framkommer som särskilt viktigt, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare forskning. / The purpose of this study is to analyze which factors are perceived as important in order to retain and to some extent attract staff in an organization from the perspective of employees. The purpose is also to reach a deeper understanding of the various factors and their meaning for different individuals. The foundation for the collection of the empirical data of the study is based on a previous research of the concepts of Employer Branding and competence supply. The empirical material has been analyzed using the above concepts but also with inspiration from Maslow's motivation theory. The empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with respondents from two different organizations. Both organizations are large companies, activein various sectors and situated in the south of Sweden. The main results of the study show that employees want to be offered development opportunities, good management and well functioning communication in order to remain in an organization and to be attracted to a possible future employer. The results of the study show that a good management in this study primarily aims at a management that is attentive, offers freedom under responsibility and has confidence in the employees. The study also shows that the value of a company's reputation does not appear to be particularly important, which is a big difference compared to previous research.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results & conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.

Declining union density rates have been and continue to be an ongoing issue and worry around the world. In Sweden, union density remains high in comparison to other countries, although not an exception to the declining rates which have largely encompassed young workers. The objective of this study is to research two phenomena that have been identified as influences surrounding why young workers do not become unionised. The research questions are 1. Can individualistic attitudes be linked to the decline in union density among young workers, if so how? and 2. Can employer resistance towards trade unionism be linked to the decline in union density among young workers, if so how?.There are substantial amounts of quantitative research devoted to trying to understand the decline, which motivated writing a report with a qualitative approach. Focus was put on the thoughts and views of six young individuals who are all involved with three Swedish trade unions, HRF, Handels and Seko. The results of the study revealed that both individualistic attitudes and employer resistance can be linked to declining union density rates among youths. Individualistic attitudes were analysed alongside Allvin and Sverke’s theories on the ‘era of individualisation’, which includes declining preparedness to participate in collective movements, the belief in the efficacy of the self and autonomous attitudes towards institutions. Individualistic attitudes that were conferred in the interviews revolved around matters such as young workers not being able to identify themselves with trade unions and their officials. Employer resistance methods were discussed in line with, among others, Brulin’s theory on the work place as a political arena, where employers and trade unions battle for the loyalty of the employees. Resistance towards trade unions seem to appear in various forms and different methods are used in order to obstruct individuals from becoming or remaining unionised. This includes subtle threats and ostracism from managers and co-workers and unmotivated changes of rosters.

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values. / Titel: Employer Branding och sociala medier – den moderna tidens ARUBA Författare: Daniel Weiderstål och Marcuz Källqvist Handledare: Mårten Hugosson Examinator: Karl W Sandberg Program: Högskolan Dalarna, Personal- och arbetsliv, vårterminen 2016 Ämne: Examensarbete för kandidatexamen inom Personal- och arbetsliv, 15 hp Nyckelord: Employer Branding, attractiveness, sociala medier, rekrytering, retention, arbetsgivarvarumärke Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att som arbetsgivare skapa attraktivitet genom arbete med Employer Branding och hur det utförs inom utvalda svenska organisationer. Detta speciellt med avseende på hur sociala medier används som verktyg och hur detta påverkar rekryteringsprocesser Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär där vi utfört en fallstudie. Sedan har det empiriska materialet analyserats med den utvalda litteraturen Empiri: Den empiriska datainsamlingen har utförts i form av sex semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna representerar sex olika organisationer inom tre olika sektorer; tjänsteproducerande, varuproducerande samt landsting Slutsats: Studiens slutsats är att analyserade svenska organisationer använder sociala medier i sitt arbete med Employer Branding och för att attrahera kompetens. Hur detta utförts skiljer sig dock mellan organisationerna som deltog. Dessutom betonas inledningen och avslutningen av kompetensförsörjningen och att det är viktigt att lägga vikt vid dessa delar för att skapa konkurrensfördelar i arbetet med Employer Branding. Organisationer i Sverige måste också utforma en konkret strategi i sitt arbete med Employer Branding med syfte att kommunikationen via sociala medier når ut till den önskade målgruppen.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

The thesis deals with institution of liability of the employee for damage caused to employer. I proceed from the theoretical groundings, over the characteristic of labour-law liability to the analysis of the types of employee's liability for damage. Legal regulation is contained in Act No. 262/2006 Coll., the Labour code, as later amended. The Labour code recognizes general type of liability and three special types of liability - employee's liability for failure to fullfill his duty to prevent rise of damage, liability for the deficit on the values entrusted to the employee and finally liability of the employee for the loss of items entrusted to him. The thesis uses relevant judicial decisions. Considerations on the future amendments aren't neglected.