Titel: Att leva med diabetes mellitus typ 2.  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt problem och fler personer insjuknar årligen. Egenvård är en central del av behandlingen för dessa personer. Att förstå livsstilsförändringar, behandlingar och egenvården hos dessa personer bidrar till ökad kunskap inom hälso- och sjukvården.   Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och MedLine.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 och påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet med respektive underkategorier. Det fanns erfarenhet av bristande och otillräcklig information av hälso- och sjukvården. Erfarenheter fanns av att närstående gav bra information och under gruppbaserad utbildning reflekterades erfarenheter av att leva med DMT2. Resultatet visade att egenvården innefattade en del svårigheter som ändrade kostvanor, fysisk aktivitet, kulturella aspekter och förändrad livsstil.   Slutsats: DMT2 är en global och livslång sjukdom där livsstilsförändringar bör genomföras. Erfarenheter av att det var svårt att genomföra livsstilsförändringar där kostvanor visade sig vara det svårast att anpassa sin DMT2 till. Vidare forskning kring erfarenheter hos personer med DMT2 bidrar till ökad kunskap för sjuksköterskan men även allmänheten. Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och allmänheten.   Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, diabetes typ 2, livsstil, patienters erfarenheter, egenvård. / Title: Living with diabetes mellitus type 2.    Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a global problem and more people are getting sick every year. Self-care is a central part of the treatment for these people. Understanding the lifestyle changes, treatments and self-care of these people contributes to increased knowledge in health care.  Aim: Describing people's experiences of living with type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative literature review. Based on 12 scientific articles collected from Cinahl and MedLine.    Results: The results are presented in two main themes of self-care and information in diabetes mellitus type 2 and the impact of diabetes mellitus type 2 in life with the respective subcategories. There was experience of inadequate and insufficient information from the health service. There was experience that close relatives provided good information and during group-based training, experiences of living with DMT2 were reflected. The results showed that self-care included some difficulties such as changing dietary habits, physical activity, cultural aspects and changing lifestyles.  Conclusion: DMT2 is a global and lifelong disease where lifestyle changes should be implemented. Experiences that it was difficult to implement lifestyle changes where dietary habits proved to be the most difficult to adapt your DMT2 to. Further research on the experiences of people with DMT2 contributes to increased knowledge for the nurse but also the public. Further research of people with DMT2 and how culture affects self-care can provide increased knowledge to the nurse and the public.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, lifestyle, patient experience, self care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 är en av de vanligaste folksjukdomar världen över, i Sverige uppskattas det till att ca 300 000 människor lider av sjukdomen. En stor del av behandlingen för människor med diabetes typ-2 är att ändra sina matvanor, fysisk aktivitet och att medicinera sig själva, detta kallas för egenvård. En stor del av sjuksköterskors arbete med diabetes typ-2 patienter är att motivera och ge stöd till patienterna så att de efterlever de livsstilsråd som ges i den mån det går. Hur patienterna upplever sin egenvård ser olika ut, några menade att eftersom sjukdomen är genetisk är det inget som kunde styras medan andra menade att egenvården och sjukdomen kunde vara svår att hantera och att stödet från sjukvården är viktigt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av egenvård hosdiabetes mellitus typ-2 patienter  Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som totalt innefattar 10 artiklar av kvalitativ ansats från databasen Pubmed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta upplevde sina patienter som omotiverade i deras egenvård och att de hade svårt att efterfölja de livsstilsråd som gavs, detta var ett vanligt förekommande tema. Sjuksköterskorna använde sig av olika metoder till att förbättra egenvården och motivationen hos deras patienter. Det framkom även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde stress och minskad arbetsglädje relaterat till att de inte kunde ge den bra diabetesvård de ville då de kände att de inte fick något gehör från patientens sida.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskor kunde behöva stöd och verktyg till att ge rätt egenvårdsstöd till deras patienter. Detta kunde därmed leda till att sjuksköterskor kan känna sig mer nöjda med det arbete de åstadkommit och därmed även främja arbetsglädjen. / Background: Diabetes mellitus type-2 is one of the most common public diseases worldwide, in Sweden it is estimated that about 300,000 people suffer from the disease. A large part of the treatment for people with type 2 diabetes is to change their eating habits, physical activity and to medicate themselves, this is called self-care. A large part of nurses' work with type 2 diabetes patients is to motivate and provide support to the patients so that they comply with the lifestyle advice given as far as possible. How patients experience their self-care looks different, some believe that because the disease is genetic it is not something that could be controlled while others thought that self-care and the disease could be difficult to manage and that support from health care is important.   Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experiences of self-care in diabetes mellitus type-2 patients   Method: A literature study with descriptive design that includes a total of 10 articles of qualitative approach from the database Pubmed.   Results:  The results showed that nurses often perceived their patients as unjustified in their self-care and that they had difficulty following the lifestyle advice given, this was a common theme. Nurses used various methods to improve the self-care and motivation of their patients. It also emerged from the results that the nurses experienced stress and reduced job satisfaction, related to the fact that they could not provide the good diabetes care they wanted as they felt that they did not get any hearing from the patient.   Conclusion: The present literature study shows that nurses may need support and tools to provide the right self-care support to their patients. This can thus lead to the nurses feeling more satisfied with the work they have accomplished and thus also promote job satisfaction.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är ett stort folkhälsoproblem som påverkar personers fysiska och psykiska hälsa. För att kunna leva med en kronisk sjukdom som typ 2-diabetes måste personer hantera sjukdomen genom att anpassa sitt dagliga liv och tillämpa egenvårdsaktiviteter för att uppnå god hälsa. Sjuksköterskan kan stötta i att hantera denna förändring och uppnå en god egenvård genom utbildning och motiverande samtal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter kring barriärer och möjliggörande faktorer för egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt. De femton artiklar som omfattas i studien hittades i två olika databaser, CINAHL och PubMed. Innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två kategorier beskriver erfarenheterna av egenvårdsförmågan vid typ 2-diabetes; 1) Lyckad egenvård med subkategorier: att erhålla stöd från närstående, att erhålla stöd från sjukvårdspersonal, kunskapens betydelse för livsstilsförändringar och bedömning om hälsorisker samt motivation som verktyg. 2) Utmaningar med egenvård med subkategorier: behov av stöd från närstående, behov av ökad kunskap, utmaningar i möte med sjukvårdspersonal samt utmaningar i det dagliga livet. Slutsats: Typ 2-diabetes är en utmanande sjukdom för personen att både leva med och hantera. Nya och strikta egenvårdsaktiviteter måste implementeras i det dagliga livet för att upprätthålla en god hälsa. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal, kunskap om förändringar kring livsstil samt motivation som ett redskap för uppfyllelse av egenvårdsbehov är betydelsefullt för att personen ska lyckas med egenvården. Sjuksköterskan är av stor vikt vid förbättringen av personers egenvårdsförmåga, då handledning och förmedling av kunskap är aktuellt. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a major public health problem that affects a person's physical and psychological health. To be able to live with a chronic disease such as type 2 diabetes, people must manage the disease by adapting their daily lives and applying self care activities to achieve good health. The nurse can support in dealing with this change and achieve good self care through training and motivational conversations. Aim: The aim was to describe experiences about barriers and enabling factors for self care in type 2 diabetes. Method: This study is a qualitative literature review. The fifteen articles covered in the study were found in two different databases, CINAHL and PubMed. Content analysis was applied to analyze data. Results: Two categories describe the experiences of the self care ability in type 2 diabetes; 1) Successful self care with subcategories: to receive support from close ones, to receive support from healthcare professionals, the importance of knowledge for lifestyle changes and assessment of health risks and motivation as a tool. 2) Challenges with self care with subcategories: need for support from relatives, need for increased knowledge, challenges in meeting healthcare professionals and challenges in daily life. Conclusion: Type 2 diabetes is a challenging disease for the person to both live with and manage. New and strict self care activities must be implemented in daily life in order to maintain good health. Support from relatives and healthcare professionals, knowledge of lifestyle changes and motivation as a tool for meeting self care needs is important for the person to succeed with self care. The nurse is of great importance in improving people's self care ability, as supervision and dissemination of knowledge is relevant.

Bakgrund: Äldre patienter med typ 1-diabetes påträffas allt oftare i hemsjukvård då patienterna behöver hjälpinsatser. Vården för typ 1-diabetes har under flera år utvecklats vilket har resulterat i mindre komplikationer och längre överlevnad. Viktigt inom diabetesvården är patientens egenvård, men när andra sjukdomstillstånd tillkommer kan det vara svår att upprätthålla denna själv. Syfte: Syftet är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med typ 1-diabetes i hemsjukvård där förmågan till egenvård har försämrats. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats gjordes. Åtta specialistsjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvård intervjuades med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Att se skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes hos patienten, Att kommunicera kunskap mellan sjukvårdspersonal och Att ta över ansvaret av patientens egenvård. Fynden i studien visade att det fanns skillnader att behandla patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Kunskap saknades om typ 1-diabetes och därmed var det svårt att förmedla information till omvårdnadspersonal. Att ta över ansvaret av patients egenvård beskrevs som en viktig, men svår del för att patienten ska känna sig trygg i relation med omvårdnadspersonal. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplever en svårighet att ta över patientens egenvård när de inte längre har förmågan att själva utföra den. Utbildning inom diabetesvård är viktigt då specialistsjuksköterskan har som arbetsuppgift att utbilda, handleda och delegera omvårdnadspersonal. Typ 1-diabetes är en sjukdom som kommer att öka inom den äldre populationen, vilket innebär att patienterna kommer att ha ett behov av hemsjukvård i likhet med övrig befolkning. / Background: Elderly patients with type 1-diabetes are increasingly found in home healthcare as patients need assistance. Care for type 1-diabetes has developed over several years, which has resulted in fewer complications and longer survival. Important in diabetes care is the patient's self-care, but when other disease states arise, it can be difficult to maintain this yourself. Aim: The aim is to describe specialist nurses' experiences of meeting elderly patients with type1- diabetes in home care where the ability to self-care has deteriorated. Method: A qualitative interview study with inductive approach was performed. Eight specialist nurses who worked in home care were interviewed with semi-structured questions. The data material was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; To see the difference between type 1- and type 2-diabetes in the patient, To communicate knowledge between nursing staff and To take over the responsibility of self-care. The findings of the study showed that there were differences in treating patients with type 1- and type 2-diabetes. Knowledge of type 1 -diabetes was lacking and thus it was difficult to convey information to nursing staff. Taking over the patient's responsibility for self-care was described as an important, but hard part to make the patient feel safe in relation to nursing staff. Conclusion: The specialist nurses experience a difficulty in taking over the patient's self-care when the patients no longer are able. Diabetes care training is crucial as the specialist nurse's task is to train, supervise and delegate nursing staff. Type 1 diabetes is a disease that is estimated to increase in the elderly population, which means that patients will have a need for home care similar to the rest of the population.

Bakgrund: Orsaken till diabetes typ 1 är i dagsläget okänt, vilket innebär att sjukdomen är obotlig och kan medföra allvarliga komplikationer. Patientens egenansvar är därav nödvändigt i egenvården med stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskans roll är betydelsefull för att ge patienten stöd och kunskap som kan främja patientens egenvård samt hälsa. För att patienten ska få makt och kontroll över hälsan utgör begreppet empowerment en betydande del i egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 i vardagen. Metod: Litteraturöversiktens design var kvalitativ med en induktiv ansats, där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som publicerades mellan 2015–2022. Använda databaser var CINAHL och MEDLINE. Analys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Första huvudkategorin blev strategier med underkategorierna; hanteringsstrategier i egenvården, rutinernas betydelse i vardagen, den mentala inställningens påverkan på egenvården samt teknikens betydelse i egenvården. Andra huvudkategorin blev utmaningar med underkategorierna; svårigheter att hitta balans i vardagen samt faktorer som kan påverka egenvården negativt. Tredje huvudkategorin blev stöd med underkategorierna; påverkan från familj och vänner samt påverkan från vårdpersonal.  Slutsats: Genom strategier och stöd kan egenvårdens utmaningar hanteras, vilket kan främja en god egenvård.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som ökar i hela världen och drabbar oftast personer över 50 år men syns alltmer i lägre åldrar. Risken att insjukna beror på både ärftlighet och livsstil där fysisk aktivitet, bra kosthållning och undvikande av tobak är några faktorer som kan förebygga att insjukna i DMT2. Utförandet av en god egenvård har betydelse för att sjukdomen ska vara under kontroll och inte förvärras. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databassökningen gjordes i Pubmed. Tretton primärstudier genererade innehåll till studiens resultat. Resultat: I studien framkom tre huvudteman vilket var, Kunskap vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2, Livsstilsförändringens betydelse vid egenvård hos personer med DMT2 samt Hinder vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2. I dessa huvudteman framkom sju subteman, Kunskap en viktig betydelse i hantering av egenvård, Sjuksköterskans kunskap påverkar personens egenvård, Nya rutiner en utmaning för egenvård, Betydelsen av stöd från närstående och personer med samma sjukdom för upprätthållandet av egenvård, Ekonomin påverkar upprätthållandet av egenvård, Andra sjukdomar påverkar egenvård samt Stigma påverkar egenvård. Slutsats: Personers erfarenheter av egenvård vid DMT2 visade att egenvårdshanteringen var utmanande. Litteraturstudien kan bidra med ökad förståelse och samtidigt vara ett verktyg för sjuksköterskan, personer med DMT2 och dennes omgivning samt bidra till goda erfarenheter av egenvård vid DMT2. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a common disease that is increasing worldwide and usually affects people over 50 years of age, but is increasingly seen at younger ages. The risk of contracting it depends on both heredity and lifestyle, where physical activity, good diet and avoiding tobacco are some factors that can prevent contracting DMT2. Carrying out good self-care is important for the disease to be under control and not worsen. Purpose: To describe people's experiences of self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A descriptive literature study where the database search was done in Pubmed. Thirteen primary studies generated content for the study results. Results: Three main themes emerged in the study, which were, Knowledge when performing self-care in people with DMT2, The importance of lifestyle changes in self-care in people with DMT2 and Obstacles in performing self-care in people with DMT2. In these main themes, seven subthemes emerged, Knowledge an important importance in managing self-care, The nurse's knowledge affects the person's self-care, New routines a challenge for self-care, The importance of support from relatives and people with the same illness for the maintenance of self-care, The economy affects the maintenance of self-care, Other diseases affect self-care and Stigma affects self-care. Conclusion: People's experiences of self-care in DMT2 showed that self-care management was challenging. The literature study can contribute to increased understanding and at the same time be a tool for the nurse, people with DMT2 and their surroundings and contribute to good experiences of self-care in DMT2.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt växande kronisk sjukdom. Cirka 500 000 personer i Sverige lider av diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2. Förekomsten av DMT2 ökar bland personer som har immigrerat till Sverige, vilket bedöms orsakas av en kombination av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och socioekonomiska omständigheter. För att effektivt hantera sjukdomen är det avgörande med noggrann egenvård, som inkluderar regelbunden självkontroll av blodsockernivåer, anpassad kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos immigrerade patienter som har diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på 13 utvalda vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2003–2023. Litteratur söktes i databaserna CINAHL och Medline.  Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: En rad olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Bristande kommunikation och språkfärdigheter samt otillräcklig kunskap om diabetes utgjorde stora utmaningar för patienterna när det gällde att förstå sin sjukdom. Patienterna hade olika uppfattningar om varför de drabbats av sjukdomen, ofta kopplade till kulturella och religiösa orsaker. Dessutom beskrivs frustration över vårdgivarnas bemötande och svårigheter för patienterna att bibehålla livsstilsförändringar. Slutsats: Patienternas uppfattning av DMT2 och egenvård spelar en avgörande roll. Det finns ett behov av ökad kunskap om kost, motion och medicinering för att möjliggöra kontinuerlig egenvård och förbättra hälsa. Socialt stöd underlättar acceptans av förändringar i livsstilen och främjar därmed egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a globally growing chronic disease. Approximately 500 000 people in Sweden suffer from diabetes, of which 90 percent have DMT2. The prevalence of DMT2 is increasing among individuals who have immigrated to Sweden, which is assessed to be caused by a combination of genetic factors, lifestyle choices and social economic circumstances. To effectively manage DMT2, self-care is crucial, including regular monitoring of blood sugar levels, a tailored diet and physical activity. Aim: Describe self-care experiences among immigrant patients with diabetes type 2. Method: Qualitative literature review based on 13 selected articles published between 2003 and 2023. Literature was searched in the CINAHL and Medline databases. The articles were analysed using Friberg’s five-step model. Results: Several factors influenced a patient’s experience in managing their self-care. Lack of communication and language skills and insufficient knowledge about diabetes posed significant challenges for patients in understanding their illness. Patients held diverse perceptions regarding the causes for their diabetes, often linked to cultural and religious reasons. Furthermore, there was frustration regarding the healthcare providers’ attitudes and difficulties for patients in maintaining lifestyle changes. Conclusions: The patients’ perception of DMT2 and self-care plays a crucial role. There’s a need for increased knowledge about diet, exercise, and medication to enable continuous self-care and improve health. Social support facilitates the acceptance of lifestyle changes, thereby promoting self-care.

Bakgrund: Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad. Personcentrerad vård fokuserar på att se varje patient som en unik person med individuella behov. Vid diabetes har sjuksköterskan en viktig pedagogisk och handledande funktion för att stärka patientens förmåga att hantera sjukdomen. Sjuksköterskans ansvarsområde vid diabetes består av att ge information och bedöma patientbehov samt ge teoretisk och praktisk utbildning till alla diabetespatienter för att underlätta egenvården. Syfte: Att beskriva personer med diabetes typ 2 erfarenheter av att utföra egenvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har hittats eftersökning i databasen PubMed. Huvudresultat: Vid sociala sammanhang förekommer det svårigheter med att hålla sin kost, vilket kan leda till skuldkänslor och bli en psykologisk börda för personer med diabetes typ 2. Flera hinder för egenvård presenterades, alla med påverkan på blodsockernivån. Användning av mobilapp resulterade i att många av användarna lärde sig tolka blodsockervärden och identifiera mönster i aktivitetsnivå, kost och blodsockernivå och samband mellan dem för att kunna hålla blodsockret på en bra nivå. Utbildning är en viktig del i att ändra beteende gällande egenvård. Tillräcklig kunskap om sjukdomen, sekundära sjukdomar och åtgärder för att påverka sjukdomen möjliggör anpassning gällande livsstilen. Slutsats: Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat och för att kunna göra det är det bra att de får en inblick i hur diabetes typ 2 kan påverka personens liv och att det är mer som tillhör egenvård än vad man tänker på när man hör ordet. / Background: The nurse's specific competence is nursing. Person-centered care focuses on seeing each patient as a unique person with individual needs. In the case of diabetes, the nurse has an important educational and supervisory function to strengthen the patient's ability to manage the disease, also providing information and assessing patient needs as well as providing theoretical and practical training to all diabetes patients to facilitate self-care. Purpose: To describe people with diabetes type 2 experience with self-care. Method: A descriptive literature study including 9 qualitative scientific articles. The scientific articles were found through searching the database PubMed. Main result: Social contexts can mean difficulties with maintaining one's diet and feelings of guilt. It is a psychological burden for people with type 2 diabetes. Several barriers to self-care were presented. Using the mobile app resulted in many of the users learning to interpret blood sugar values and identify patterns in activity level, diet and blood sugar level and the relationship between them to keep blood sugar at a satisfactory level. Sufficient knowledge of the disease, secondary diseases, and measures to influence the disease enable adaptation regarding the lifestyle. Conclusion: Nurses should work person-centered and to be able to do that it is good that they get an insight into how diabetes type 2 can affect the person's life and that there is more to self-care then what comes to mind when you hear the word.

The mechanical properties of the arterial wall are of great importance for blood pressure regulation and cardiac load. With increasing age, large arteries are affected by increased wall stiffness. Furthermore, atherosclerotic manifestations may increase the stiffness even further, both processes acting as independent cardiovascular risk factors affecting the arterial system in a heterogeneous way. The aims of this thesis was to characterize the local mechanical properties of brachial artery (BA) with the aid of ultrasound technique and to evaluate the influence of 1) age, gender, sympathetic stimulation and examination site; 2) type 1 diabetes (DM) and its association to circulatory biomarkers; and 3) to evaluate the general properties of the arterial system with the aid of pulse wave velocity (PWV) as well as pulse wave analysis (PWA) in systemic lupus erythematosus (SLE) and correlate the findings to disease activity and circulatory biomarkers. In the most proximal arterial segment of the upper arm a pronounced age-related decrease in wall distensibility, increase in intima-media thickness (IMT), and a slight increase in diameter were seen. Sympathetic stimulation had no influence on wall mechanics. More distally in BA, no change in diameter, and only minor increase in IMT and decrease in distensibility were seen. No gender differences were found. These findings suggest that the principle transit zone between elastic and muscular artery behaviour is located in the proximal part of the upper arm. Women with uncomplicated insulin-dependent DM had similar diameter, IMT and distensibility in their distal BA as controls, whereas flow-mediated dilatation (FMD) was slightly, and nitrate mediated dilatation (NMD) markedly reduced. NMD was negatively correlated with higher HbA1c levels. Vascular smooth muscle cell function seems to be an early manifestation of vascular disease in women with DM, influenced by long-term hyperglycaemia. Women with SLE had increased aortic PWV compared to controls, a finding positively associated with increased levels of complement factor 3 (C3), but not with disease activity. The increased stiffness of central arteries may be one factor contributing to the increased cardiovascular risk seen in SLE.

Type 1 diabetes affects a person’s life on many levels in terms of quality of life, health, and socioeconomic costs both for the patients but also their families. As of now there is no therapy that targets the underlying mechanism of the disease. Intralymphatic administration of Diamyd® is being evaluated in a phase IIb clinical trial, DIAGNODE-2. The aim was to examine if the intralymphatic administration is feasible for both patients and medical professionals, and to identify any aspects of the procedure that can be improved. This feasibility study is based on interviews and answers received from questionnaires. The medical professionals that were selected were radiologists and study nurses that are involved in the DIAGNODE-2 trial. The radiologists were the prime focus and were thus interviewed through face-to-face/skype or phone and answered a questionnaire. Study nurses, having more contact with the patient, answered a survey in order to gain additional insights into the patient perspective.   The results show that the radiologists has a positive view towards the administration procedure, which was described as easy and safe. According to the study nurses the patients accept the procedure and they agreed that the patients understand the injection procedure once they received the information. In terms of the emotional state of the patients they were a bit nervous, but they became calmer after receiving the first injection. Based on the above-mentioned findings the intralymphatic injection procedure is described as feasible and has the potential to become a part of the standard clinical routine.